FATHER'S DAY MESSAGE

✍️ Pi Bethelniang
Admin cum Treasurer, TULAI-HUILHI
Sunday | 19 June 2022

ANNA JARVIS kitinu chun 1908 kumma Mother's Day anaphudoh bangchun, *Sonora Louise Smart Dodd* kitinu chun 1910 kummin Father's Day ahinphutdoh kitnin, tunin amanu jallin vannoi gamtinna *Father's Day* kumsehleh muntinna loupitah in imangtheijing tauve. *Mrs. Dodd* kitinu hin bailamthetna ahinphudoh vang anahipoi. Amujouse komma anaseijin, koiman akhohsahpehlou jehchun analolhingpoi. Lamlen a amujouse komma anaseijin, mihochun anuisatbepseuvin ahi. Father's Day mansangin, "national fishing day" kimangjoleh gamchengin phachomjonte, tihopouvin anadonbut uvin ahi. Mrs. Dodd hi kum 16 ahichun apenna anun anadalha tai. Aman penpi sopi 5 aneije. Apa William Jackson Smart kitipahi Civil War veteran khat anahi. Pagong ahivangin achate 6 anakhoukhah jouvin ahi. Pathen thilgon dungjuijin, *Mrs  Dodd* lungtupchu ahungmolson, Spokane, Washington (USA) munna hungkiphutdoh pan tan ahi. Kumseh, June lhasung Sunday athumchanna hi Father's Day dinga phondoh ahitohlhonna tunichanna vannoi pumpin hungkimangjom jing ahitai

Father's Day back history hi iseidingleh, seidingtampi aume. Hijongleh, tuni *Pa Nikho* (Father's Day) ahitohlhonnin pate manlutdan, pate mopohna aletdan, pate loupidan, jaboldinga lomtah ahidan message joh chomchan seikhom uhite.

*Pa* beija *nu* kiti umtheilou ahi. Pate jalla nute hung umdohtheija, nute jalla chate hungpengdoh thei ahiuve. Achutileh, koichu abul ham? Koichu akisem masapen ham? Ngensena kipe chu koiham? *Pate* chu abulpi ahi. *Pa* umlouna insungho veuhite, chuleh mipa aumvanga paduh-padahlouho umna insung veuhite. Mipa kisuhtah le monpi umtah umna insung ivetleh thangset le ochat aum'e. Ahinlah, mipa khat hi-ngalla, ahivanga aji-acha dinga kisonpitheilou, monpi theilou mipa umna ho ivetleh, leisetna damun (gotmun) naipen ahitai.

"Happy family" kitihi mipa akonna hungkipan ahi. Minu chavai, minu duhdahlou tampijeh a "happy family" umdohtheilou jongchu aumthounai. Hijongleh, alhangpia insung semtupdinga mopohna bulhingset kipe chu mipa te ahiuve. Minu ho chu pate kithopi (helper) maimai ahibouve. Bible injong aseisa ahi.

Phatchesaho nungvet uhitin, tutudinmun gahveuhitin, ahunglhungding jong galdot uhite.
Insung, khosung, houbung sung, gamkaisung, nampi sung ivetleh pachat umtah mipa atamthounai. Jaboldinga lomtah mipa, kineppi le kisonpi umtah mipa jong atamthounai.

Ahinlah vetda umtah mipa phalou, mipa chavai, mipa duhdahlou, monpi theilou mipa atamlhehjengtai. Insung chavai atamjo jong mipa chatvaijeh ahi. Houbung le khosung machaltheilouna jong mipaho mitmo jeh ahi. Nampisunga minoise ichannau jong mipa lamkaiho kitahloujeh leh meisan jeh ahi.

Mipa ho mitmo jalla minu le chate guhthim in amitlhiu alongjinge. Broken family hon happy family ho a-otchauve. Minu ho leh chate jachatding gelphalou mipa ngoltah atamvaltai.

Tunin kigelphau hite. Tuni Father's Day ahitohlhonnin...........
Vo mipa,
Hazekiah lengpa bangin na-insung kisemtuptan.
Naji-nacha kivetsuijin.
Khamnathei pailhan.
Pathen kom bellin.
Jon lungthim pailhan
Nehguh-chahguh pailhan,
Hou-inn kai jingin.
Insung maicham semjomjingin.
Bible sim leh taonan pontho jingin.
Neipap kiloset pailhan. Jouthu seihihbeh in. Lepche-lepthol in kimangcha hihbeh in. Nachan chunga lung-oi jin. Sumngailutna pailhan. Naji-nachate monpithei, kisonpithei, jaboltheijin hinkho mangin. Damsot hinsotna dingin nehpha jengbou nenlang, twithengsel don jingin. Hinkho chom nathei kiti mongmong nungsun jengin. Achutilouleh, najinu meithai hungsoh intin, nachate chaga sohdiu ahitai. Thilse-thilpha hetkhen theina dinga Pathenin lhohbu napehchu thilphabolna ding jengin mangchan.

Achunga kipe juidinga  kilom hohi, mipa jousen ajuicheh diuvin tem le taona sangpen ahungkineije. Chutileh, tunia Father's Day manlo umding ahi.

Tuni Father's Day ahitoh lhonnin, mojousen pate ho jabolna leh ngailutna neicheh hen. Amaho lhahsamna kithopi dingin nute le chate kipantaute. Bible simjing leh taona jaolouvin imacha alolhingthei kit poi.

Hiche Father's Day message simdohjouse Pathen in phatthei boh cheh tahen.

Wishing you a Happy Father's Day 2022
Share:

𝗛𝗔𝗪𝗞𝗧𝗨𝗜 𝗧𝗨𝗡𝗚 𝗔 𝗟𝗔𝗠𝗘𝗧𝗡𝗔 𝗧𝗛𝗔𝗞: 𝙋𝙖𝙠𝙝𝙪𝙢

A minthang IB road, district adia concrete a kibawl lampi hoihpen dia hisap, hawktui in tuahmang thei pah dia lamet ahi. Hawktui in hon tuahmang leh, alampi le lian sot mahmah dia, gari nih hoihtakin ahong taithei nawn ta dia. Hawktui in road expansion hon bawlsak leh, hawktui kiang a kipahthu gen ding hilou ding hia.

