Showing posts with label ZOMI. Show all posts
Showing posts with label ZOMI. Show all posts

Manipur: Kuki-Zo Woman “RAPED”, “MURDERED”, "BURNT ALIVE WITH HER HOUSE"

IN A HORRIFYING incident, a 31-year-old mother of three, identified as Zosangkim Hmar, suffered a brutal and tragic death in the village of Zairawn, Jiribam, Manipur, on the night of November 7, 2024.

WKZIC

According to local reports, Zosangkim was allegedly shot in the leg, dragged from her home, and subjected to sexual assault before suffering further violence. Disturbingly, her brain was reportedly removed, and she was then burned to death along with her home.

She leaves behind three young children --  a 9-year-old daughter, a 7-year-old daughter, and a 3-year-old son -- who are now bereft of their mother. Her husband, Ngurthansang Hmar, alleges that the assault and murder were committed by armed members of the Meitei militant group known as “Arambai Tenggol”.

Even her pet dog was not spared; it was reportedly shot, and its body mutilated. The attack has sent shockwaves throughout the region, igniting outrage and a demand for justice.

Here’s how the media is covering the incident….


Deccan Herald

VIRAL VIDEO

In a recently surfaced video that has quickly gone viral, alleged Meitei militants are seen inside a house, setting it on fire while an angry voice can be heard shouting, “Don't kill, don't kill, bring alive, bring alive...” The footage has intensified public outcry and calls for accountability, with many condemning the brutal act and the apparent disregard for human life.

The video provides direct evidence of Meitei militants launching an attack on Zairawn village, documenting the violent actions that have sparked widespread condemnation and demands for justice.

Kuki Victims’ Update Released by THINGKHO LE MALCHA (KSO Bulletin) – 08.11.2024:
  • Deaths: 207
  • Villages Burned: 200+
  • Houses Burned: 7,000+
  • Churches & Synagogues Burned: 360+
  • Displaced Persons: 41,425+

The recent update provides a grim summary of the extensive violence and displacement impacting the Kuki-Zo community, highlighting the scale of devastation in the region.

“We Demand Justice: Separate Administration is the Only Solution”

KHALVONTAWI ONLINE
!!! Voice of the Voiceless !!!
Share:

ZOMI COUNCIL in Pu Cin Sian Thang Chairman ZCD suunpih thu puang

Share:

Singngat MLA GS Haupu in Chivu toh kisai in RPZI, ZC leh ZCA kimuhpih

Imphal 14th November 2020: Tuni taklam dak 4:00PM in Singngat MLA Pu Ginsuanhau Zou @ GS Haupu quarter Babupura, Imphal ah MLA pu in Research & Preservation of the Zo Identities (RPZI), Zomi Council (ZC) leh Zomi Chief Association (ZCA) te Chivu toh kisai houlimpihna neihpih hi. 

Pu R. Sanga in meeting patna thumna a neih zawh in, Pu GS Haupu in Chandrikirti Park toh kisai a amah dinmun pulakna nei hi. Amah gen dan in December 2017 lai a Zougal Centenary vaisaite'n Chief Minister Biren toh kithuzak a, Chandrakirti Park honna di program vaiguan bawl uh ahi chi a, amah bialtu MLA dot a le om kha lou in, Zougal Centenary honna dia hawh lai, Chandrakirti Park foundation stone hon dia hong om pen maksa a, foundation stone ah amah min bang a om 'surprise' mahmah ahih dan gen hi. Ama'n Chandrakirti toh kisai history bulbal theithuklou ahih ban ah, amah bial MLA ahihna zal a hiai park toh kisai nasepna enkai dia CM in mohpuakna guan ahih dan zong gen hi.

Tunai in pawl khenkhat in CM pu va mu ua, amau deihlam ngetna a bawl kawm ua Chandrakirti park protection pe dia gen bang a om ahih dan gen a, CM pu in Chandrakirti Park toh kisai nasep sutzop ut in, bialtu MLA toh Arts & Culture Director pa toh November 9, 2020 in amun va en khe dia sawl a om ahih dan zong gen hi. Huchia park bawl thouthou di ahih leh chi in Guest House toh Chowkidar quarter bang le suggestion kana bawl beh ahi chi hi. November 12, 2020 in Chivu mun a va phakna CM pu kiang ah report a piak kawm in, "Chandrakirti park bawl di i hih leh kou history le i telsak di ahi" chi a, CM pu in le "phajare, phajare" hon chih pih ahi chi hi. Pu GS Haupu in a gen zomna ah, ama'n history theihthukkei mah leh, development hoihsa ahih kawm a, ei history le telsak sawm teitei ahih dan gen hi.