Ahim him a, hiai IB road pen ama a gari nih tai theihna ahi. Gari khat kia tai theihna dia lampi bawlna ding hi a theih in a omkei. Hiai mun hilou in, mundang, village road gari khat kia tai theihna ding mun a hichidan project pen bawl zawk ding ahi. Bang tup leh ngim a kibawl hiam, chih theih haksa mahmah. Hawktui tungah lametna liantak kinei lellel ahi, gari nih taithei dia road expansion hon bawlsak din. 
Share:

PATE NI KIPAT DAN

~ Rev. S. Thangnou

PATE NI kizakna masapen pankhetu nupi khat Mrs John Dodd ahi. America a Washington a khuapineu Spokane ah a te'ng hi. Kum 1909 May in Nute Ni in biakinn kaina ah Pastor in Nute itna thu agen azak a kipat in Pa itna phawk den hi. A khangnou lai in anu'n a sih san hi. Anu'n a nusiat a tate guk teng a pa bek etkol hung hita hi. Anu'n a nusiata zongin apa in a tate Khristian inkuan hoih khat in laamsa'ng hi.

Apa'n amah beka a unau teng haksapipi a nek buaipih dan naktak in a geel den a, Biakinn sunga tou kawm in, apa leh leitung a pa tengteng zahtakna leh pahtawina piak ding in a kilawm hi, chih hung geel/thei khiata hi.

Mrs Dodd zong Spokane Ministerial Association President-pa kiang va hoh in kumteng in i nute thei gige in Nute Ni i zang uhi. Tua ziak in kumtenga Pate a ding ni khat na seh/teel a, Pate zahtakna leh Pahtawina ni'a i man/zak zel ding uh ahi, achi hi. A ngetna bang in a pomsak ua, June 3rd Sunday (Nipi 3-na) PATE NI hi ding in a septa uhi. Tua ni pe'n Mrs Dodd Pa pianna ni ahi hi.

Spokane Ukpipa'n Pate Ni thu a zak chiang in Pate Ni tan/zak ding in kintak in thupuanna a bawl hi. Spokane Saptuam in June 3rd Sunday pe'n Pate Ni a mang ding uh chih a khonunga azak chiang in ama'n zong, state zousiah ah Pate Ni lop di'n a phuangkhia hi.

America a mi tallang khat, William Jennings Byrant in Pate Ni pe'n National Holiday (gamsung khawlni) a tang ding in uliante kikupna (meeting) ah hung pua khia hi. Tua ziak in, 1924 in National Holiday in puangkhiat ahi.

US Presidnet a 30-na President Calvin Coolidge in June 3rd Sunday Pate Ni hiden ding in a phangkhia a, "Insung mi tengteng in Pate zahtakna leh pahtawina piak ding ahi," achi hi. Tua ni a kipan leitung pumpi ah miteng in, a diak in Khristian te'n kilopna thupitak in PATE NI a kilawm hi.

--- 19062022---

Share:

NUNGZUI 12-TE CHIAMTEHNA

~ Rev. S. Thangnou

Peter: Chabi Bawm 

Andrew: Cross (X)

Philip: Kross leh mouh nih, mistry vanzat sil ningli tehna.

Bartholomai: Bible tung a temta a savun lip (at) lai lim.

Jakob (neuzaw): Sing atna.

Thomas: Thaltang leh git ningli nei.

Simon: Ngasa (fish) lim.

Johna: Belhbu a gulpi lim om.

Mathias: Sumbawm (sum ip) thum lim.

Jakob (lianzaw): Lukhu leh chiang (misiangthou te'n a golleh khusak)

Juda: Tembaw leh a kalhna chiang leh mistry sil ningli nei.


GOSPEL 4-TE CHIAMTEHNA

Matthai: Mihing kha (wings) nei

Marka: Humpinelkai kha nei

Luka: Bawngtal kha nei

Johan: Mupi (Eagle)


ITNA CHI 4-TE

Philia (Friendly Love): Lawmte itna

Storge (Family Love): Inkuan ki-itna

Eros (Sexual Love): Anu-apa ki-itna

Agape (Unconditional Love): A ziak bei a itna (sih pha itna).

--12062022---

Share:

Manipur High Court : Notification

Share:

Bethesda School & College of Nursing, CCpur: Admission Notice 2022-2023

Share:

NRFM OWNS UP KILLING OF ANAND GUPTA IN CCPUR

Moreh, June 19 (Chongthu News Service): National Revolutionary Front of Manipur (NRFM) has claim responsibility in killing a 40 years old non-local in Churachandpur. 
 
Anand Gupta (40) son of Pambusham Gupta of Rota district Bihar, presently residing at Zion street,Salem Veng Churachandpur was shot dead on Friday. He was inside Subhas Variety Store when two unknown gunmen shot him dead at around 7:10pm of June 17.

A press note issued by one Sanajaoba Meetei, publicity secretary NRFM stated that Anand Gupta - a native of Bihar, who run a shop in Salem veng Churachandpur was shot dead by the outfit around 7pm June 17.

The NRFM also stated that *Anand Gupta, who indulged in illegal trade on liquors and contraband drugs, used to procure liquors from outside Manipur from more than 20 agents. He was also a kingpin in drug racket in Churachandpur.

NRFM had already warned him to stop his illegal activities. Some time before he was killed on June 17, the NRFM had also fires warning shots at his shop," NRFM stated.
Share:

PANPI DING NGETNA: Appeal for Assistance

*Miss.Niangitkim 15 yrs D/o (L).Pa Chinsuanthang, of Sugnu Lokhijang Chandel District pen hun phabep khat damlou aum ahi a. Anatna jong kithei chien nailou in aum nalai a, a innsung mite in aki etsah na ding jong Sum le pai lam a hasa mama ahijieh un tuni tan in Zatou inn jong pui jou lou un inn ah lupna anga nga nalai hi. Ahin anatna pen ahing huai siet sem sem din mun in ahing um ta jie in, adamlou na apat Zatou inn tut a ahing kizen thei na ding in, Panpi thei in panpi chiet vai chi'n a innsung mite thakhel in kang ngen uhi.*


*For Gpay*
📞
*7002943907*
*Elvis Tungdim, President, ZYO-SUGNU BLOCK*


*Bank Transfer*
  *Account Name: Elvis Kammuanlian*
*Account No: 32620151572*
*IFSC: SBIN0061134*


  *Note: Lungsiet tah in na transaction detail uh 7002943907 a hing sent un*




     *TUTAN PANPI NA HING PIEH TE AHILE:*

     *Dt.20th June,(Sunday) 2022*


*1.Pa Peter Satminlian, ₹200/-*
   
*2. Gl.Onkhothong Haokip, ₹ 200/-*

*3. Miss.Marina Chingsianmuon, Moreh ₹ 1000/-*

*4. Nu Ngailunching, ₹ 1000/-*

*5. Pu Jilpao, Creator Sugnu Area Mipi Voice,What App Group ₹ 3000/-*

*6.Miss.Muonching,Muolnuom ₹ 500/-*

*7.Mr.Khaineihau,Immanuel Ccpur, ₹ 500/-*

*8. Xavier Mangsianmuanthang, ₹ 100/-*

*9. Mathew Baite, ₹ 500/-*

*10. Anonymous, ₹ 500*

*11. Supriya, Imphal, ₹ 100/-*

*12. Maria Noudeiching,Khollian ₹ 1000/-*

*13. TD. Thomas Manglianthang, ₹ 500/-*

*14. Jacob Mangsianboi, ₹ 100/-*

*15. Bae Dev, 100/-*

*16. Alvin Manlun, ₹ 100/-*

*17. Rebecca Zou, ₹ 500/-*

*18. Tanlian Ngaite, ₹ 100/-*

*19. Tonglun Haokip, ₹ 500/-*

*20.


*Department of Information & Publicity*
*Zou Youth Organisation-Sugnu Block* 
Share:

𝐔𝐙𝐎 𝐙𝐎𝐕𝐄𝐍𝐆 𝐔𝐍𝐈𝐓 𝐄𝐋𝐄𝐂𝐓𝐈𝐎𝐍 𝐅𝐎𝐑 𝐓𝐇𝐄 𝐓𝐄𝐑𝐌 𝟐𝟎𝟐𝟐-𝟐𝟎𝟐𝟑 𝐀 𝐍𝐀 𝐔𝐌

Jani date 19th June 2022  sun nung nai 2:00Pm in UZO Lamka Block Election Commissioner te saina toh UZO Zoveng Unit vaipaw diing kitel tha na ana  um hi.

Tel ching a um te:

1.President :Ginmuanlal

2.Vice President: M.Paukholian

3.Secretary : S.Hangmuanthang

4.Asst.Secy : Joel Ginzamawi

5.Finance cum Treasurer : P.Thangminlun

6.Secy. Orgn. : M Khailiankhup
7. Secy. Info:1) S. Ginzalal
                     2) Lamneikhup
Election Commissioner:Pu Goukhomang.

Congratulations to all! Maban hun te ah i Zou sung khantouna,  kipumkhatna ding a  pan nasatah hingla chiet ding un kinepna lienpi inei uhi. 
Share:

CDPSCA: Condemnation

Share:

Zomi Students' Federation: Condemnation

Share:

Condemnation by LM Khaute

Learnt that one Anand Gupta of Zion Street, Churachandpur has been shot dead this evening around 7:00 pm for reasons yet to be ascertained. This cowardly act deserves serious condemnation from one and all as this incident has vitiated the peaceful atmosphere prevalent hitherto in the district. 

I have urged the district police authorities to beef up security in Lamka town and its surroundings and apprehend the culprit (s) responsible for this crime at the earliest. 

I appeal to the public to cooperate with the police for timely detection and arrest of the culprit(s).

~ LM Khaute
MLA, 58-AC, CCP
Share:

KIM ELECTION 2022

APPEAL FROM OFFICE OF THE ELECTION COMISSION KUKI INPI MANIPUR ELECTION 2022


Share:

Kuki Tribe Council Meeting Kouna

17th June 2022 (Friday) --- Jing nikho leh Kuki Tribes Council, KTC meeting chu Kuki Community Hall Langol mun na jinglam nidan 11:00 am leh ana kipan ding ahitai.

Hiche meeting ahi phunggol kiloikhom na (9) hon pan ana lah ding u ahin amaho chu;
(1.) Baite Inpi (2) Chonghang Union (3) Guite Phungpi (4) Hangmi Union (5) Haokip People's Council (6) Khongsai Inpi, GHQ (7) Lhungdim Innsung kiloikhom (8) Touthang People's Organization leh (9) Doungel Inpi, GHQ ho cheng ahi uve.

Chuleh Any Kuki Tribes noija um Phung bahkai jouse phung bulpi ho ahin, Youth Wing/body a lamkai ho jouse injong pan ahung lah diu ahi.

Chukitleh Kouna a ana kiminphah lou Kuki namsung a aching athem khangthah koi hileh Kuki ngailu adeh a KTC/AKT bol hon KUKI HI TRIBE ASO TAOVE tia thu hethem lou jouse jong KTC or AKT kisem jeh a Kuki hi Tribe kiso ham? Kiso lou ham? Kuki kisuneo ham? Kisulen ham? Ti thu hechen nom jouse jong hiche MEETING a pan hung la din KTC lamkai ho a kon hetsah ahiye.

□~ KHOHUI News*
Share:

Pu Chinlunthang distributes worksite facilities

Distributed worksite facilities namely - Parachute, Water Storage Tank and Megaphone each to 20 selected villages under Singngat TB Block, Suangdoh TD Block, Saikot TD Block and Samulamlan TD Block today.

Appreciated the village Chiefs and government functionaries for their exceptional performance under MGNREGS and appealed that government fund should be utilised to build assets for the public and maintain accountability. 
Share:

Photo: Rock Baptist Church, Bengaluru

  Photograph by:
Bruce K. Thangkhal

Photo Date: 17 June 2022

Share:

Medical College suankhiak sawm tungtang deihlouh thu taklang


Lamka 2022 June 15: Mata khua ah Rs 325 Crore beiding a Medical College kibawllel a mun suankhiak ding chih tawh kisai a thuthang tuamtuam om tawh kisai in, Mata Village Authority, Vaiphei Chief Association Haopi Range, Zomi Students Federation (ZSF) ghq, Zomi Chief Association (ZCA) ghq, Zomi Youth Association (ZYA) Ghq leh Zomi Mothers Association (ZMA) Ghq in Union Home Minister Amit Shah kiang tungding memorandum khat pia uhi. Hiai tawh kisai mah in tuni nitaklam dak 4 in tua Joint signatory te'n Lamka pansan Press-te kimuhpih in, thil omdan genkhiakna nei uhi. Huai hun ah Lallunkam, Chairman & chief Mata Village in a gendan in, December 27, 2020 in Union Home Minister Amit Shah in India ggamsung pumpi ah Virtual Mode a Medical College 79 a suangphumte lak ah CCpur District a ding in leng Mata khawkiang a medical College ding telkha chi a, tua Medical College mun ding leng Vungzamuan Valte leh a innkuante'n Medical College dia poimawh zah Acre 23 a lian himahleh gam leitang Acre 25 a thawn in pekhia uh chi hi. Himahleh tu naizek in Mata mun a Medical College omdia lemgelsa pen mundang ah omdia namphu a panlakna om ahihdan thu za in, Health Minister ngei in leng a guk a Survey bawlkhin ahihdan a zak ziak in, poisa in zan June 14, 2022 in Union Home Minister kiang tungding Memorandum pua uh chi hi. Govt in gin omtak a thupukna a laksa leh Work Order dungzui a Keystone Infra Project Limited in semta leh building khenkhat banah approach road leng bawlna zawh ahihnung a, a mun suan ding kichi pen Govt in omsak lou hamham ding in ngen a, tua ngetna a bawl uh ngaihsak ahihlouh a, thupukna Govt in a bawlsa khut lumlet mah hon batsak leh Joint Signatory te' chin leh ha suang a nang ding uh hi'n gen hi. Medical College tawh kisai in Land development ding in Mata khua leh a kim a khaw tuamtuam in nitha 3000 val seng a ana buaipih uh hita ahihdan gen in, area mipi'n ngaikhawk mahmah ding uh hi'n gen a, Medical College pen suankhiak ahihkei phot leh area mipite'n a theihtawp ua nasepna kithuahpih ding uh hi'n gen a, Govt in thupukna a laksa naupang bangmai a a tawpkik louh ding uh ahi chi hi. Joint Memorandum ah a taklat dan un,  gamsung a Medical College 75 bawlna ding a suangphum a omte lakah CCpur District leng a telkhak ziak in district mipite kipak mahmah uh chi a, state Govt in tua Medical College pen CCpur District Hospital pansan in College khat dinkhiak ding in thupukna la chi hi. Vungzamuan Valte s/o (L) VK Tawna in kipaltak a gam leitang Acres 25 a lian a piak ziak in, September 15, 2020 in State Cabinet in tua Medical College pen Mata khawkiang a gam piak a omna mun ah koihding lemsa uh chi a, tua gam thawh a om  pansan in State Govt in DPR bawl in, huaipen Ministry of Health Govt of India in lemsakpih chi hi. Zuihding tuamtuam omte zawhnung in Union Home Minister Amit Shah in December 27, 2020 in Virtual Mode tungtawn in suangphumna nei a, nasepna kingang theihna ding in state Govt in Medical College mun ding zotna NH-102B apan Approach Road pen a fund release pah uh chi hi. Medical College bawltu ding Tender sap nung in, construction work bangkim Keystone Infra Private Limited in semding in piak hi ua, amau tu in Land development tawh kisai a kimkhat val zouta in, campus sung ah structure khenkhat leng tungkheta uh chi hi. Tulel a State Govt in 100 Days Achievement om sung in tua District Hospital huang a College pen honkhiak sawm in class leng patpah sawm uh a, himahleh nasepna lamzangtak a a pailai in state govt in Mata khawkiang a Medical College omding pen a ziak asan omlou leh kisiamtanna bangmah omlou in K Mongjang Village ah suankhiak sawm  in kisa uh chi uhi. Manipur Medical Minister in June 11, 2022 a K mongjang mun a phak tawh kisai in lamdang sa uh ahihdan gen ua, Nation Projects khat govt in thupukna kichian a laknung a, mimal leh pawl khenkhat deihziak a suankhiak sawm a om mawk pen lamdang sa uh ahihdan gen in, tuhun a Mata khua apan K Mongjang ah Medical College suankhiak ahihleh mipite lungtang nasak ding a, ngaihtuahna hoihlou a piansak ding banah BJP vaihawmna hoihlou hidan in ngaihtuahna piangsak ding chi uhi. Huai ahihman in, hiai thu ah Union Home Minister Amit Shah kigolh a, buaina omlou a Mata khua a nasepna pailel sutzop ahih a zawh siang ahihma tan paisuak sak ding in ngen uhi. Hiai Memorandum ah Lallunkam, Chief of Mata; T Piangkhanpau, Secy VA Mata; Haulemlal, Chairman, Vaiphei Chief Assn Haopi Range; Henliankhup Secy Vaiphei Chief Assn Haopi Range; Nengzalian Tonsing, President ZSF Ghq; Samuel Taithul, Secy ZSF Ghq; Pumdou Thangsing, President ZCA Ghq; G Khamkhohau, Secy, ZCA Ghq; Biabiak Phiamphu, President ZYA Ghq; T Lianzalal, Secy ZYA Ghq; Chingngaihdon, President ZMA Ghq leh Elli Mawi, Secy, ZMA Ghq in suaikai uhi. Medical College tungtang ah January 27, 2020 in Director Health Services, Govt of Manipur tawh Doner lam apan Vungzamuan Valte in Deed of Gift bawl uh a, huai ah Hill Institute of Medical Scieces bawlna munding in a thawn in Acres 25 piak a om ahihdan taklat in om a, gam leitang piak a ompen kum 3 sung a a zatna ding a a kizat keileh Donor te kiang ah piakkik ding in suaikai uhi. Huainung March 20, 2020 in Amit Biswas, Under Secy Govt of India in Secretary, Dept of Medical education, Govt of Manipur a theihsakna ah Phase III a ding in Centrally Sponsored Scheme nuai ah Medical College thak ding in Manipur ah 1 piak a om ahihdan taklang a, huai ah Churachandpur a Meducal College ding in Approves Cost 325 crore hi a, Central Sare in 90 percent ah 292.50 Crore hiding a, State Share 10 percent ah 32.50 Crores hiding chih taklang hi.
Share:

CCPUR DC on distribution spree

CCPUR, JUNE 9 (DIO) –  Deputy Commissioner, Churachandpur Shri Pawan Yadav went on a distribution spree today as he distributed MGNREGS worksite facilities to 30 villages under threeTD Blocks and study/learning materials, furniture and other items to students of Netaji Subhash Chandra Bose Awasiya Vidyalaya (Residential School), New Lamka.

Shri Pawan Yadav distributed MGNREGS worksite facilities – water storage tank, megaphone and parachute – to 10 best performing villages each under Lamka TD Block, Lamka South TD Block and Lanva TD Block during a solemn function at MGNREGS Training Hall, Lamka Block, Churachandpur.


The worksite facilities distribution programme was attended by Shri ST Gangte, Project Director, DRDA; Shri Ng. Rajesh, Sr Finance Officer; Smt Joycy, Project Officer, DRDA; Shri Dharun Kumar, BDO Lamka & Lamka South; Shri Kaigoulal Kipgen, BDO, Lanva, other officials and staff of DRDA.


Later, Shri Yadav distributed mattresses, pillows, bed sheets, tract suits, laptops & printers, smart TVs, Science laboratory materials and other furniture to students of Netaji Subhash Chandra Bose Awasiya Vidyalaya (Residential School), New Lamka, Churachandpur. The distribution function at New Lamka was attended amongst others by Shri N. Chingkhei, ZEO, Churachandpur and other functionaries of Samagra Shiksha, Churachandpur.