Pu GS Haupu in thu a gen khit in, pawl tuamtuam paikhawmte akipan ngaihdan genna hun pia a, amasa pen in RPZI heutute'n amau pansan genna hun nei uh

hi. RPZI akipan Chairman Pu Khamkhanthuam, General Secy Pu V. Chinkhan
pau leh Vice Chairman Pu Thangneihkham in RPZI panna san leh bialtu MLA in pan hon lakpih dia a deihte uh genna nei uhi. RPZI in development nasep doudal hilou in, Chivu mun a Meitei te'n history dikloutak inscription a gelh uh pen deihlou ahih dan gen ua, hiai history dikloutak pansan a park ahih kei leh suangphum i bawl a leh singtangmi leh phaizangmi kal ah kimelmakna chi tuh kihi thei dia, sisan suahna bang le piangthei di ahih manin, deih huai lou ahih dan gen uhi. Pu GS Haupu in CM pu kiang a hiai history dikloutak kigelh pen ka mipi te sentiments sukha lua ahih man in hiai park bawl toh kisai khol phot hoih a sak dan gen pih a, bawl teitei di ahih leh hiai thugelh (inscription) bawl dik dinga CM gen pih dingin RPZI heutu te'n Pu GS Haupu ngetna bawl uh hi. 

RPZI heututen a gen khit un Pu R. Sanga in thugenna nei a, RPZIte panmun support pe kawm in, ASI in Manipur Archaelogical dept-te lai a piak pen ua Epigraphy 26 toh kisai dispute om pen sukvaiveng ahih ma, hiai Park bawlna pen delay phot hoih a sak dan gen hi. Zomi Council Chairman Pu John Khatthang in le history dikloutak a kigelh pen bawldik tuak asak dan gen a, gam leh nam a dia pang gige di ahih dan le gen hi. Zomi Chief Association lam a makai Pu Khamkhohau leh Pu Paukhenkhup te'n le a ngaihdan gen ua, RPZI panmun support ahih dan gen uh hi.

Makai paikhawm te'n Pu GS Haupu in amah bial sung a issue om toh kisai consultative meeting a sap pen kipahpih ahih dan uh gen chiat ua, kihoukhawmna a tam zawh phot leh kitheihsiamna piang ahih dan gen uh hi. 

Pu GS Haupu in thugen teng a ngaihkhiak khit in, Chivu toh kisai history theihbeh tampi nei ahih dan gen a, aman le a kinthei lam a CM pu kimuh pih a, Chivu stone inscription khek ahihna dia CM pu ana gen pih dingin gen hi. Politics ah bargaining om gige a, ei lam in le bangtan hiam a theihsiamna nei a lungsim kihongtak a om ding a deih dan zong gen hi. A poimoh bang zel a kimu tou zel ding lemsak ahih dan gen kawm in, tawpna thumna Zomi Council Vice Chairman Pu Khatkhotong in thumna in meeting khak hi. 

~ Media & Publicity,
Research & Preservation of the Zo Identities.
-------------------------------
KHALVONTAWI
VOICE OF THANGKHAL
Share:

Elected MPs in Chin State: 2020-2025

Myanmar General Elwction was held in Sunday, 08 Novbermber 2020.

Here are some of the elected Member of Parliament (MP) from Chin State as follows:

1. Pu He Dun Falam Miphun NLD
2. Dr.Salai Riang Vel Falam Senpi NLD
3. Pu Ral Hnin, Falam Ramkulh  1 NLD
4. Salai Lian Luai, Falam Ramkulh  2 NLD
5. Dr. Aye Aye Ngun, Hakha Miphun 1 NLD
6. Pu Robin Zathang Hakha Miphun 2 CNLD
7. Pu Tial Ling, Hakha Senpi NLD
8. Pu Sonny Thang Cung Hakha Ramkulh 1 NLD
9. Pu Siang Mang, Hakha Ramkulh 2 CNLD
10. Pu Henry Van Thio, Thantlang Miphun NLD
11. C. Za Cung,  Thantlang Senpi NLD
12. Chan Ham, Thantlang Ramkulh 1 NLD
13. Pi Ni Sui Lian, Thantlang Ramkulh NLD
14. Lal Hmin Thang, Matupi Miphun NLD
15. Ral Peng Matupi Senpi NLD
16. Pa Thang Matupi Ramkulh  1 NLD
17. Wi Kaw Matupi, Ramkulh 2 NLD
18. Dr. Ngai Tam Aung, Mindat Miphun NLD
19. Pu Nyi Linn Sung, Mindat Senpi NLD
20. Pu Thang Chuan Phe, Mindat Ramkulh 1 NLD
21. Pu Hung Naing Mindat Ramkulh 2 NLD
22. Pi Khin Shwe Lwin, Kanpalet Miphun NLD
23. Ngun Win, Kanpalet Senpi NLD
24. Pu Ki Aung, Kanpalet Ramkulh 1 NLD
25. Pu Phui Aa, Kanpalet Ramkulh 2 NLD
26. Pu Pyi Min, Paletwa Miphun NLD
27. Pu Sein Aung, Paletwa Senpi NLD
28. Pu Soe Htet, Paletwa Ramkulh 1 NLD
29. Salai Myo Htaih, Paletwa Ramkulh 2 NLD
30. Pu Thang Do Cin, Amyota, Tedim
31. Pu Hang Khan Lian, Amyota, Tedim, NLD
32. Pu Piang Suan Mung, Pyituh Tedim, NLD
33. Pu Mang Hen Dan, State 1, Redi
34. Pu Thang Tuan Pau, State 2, Tedim, NLD
35. Pu Cin Suan Mang, Amyota, Tonzang, NLD
36. Pi Cing Ngaih Mang, Pyituh, Tonzang, ZCD
37. Pau Lun Min Thang, State, Tonzang, ZCD
38. Kam Khen Mang, State, Tonzang NLD
--------

Elected. MPs in Tedim-Tonzang
- Tedim-Tonzang pan Teelcing MP Thakte -

• Pu Piang Suan Mung ( NLD- Tedim)
• Pu Hang Khan Lian ( NLD- Tedim)
• Pu Thang Do Cin (NLD- Tedim)
• Pu Mang Hen Dal (NLD- Tedim)
• Pu Thang Tuan Pau (NLD- Tedim)
• Pu Kam Khen Mang (NLD- Tonzang)
• Pu Suan Mang (NLD- Tonzang)
• Pu Pau Lun Min Thang (ZCD-Tonzang)
• Pi Cing Ngaih Mang (ZCD)

Kawlgam kiteelna ah gualzawhna ngah khempeuh hong lungdampih ing. A beisa term bang loin tu tung term ah thuneihna nong let sungun i Zogam lampi hoih, zato inn kicing zaw, sanginn hoih zaw, meitha (electricity), dawn ding tui siangtho kicing zaw i ngahna ding beek hong vaihawm zawh sawm hamtang ta un. Mipite hong muanna leh lametna bangin tha siit loin mapang khawmin hong kipan ziahziah ta un. 🙏🙏🙏

Democractic election ah a gualzo a om bangin a guallel a om pen a ngeina hi a, tukpeng kimawlna mah bang hi. Tua ahih manin lamet bangin a cing zo lo a kuapeuh in mipite thukhenna i sang siam ding i kingen a, kithanemsak loin kiteelna kik tuh dingin hong kipan kik un. Zogam in hong ngak hi. Tedim leh Tonzang ah a cing khempeuh Khristian leh Zomi vive ahih manin lungdamna lian pha diak a, mi dang sa dang kuamah hi tuan loin i pan'khawm sepkhawm dialdial hun ta hi.

Democratic elections ah mipite thukhenna (election results) a zahtak lo gam makai ut khat pen makai muanhuai leh citak hilo a, muan ngam huai lo hi. Thuneihna (power) bek a deih cihna hi. 

Election results source:
- Zogam NLD
- Zogam Thuthang
- Laibu Saal

~ Thang Khan Lian #ZUNs reports
Via Social Media

Share:

ZYA GHQs in Zomi puan in tuam



Lamka September 14, 2020: Sanggam ittak Unaupa Paukhanmung (Kum 32) of Singngat Hausa veng in Lamka Nazereth Hospital a lam etloupi in hongna mualliamsan hi. Date 13/09/2020 sun dak 12:00 ding vel in hong beisan na tung ah Zomi Youth Association GHQs President Pu Lianzalal lamkaihna in Member atamthei pen in kidelh pai a luangdamsa Singngat khua puak tung theihna ding Hankuang leh luang puakna ding Gari kingaihsut sak hi.