Share:

MLA PI KIMNEO HANGSHING VIDEO VIRAL THUA HILCHETNA

Pi Kimneo Hangshing, Hon’ble MLA 46-Saikul AC hi MLA achan khompi Naoriya Pakhanglakpa MLA Pi  Kebi in loile pai hina a tepna anei jeh a amajong thanom tahna aloi apai in aga tiemna kin na pan agalah joh ahi.

Heng nge pan agalahna kin chu Lai Haraoba kin ahin, aloi agol in ngailut jal a akou ahi jeh chun aloinu deisah najal chun sum le pai jong mi bol2 chun ana bol in ana pe naiye.

Hinlah social media a dem tei2 ding tia Sakhi chan na chang lhih hon nahiti dem vang uva demna ding point Ima umlou ahi bouve. 

Ajeh chu MLA cheh2 ahi uvin khat in akouna a jong khat che ding mong chu ahin, MLA Pi Kebi jong chu Pi Kimneo in Christmas teng jongleh akouva Christiante chonna dol a Lenkhomla (Lamkol) a alam ma Sum le paiya eikithopi mo u ahipon, dem nading thu ima umlou ahi bouve.

Hijeh chun ahithei leh midem nading gunset na chang pang hon avel a hitobang thu neo cha2 ho a MLA khat dem leh seiset ho ibol tah lou diuvin jong iki tiem uve.

File Photo: Tuchung Numei MLA 5 lah a Beautiful MLA tia mijousen ahet Pi Kimneo leh Pi Kebi Parliament Inn kom ma lim akilahna lhon ahi. (via social media)

Share:

MLA LM Khaute in health card kibawlsate hawmkhiatna nei

Lamka 2022 June 14: State Health Agency in LM Khaute, MLA (58-CCpur) AC tawh kithuah in CCpur Assembly Constituency mipite ading in Health Card Enrollment Drive sunzom uh a, tuni in MLA LM Khaute in CYA hall, Gouchinkhup Veng ah enrollment drive neihna mun vapha in health card kibawlsate hawmkhia hi. Hih bang a vengsung mipite awlmawhna ziak a bialtu MLA LM Khaute panlakna tung ah vengsung mipi sik leh tang in Gouchinkhup Veng VA leh Janata Dal (United) Committee in kipahthu gen uhi. 

Tuni a enrollment drive hun ah State Health Agency apan Thuamkhanlian Ngaihte, District Coordinator, CCpur leh Pherzawl lamkaih in S.Thangmuanlal, ArogyaMitra leh enrolment team te'n health card neithei dingte document velchian in Health Card bawlsak uhi.

Health card chi 2 bawltheihte lakah Socio Economic Caste Census (SECC) 2011 a min omkhate'n Pradhan Mantri Jan Arogya Yojana (PMJAY) neithei uh a, SECC list a om khalou peuhmah in Deputy Commissioner apan approval la in Chief Minister-gi Hakshelgi Tengbang (CMHT) neithei uhi. Health card khat ah innkuan teng min koihtheih a, min omkha teng lak a kuahiam in damlouhna a tuah leh kumkhat in ki-etkolman Rs. 5 Lakh tanchiang government in sensak ding hi. 

June 16, 2022 in S Munnuam hausapa inn ah Tangmual, S Munnuam leh D Leikot khawte a ding in sutzop hiding a; June 17, 2022 in Buallian Community Hall; June 20, 2022 in Mualkot hausapa inn ah Mualkot leh Mualpi khawte a ding in om ding hi. June 21, 2022 in Simveng leh Beaulahlane-te ading in Simte Inn, Simveng; June 23, 2022 Vengnuam & Vengnuam South-te ading in Ngulthawng Bazar, Vengnuam, New Lamka hiding hi.

June 24, 2022 in Lanva & Hebron Veng-te ading in New Lamka YPA hall, Hebron veng, New Lamka; June 27, 2022 in YPA Hall, Zion Veng, New Lamka; June 28, 2022 in College Veng & Elim Vengte ading in YPA Hall, Elim Veng, New Lamka; June 30, 2022 in YPA GHQ Hall, Hiangtam Lamka hiding hi. July 1, 2022 in Thingkangphai Community Hall; July 4, 2022 in Tualnuam, K Salem leh Joy Colony a tengte a ding in Tualnuam Community Hall; July 5, 2022 in Lingsiphai Hausapa inn; July 8, 2022 in Mata Community Hall; July 11, 2022 in Mata Mualtam Community Hall; July 12, 2022 in Lamzang Community Hall; July 14, 2022 in Geljang Community Hall; July 15, 2022 in Songsibok, Immanuel Khawpi, Zomi Bethel leh L Joujang khawte a ding in Immanuel khawpi Community Hall hiding hi. July 18, 2022 in Headquarter Veng Community Hall; July 19, 2022 in YMA Hall, Chiengkonpang; July 21, 2022 in Gill Town VA hall; July 22, 2022 in Kawnpui Community Hall; July 25 in Zenhang Lamka Community Hall; July 26, 2022 in Khumujamba Community Hall; July 28 in Rengkai Govt High School leh July 29 in Rengkai Community Hall ah neih hiding hi.

#Unity #Peace #Development #Lamka #Churachandpur #Manipur
Share:

Letter to KIM: KReF

To,

The Chairman/Secretary,
Election Commission KIM Election - 2022.

Subject: KIM Constitution Chapter 15 (88) KIM Constitution 2011 (Page 54-60) leh KIM SOUVENIR 2022 (Page - 60) a kisei banga Mipi thaneina Voting Rights pedia avel a ngehna.

Pu,

Amasa penin jana salam kahin peuve. Tunikho a nakom'a seinom chu ahi leh dan(bylaw) ikisem hou nam kipohtup nadia phatecha jui ding in hiche ngehna hi Public Interest a avel a hung kibol ahi.

Iham tia eima hon ikisem u danho ahiding bang a ijui loudiu ahileh Kuki Mipi hi lamkaiho chunga kilungdam talou ding ahitoh kilhona -

1). Jahlou ding leh chepi louding KIM CONSTITUTION hi mipi in kihallha ding ahi.

2. Kuki mipi in Public Interest a PIL (Public Interest Litigation) Court Case file kibolding ahi.

3. KIM - Apex body of Kuki tribes kitia KIM Bahkai leh constituent body ho bou KIM lamkai kilhenna dia Voting Rights akipeh ding leh Mipin in thu kineina thei ding Kuki mipi kingapna thei kiloikhomna dang kisem dohding ahi.

Kuki Nampi machal jong tahen.

Sd/-
(JAMLENLAL)
Secretary, Info & Publicity, KReF,

Sd/-
(JAMES LUN)
Spokesperson, KReF 
Share:

COHSEM: Notification

Share:

Chinese man staying in India illegally arrested in Gurugram along with girlfriend from Nagaland

The Uttar Pradesh police on Monday arrested a Chinese national who had allegedly been living illegally for two years, and his Indian girlfriend for sheltering him in Greater Noida, according to officials.

According to a 'Times of India' report, the Chinese national Xue fei aka Kelay, 36, and his girlfriend Petekhrinuo, 22, from Nagaland, were arrested from a hotel in Gurugram, Haryana, by UP's Gautam Buddh Nagar Police, the officials said.

They were held on the basis of information given by two Chinese nationals, who were arrested on Nepal-India border in Bihar on Saturday by the Sashtra Seema Bal (SSB) as they were trying to cross over into the Himalayan nation after staying in India illegally, police said.

Kelay and Petekhrinuo were staying in a housing society in Greater Noida but had fled to Gurugram after they got to know that the police have started looking for them, he said. The Beta 2 Police Station in Greater Noida traced them in Gurugram and the two were taken into police custody.
 
"During probe it emerged that the Chinese national's Indian visa had expired in June 2020. He had forged the documents to make the figures look like 2022," Pandey said.

"He has violated the laws related to the visa and forged documents. His Indian girlfriend, who sheltered him during the process, had also helped him. FIRs have been lodged under relevant provisions of the law against both," the additional DCP said.

Kelay and Petekhrinuo were engaged in a business related to mobile phone spare parts in Gautam Buddh Nagar and nearby Ghaziabad, a senior official said.

According to the report, it was Indian woman who had arranged SIM cards for the two Chinese nationals who were staying at her residence, the official said, citing preliminary findings. (TOI)
Share:

Kuki Songwriters Association: Press Note

Share:

Local Sareng fish arrived from Kolkata


Imphal, 13th June, 2022 (DIPR) 
— With the initiative of All Manipur Scientific Farmers’ Association in collaboration with the Government of Manipur, Fishery Department today procured around 4500 fingerlings of local Sareng (wallago attu) to Imphal from Kolkata.

Speaking to media, All Manipur Scientific Farmer Association President Premananda Meitei said that with the initiative taken by the Association in collaboration with the State Fishery Department, local Sareng fingerlings have started arriving in Manipur. The aim of procurement of Sareng fingerlings is to make self-sufficient in production and make available in plenty to the consumers. He said that more such fingerlings are expected to arrive on Sunday. Any person interested in rearing local Sareng can contact All Manipur Scientific Farmers’ Association and Fishery Department through the following Mobile Numbers-9378157652, 7005150679,8837428241 or 9856677522.


Local Sareng fingerlings, imported from Kolkata today, will be started rearing in ponds of Phokbakchao, Imphal West District. It is expected that with the arriving of local Sareng fingerlings, the local Sareng fish produce would be sufficient for consumption in future.

Share:

MISS CHINGTHIANNEM VUINA HUN UAP DIA NGAIHNAT CHIALNA

Unaunu Miss Chingthiannem @ Nenem Hangshing, May 7, 2022 ni a vangsiathuai tak a Parvati lui (Kullu District, Himachal Pradesh) a kia, a luang muh ahihna dia hehpihtu leh phatuamngai tampite'n tha leh zung, sum leh pai banah thumna tampi toh na hon delhzui pih nung un, tutanpha a sulnung kisuimoh lai hi.

Huaiziakin kha khat bang hong ching hialta ahihmanin, a luang om kei mahleh Vuina Program dt.16/06/2022 zinglam dak 10:30am in Pa Khangin' Inn, Zogam Road, New Lamka ah zat hita ding hi.

Hiai hun a kuapeuh Miss Chingthiannem @ Nenem Hangshing, ngainatute tengteng in hong uap chiat dingin ngainatak in ka hon chial uhi.

Chialtute:
Miss Nenem Inkuante
Zogam Road, New Lamka 
Share:

India ah amasapen ding in Gujarat ah numei khat Amah leh Amah kiteng(Sologamy)

Gujarat state sung a om numei khat Amah leh Amah kiteng hi. Kum 24 a upa Kshama Bindu kichi numei khat in apaita Nilaini 08/06/2022 ni in India a amasapen hiding in Sologamy kichi Amah leh Amah kitenna ana neita hi. Kshama Bindu in hih kitenna  nei ding ahihdan ana gensa ahita a, hinanleh BJP lamkai khenkhat ten Hindu sahkhuo toh kituaklou ahi chin ana gen ban uah, hih kitenna phallou ding uh ahihdan uh ana gensa uh ahi ta. Hichibang thu jiak in hih numei nu in agensa/sehsa nitun masang in amau siampu(priest) tellou in kitenna ana neita hi. Khovel mun tuam tuam ah hichibang ana omsa ahita a, India ading in hichibang sologamy amasapen ahilai hi.



Source: HindustanTimes

Share:

Open Letter to the Chief Minister of Manipur

To

Shri N. Biren Singh

The Chief Minister of Manipur

Subject: A humble query – please clarify wether the Zo/Kuki are foreigners or

bonafide citizens of India, Manipur.

Dear Sir,

As people’s C.M your active participation in social media and your fascination to interact with common people through your social media account is laudable.

I believed you have seen the ludicrous comments and hate speech made by some netizens against the Kuki-Zo community.

The scenes created in social media are a threat to our very existence.

 let me re-quote some hate comments made by those disparagers

i) Kuki hat-lase

ii) Your next black day will be with Meitei

iii) If we send some Meitei they can finish the Kukis in any time.

iv) Hey foreigners…Hey refugee.. the list goes on.

I didn’t randomly compose all these lines, I chose not to disclose their names.

Sir, what’s your stance regarding those hate comments and foreigner tag against the Kuki-Zo community?

Is it justifiable to label a recognized citizen of India as outlander?

What really baffled me was no arrest were made so far even after FIR were lodged against those nitpickers.

Conversely, Romeo Hanshong to Samuel Guite were instantly summon and arrested by rapid action police team.

This stepmother treatment is hampering common good and creating inacceptable situation.

How can the law be bias, Sir?

The Rapid rise in hatred against a particular community is rather suspicious, is there any goof- proof plan to genocide the whole community by well verse policy makers?

Sir, its inarguable fact that the three community of Manipur settle in Myanmar too. May it be from Pakistan, Bangladesh or Myanmar, it’s the duty of Ministry of Home Affairs to deport those illegal immigrants, but some antagonist brand a particular community (Zo-Kuki) as foreigners or illegal Immigrants which provoke people to be hostile towards them?

Why is the govt. silent on this matter?

Extreme level of hostility towards particular community can only be detrimental Sir, to subside these people with unwarranted claim and to safeguard the peaceful environment of the state, believing in your fine judgment, I humbly request you to please clarify whether the Kuki-Zo are foreigners or bonafide citizen of India.