Hih hun ah  ZYA in Emergency in recieption kisai sak a Rs 6000 val kingah sakin insung mite khut ah kipia khia hi. Sigalna in ZYA GHQs in Zomi puandum in luang tuamna zong kinei hi.

MG Muanlal Thangkhal
Asst. Information & Publicity ZYA GHQs India

KHALVONTAWI
Voice of Thangkhal
Share:

Global Zomi Idol, 2020 T. Shirt honna om

Lamka September 11, 2020: Paite Veng, Imphal ah Global Zomi Idol (GZI), 2020 T. Shirt hon khiatna neih in om hi. Hih hun zatna ah Mr Biaklal Ngaihte, PRO, SSPP, General Headquarters in lamkaih a, Mr T. Thangthuam, President, ZAA in thu genna nei hi, Aman agenna a Pasian panpihna tawh GZI hoihtak in paitou thei a, tunitan in round-4 zoh hi ta chi hi, Maban November chiang in India level ah final round neih sawm a hih dan zong taklang hi. Hih hun ah Boipu Vaiphei, Marketing manager tomkim tak in T. Shirt a hongpiankhiat dan pulakna nei hi. Aman a gen dan in mabanah T. Shirt mipi lak ah Rs. 500/- a zuak hi ding a, mipi te'n ZAA panpihna ding a leisak chiat ding in ngetna nei hi. Paukhanmung Guite, MPS in T. Shirt honkhiatna nei hi. Mr Guite, MPS in a genna ah ZAA in global level a asilsai uh thupi sa mah mah a, a pianna pa (T. Guite, IPS) in Zomi ana ngainat mah mah bang in a mah mah in zong Zomi it in ngai na mah mah a, a lungtang a Zomi sisan belh den ahi chin gen hi.

KHALVONTAWI
VOICE OF THANGKHAL
Share:

Kuki Revolutionary Army refutes KNF’s allegations


IMPHAL, JULY 25, 2019 (IFP) – The Kuki Revolutionary Army/ Kuki National Organisation (KRA/KNO) today clarified that it has nothing do with the alleged murder of PRO, KNF, Demkhohao Kipgen on July 22.

A released by joint secretary, information and publicity, KRA/KNO, T. Simte stated that the allegations made by Kuki National Front(KNF) regarding the murder of Demkhohao in Kangchup Chiru Village accusing KRA/KNO is false and unverified sources and baseless allegations to defame the organisation.

It warned the KNF not to make such false accusations in the future by mere presumption of any incidents. The KRA is one of the arm groups under KNO which strictly adhere to ground rules and obliged by laws and constitution of India, since the organisation is a part of tripartite talks with State and Centre, it asserted.

Branding the KNF as a ‘terrorist’ group and a black sheep organisation, it alleged that it was KNF who forcefully dragged out ex- KRA, Satlhun Haokip and Ngamlet from their house at midnight of May 5,2017 from Khoken village and were brutally murdered.

But KRA/KNO resolved to talks with representatives of the state government with KNF on the other sides and the matter was peacefully solved in manner that KNF would not disturb the people of New Keithelmanbi and Kangchup areas again, but in contrary to that, KNF continue disturbing the people of the area, it added.

Appealing the concern authority to check such anti-social activities in public interest, it further stated that KNF resorting in such anti-social activities would not bring anything good for the society.    

Share:

UZO Assembly Zogal Hall ah nei in um

"... Tamteng lah ah UZO, Mate Tribe Council leh Thangkhal Tribe Council te dual membership leh tribe a thum a membership hina nei bang a um hin vaihawmna ah abuoi huoi mama hi. Zomi Council forum a gen sieng na um thei leh ut huoi hinapi in tutan in kigen theilou hi."


LAMKA, 2019 MARCH 30: UZO Assembly Zogal Memorial Hall Complex, Zoveng ah tuni’n 63rd UZO General Assembly um hi. 

63rd UZO General Assembly chiemtehna ding in Chinlunthang, President, UZO GHQ in UZO Diallap kaipalhna nei in ZAU lamkaina nuoi ah peikhawm palai te’n UZO Lapi “Semguo gin ngai luonglom nou toh” chi sahna nei in Assembly pat in um hi. Presidential Address hun ah Chinlunthang in UZO Assembly Speaker, Assembly palai, Zou Woking Committee & Headquarters Executive Committee member, Church Leaer leh Zou mipi jousie chibai buhna nei in 2009 apat UZO in Policy program a peipite mipi thei ding in tahlang hi.