This topsy-turvy environment doesn’t auger well with the slogan ‘HINGMIN NASE EIKHOI’

I look forward to seeing positive change and reason-able response from you.

Most respectfully,

M. Robert Haokip

Responsible Citizen.

*via social media*

Share:

Research & Preservation of the Zo Identities: Office Bearers

RPZI heutu thak kitelna om

Lamka June 6, 2022 — Tunitak dak 7 pm in Research & Preservation of the Zo Identities (RPZI) office Beulahlane, Lamka ah RPZI kum 2 chinna lopna leh election neih in om hi. 

Pu Shyan Tunglut, Secy Strategy in conductor hihna len a, Son Vualnam, Finance Secy in recording hihna len hi. Welcome address leh Keynote address RPZI Chairman Pu P. Khamkhanthuam in nei a, General Secretary V. Chinkhenpau in report tomkim nei hi. RPZI 2nd anniversary lopna singpi dawn khit ahih zoh in RPZI Election Commissionar Pu P. Khupsuanmung in heutu thak kitelna hon sai hi. RPZI heutu thak dia tel a omte a nuai a bang ahi uh:

Chairman: Ginza Vualzong

Vice Chairman: Kham Guite

General Secretary: V. Chinkhenpau

Assistant Secretary: Son Vualnam

Finance Secretary: P. Khamkhanthuam

Treasurer: Khaimuanthang

Advisor Pu T. Awnzagen in heutu telthak a omte kichiamna (oath) neisak in, heutu thakte thumsakna le nei hi. Advisor Pu G. Thangkhosei in thugenna nei a, amah zoh in Chairman thak Pu Ginza Vualzong in le thugenna nei in, thumna toh hun khak in om hi. 

 

Sd/-

V. Chinkhenpau,

Gen Secy, RPZI

 


Share:

SYSTEMATIC THEOLOGY: Pasian toh kisai a banban a zilna

~ Rev. S. Thangnou

Pastor, TBC (ABA), Delhi

Amasa in Theology kichi thuteng "Theos" leh 'Logos" apat lakkhiat ahi. Theos pen 'Pasian' chihna ahi a, Logos pen 'thu' chih ahihkeileh "ngaihtuahna" chihna ahi. Pasian toh kisa a thu zilna pen Theology ahi. 

Hih toh kisai in Systematic Theology chi 10 i en ding uhi.

1. Bibliology: Bible toh kisai a kigelh dan, kikep dan, leh Pasian thutak ahih dan zilna ahi.

2. Theology Proper (Pa Pasian): Pa Pasian toh kisai zilna ahi. Pasian a hihna, a itna, a thuneina, a thupina leh Pasian toh kisaita phot zilna ahi.

3. Christology (Christ): Khrist toh kisai a Pasian thu zilna ahi. Khrist pen Pasian a hihna, a thupina, a itna, a mihing hihna, a pianna, a gentheihna, a sihna, a thohkikna, a hung pai kikna ding, a vaihawmna ding leh a dangdang zilna ahi.

4. Pneumatology (Khasiangthou): "Pneuma" pen Greek ham ahi a, 'Kha' or 'Huih" chihna ahi Khasiangthou toh kisai zilna ahi. Pasian a hihna, a itna, a migitna, a silboltheihna, saptuam toh kisai a nasep leh dang dang zilna ahi.

5. Angelology (Vansawltak): "Angelo" Greek aham ahi a, "Palai" chihna ahi. Vansawltak hoihte leh hoihloute (setan leh dawite) kisiam dan, a nasep dan, a mihinna leh a dang dang zilna ahi. 

6. Anthropology (Mihing): "Anthropos" Green ham a 'mihing' chihna ahi. Mihing toh kisai kisiam dan, a hihna leh a pukna, leh mihing toh kisai adang dang zilna ahi.

7. Hamartology (Khelhna): "Hamartia" Green ham ahi a, "khelhna", "bawlkhelhna", "diklouhna" chihna ahi. Khelhna hung kipatna, khelhna leh khelhna ziak a siltungte zilna ahi.

8. Soteriology (Huhhingna): Hundamna leh Khristian hinkhua toh kisai zilna ahi. Pasian hehpihna, Khrist itna leh thohkikna, khelhna leh ngaihdamna, leh a dang dang zilna ahi.

9. Ecclesiology (Saptuam): "Ekklesia" thuteng apan lakkhiat ahi a, 'Saptuam" chihna ahi.  Saptuam kipat dan, a nasep dan, a dinna ziak leh a dang dang zilna ahi.

10. Eschatology (Sil hung tung dingte): "Eschatos" pen "nu khik" / "nunung lam" chihna ahi. Rapture, thutanna, tribulation, kum sanggam vaihawmna nukhik pe'n Setan leh dawite kigawtna leh vangam thu zilna ahi.

---05062022---


Share:

Class XII Exam 2022: Commerce Topper - Miss Niangbiaklun

All Manipur Commerce Topper 2nd Position: Miss Niangbiaklun


D/o

Khualching

Chinkhanlal

Sahei Road, V Munhoih,

New Lamka


College:

VK Tawna College

Lamka CCPur

 

Roll no. 29566

Marks 399


Congratulations

🎈👏🎈👏🎈


*via WAP

Share:

UPSC, 2021 FINAL RESULT LEH A NEUH NEUH

30th May 2022 in UPSC, 2021 final result suahkhiat in om hi. Interview pia mi 1824 lak ah 685 te te'n mains + interview result apat teh in appointment mu dingte  recommend ahi ua, mi 80 te reserved list ah koih in om uhi.

2021 result a khatna luahtu Shruti Sharma ahih leh, St Stephens College of Delhi University apat a graduate ahia, post-graduate Delhi School Economics lam ah bawl in, Jamia Milia Islamia Residential Coaching Academy ah coaching ana la hi. 

Top 3 tan numei in lasiang uh a, Ankita Agarwal leh Gamini Singla te'n nih na leh thumna luah uhi. 

2021 UPSC (CSE) exam maituah dingin aspirant mi 10,93,984 te'n form fillup uh a, ahin mi 5,08,619 chauhin exam an pia uhi. Exam piateng lak a pat mi 9,214 te mains exam dingin ching ua, mains exam joh in mi 1824 te interview tan tung uhi. Hua teng apat tua final list result a tuang min list a om teng lawhchinna tuak teng ahita uhi. 

✓ SERVICE TUAM TUAM APAT A CHING ZAT:

1. IAS - 180

2. IFS - 37

3. IPS - 200

4. Group 'A' Officer - 242

5. Group 'B' Officer - 90

Total : 749


✓ CATEGORY TUAM TUAM APAT:

1. General - 244

2. EWS - 73

3. OBC - 203

4. SC - 105

5. ST - 60

Total : 685


✓ CATEGORY + SERVICE:

1. IAS

* General - 72

* EWS - 18

* OBC - 49

* SC - 27

* ST - 14


2. IFS

* General - 14

* EWS - 04

* OBC - 10

* SC - 06

* ST - 03


3. IPS

* General - 83

* EWS - 20

* OBC - 51

* SC - 26

* ST - 20


4. Central Services Group 'A'

* General - 103

* EWS - 23

* OBC - 68

* SC - 31

* ST - 17


5. Central Services Group 'B'

* General - 36

* EWS - 08

* OBC - 25

* SC - 15

* ST - 06


✓ TOP 3 TENG DETAILS:

1. Shruti Sharma 

* Graduate in History (Hons) from St Stephen College (University of Delhi). 

* Optional - History

* Marks muh zat : 1105/2025 (54.56%)


2. Ankita Agarwal

* Graduate in Economics from University of Delhi.

* Post-graduate from JNU & Delhi School of Economics.

* Optional - Political Science and International Relations

* Marks muh zat : 1050/2025 (51.85%).


3. Gamini Singla

* Bachelor of Technology (B.Tech) in computer science.

* Optional - Sociology

* Marks muh zat : 1045/2025 (51.60%).


Note : Top 25 chin te'n : Anthropology, Economics, Geography, Hindi Literature, History, Mathematics, Medical Science, Political Science & International Relations, Public Administration, Sociology leh Zoology te hi optional ding in a tel uhi. 


✓ NORTH EAST APAT:


1. MANIPUR

* Wairokpam Punshiba Singh (238)

* Makakmayum Mubarak (575)


2. ASSAM

* Shilpa Khanikar (506)

* Debjyoti Barman (639)


3. ARUNACHAL PRADESH

* Tenzin Chonzom (584)


4. NAGALAND

* Imsennaro Walling (585)

* Viku L Achumi (567)


5. MEGHALAYA

* Ankur Das (52)


6. Mizoram: NIL


✓ KUM 2021 UPSC RESULT A  BAWLFUH DIAK TE;


*MEENA community apat mi 31+.

* Topper Shruti Sharma hi Jamia Millia Islamia Residential Coaching Academy apat a zil suak ahia, hi centre apan in student 23 tak in lawhchinna mu uhi.

* Elite IAS apan 7.

* Vajiram & Ravi apan 4.


Hia a tunga centre kigen khalou apat jong a ching a om tham ding ua, a kithei khia tan hung ki taklang ahi.


✓ 2021, UPSC CUT-OFF MARKS.

1. PRELIMS 

* General - 87.54

* EWS - 80.14

* OBC - 84.85

* SC - 75.41

* ST - 70.71


2. MAINS

* General - 745

* OBC - 707

* EWS - 713

* SC - 700

* ST - 700


3. FINAL

* General - 953

* EWS - 916

* OBC - 910

* SC - 886

* ST - 883


~ Jowel Suantak


Share:

Mihem khat hinkho kikhelna dia adoudal a pang umchan phabep ho

1. Introjection: 


Pic: Irene Chan Mate via Facebook
Asi ham apha ham, atah ham alhem ham, min ipi jeh a asei a abol ham ti khoultoh se Lou,a mi thusei jouse moh lah leh moh tahsan pei ji. Mi thusei lasah leh umchan khat keima principle, ngaidan leh hindan toh kituh ham kituh Lou ham tia gel thuh na umlou hel a mi um dan dan a moh um jeng, khulai mi thusei jouse pule a moh pang jeng.(Mi thusei jouse na pom a henge namoh ti a,mi kikai na lang Lang a naki Kai a,mi principle jui a Hinkho Naman sang in, nangma principle na khantou nathei di kisem in Lang, det tah in dinpi in. Chutileh nang dia Jong khantouna ahina ban a mi ja Jong nachan joh ding ahi)

2. Projection:

Eima lhinlal naho mi Chung a kimu thei kei a eima lhinlal na ho mi Chung a imu tengleh midang ki moh ngoh ji. Midang quality hoi nei khat imu leh pachat leh vetton a neisang a thangthip man a vetjui thei quality Jong ki acknowledge numlou a kidem peh. (.(Na lhinlal naho naki sel sel sang in, kihet them Jo inlang semphat din pan la Jo in. Ei sang a mi vetton thei imu leh dem leh seiset sang a, mi Hinkho akoun jildoh thei kivet a eima Hinkho kisemphatna leh kitilkhouna joh a man di ahi)

3. Retroflection: 

Min aboldia lom khat seipeh eilou leh bol nga doh sang a ei man mi tohding bolding ki bol a, ilung nupmo na lunghan naho eiman ki puh puh jeng.( Min aboldia lom Naga bol a aphun toh ahan toh nakop a, nang dia lung natna nasuo sah sah sang in,phaten abol di dan hilthem inlang abol doh tei din kihou them peh in.Nang in nabol ngeilou leh nabol ngaplou ho nabol thaset bang a min Jong abol thaset nikho umthei ahina ban a, Nang in nahinkhoa nache pi khat umchan khanchan khel hahsa nasah bang a, min Jong ahinkhoa achepi khat umchan khanchan khel hahsa asah ahi ti hethem in)

4. Deflection: 

Esei ding thudih khat mi lungnupmo ding kichat man a direct a sei Lou a aning akoi a indirect tah a sei a ako mu Chet di pen seidoh talou.(Thudih seidia lom nahet ahilou leh mikhat akipal nadi namu peh teng leh aning akoi a kivel Lou in Jang pel in seipeh in. Thudih angai ahah vang in agasuo atui Jo e.)

5. Confluence: 

Mi suh lung nupmo ding, suh lung hang ding kichat man a mi lung hol a mathah. (Hinkho chomcha nanei sung hi mi lunghol Nan mathah hih in, nang kipana di leh nupsah nadi jong kingaituo Kom kom in,hichu mihem khat hinlo na pipen jong ahi. Mi lungholna gunset a Hinkho manchai di kiti hi mi ibah louna kilah na khat jong ahi)

Irene Chan Mate, Psychologist


Share:

Recent Posts

Popular Posts

Articles

SUBSCRIBE

Thangkhal Bible in Mobile

Mobile phone a Thangkhal NT Bible koih ding dan

Read Thangkhal NT Bible

JOIN KV fb

ZOMI FINS

PHOTO GALLERY

THANGKHAL COSTUMES
TBCWD TOUR 24-Sept-2022
Kulhvum Prayer

Blog Archive