Tami hun ah President, UZO GHQ in Zou Gal Hall, Zoveng pen ‘Zou Gal Memorial Hall Complex’ chi’a minvaw a um pen pankhawmna jal a lam jou ahidan gen hi. Lamkai masa te’n March 17th nikhuo pen Zou Gal chi’n kum 20-30 lam ana jang ua, hinanleh 2011-12 kum in MLA Ginsuanhau muonna jal in Manipur kumpi kung ah State Holiday ding in ana ki-ngen a, hinanleh a lawchin lou beb in Zou Gal Day pen April 23, Khongjom Day toh kituohsah vai ang chi zieh in 2013 Annual Assembly ah sulamdang in um chi hi. Hinanleh I Zou sung a intellectual leh scholars te’n nasatah a demna ahing bawl jieh uh UZO Annual Assembly 2016 ah UZO lamkai masa te’n ana jah ngai uh March 17, Zou Gal Day pen luitou kia in um chi hi. Tualeh Zou khangthu bu “A History of the Zou People” leh Zou MIL te ah March 17 pen Zou Gal Day chi’a kigel ahi man in sudih tha kia vai ui chi’n Assembly ka hing gen chi’n gen hi. Kum 20 lam sutjop lou a ana um Zou Gal Memorial Shield Tournament 2015 kum bul a puophat ahi’a, hinanleh gamsung buoina, 3 Bills jieh in kum 2 sutjop theilou in um a, hinanleh vangphat huoi tah in 2017 leh 2018 huom in Zou Gal Centenary lawpna in Zou Gal Football (Male) leh Volleyball (Male & Female) Hiangtam Lamka Public Ground leh Awnchinkap Khuo ah lawching tah in ana kisai chi hi.

Zou Gal (1917-1919) Centenary, Zou Gal kum zakhat china (100 years) Behiang khopi ah December 19, 2017 in Manipur Chief Minister N. Biren Singh Chief Guest hina toh thupitah in lawp in um a, tuanah Zou leh Zou Gal khangthubu “A History of the Zou People” chi laibu honkhiet ahiban ah Zou Gal lai a ana si leh liemte theizingna in Zou Gal Cemetery siansuo leh honkhiet in ana um chi hi. Tu-le-tu in Zou History laibu pen Zou Kam a let ding in Fr. Mark Thangkhan-ai, Vice Chairman, Zou Literature kung ah apkhietna kinei chi hi. Behiang khuo a um Zou Gal Memorial High School upgrade na ding in tunitan in pan kila a, alangkhat ah Zou Gal Tournament saina ding UZO in mun-le-muol lemtang anei lou zieh in 2018-19 a Zou Gal Tournament organized toh kisai a lemtanglou leh nawngkaina um toh kisai in UZO sih-le-tang in ngaidam ka hing ngen chi hi. Tambang kawmkal ah UZO in Zou Gal Tournament saina ding mun-le-muol kitup nei thei hileh chi’n gen hi. UZO Education Policy nuoi ah Behiang khuo a School in Class X pass 6 batch chieng gasuota a, hinanleh Muallum khuo a High School nei ding/tun ding ding pen tunitan in laching nailou chi hi. I gam sung a leitang zah dan, huon haichi chiin ding dan nasatah a seminar bawl a tangkou ding poimaw ahina ah economy policy sepsuona ding a UZO GHQ in maban a tangkou group khat siem ding deihuoi ahidan zong gen hi. Electoral reform leh khotha siem ding toh kisai a Block leh Hausa te’n a hun-hun a pan alah ding ua deisah leh theisah ahiban ah kho tha siem ding a poimaw bang a UZO in panlah pieh ding chi hi. UZO Sports policy sepsuona ding a Zou Ggal Tournament suh hing kia ahi mai hilou in maban a Zou Gal Tournament tungtawn in ei sung ki aapmaina um leh chi ahi. 

Alangkhat ah thuchien theilou a tunai a Zou Hausate TA Dangka zanga (Rs 500) pieh in nam thu gen ding a hatkhawm ban ah phuotawm in Nam buoita chi paulam a Pastor leh Upate kimukhawmna ding a sponsor ana bawl te’n tawpsan ding a chiel leh theisah ahi’a, Nam lamkai te’n Nam na ahing sem ding ua, MLA, MDC leh Contractor te’n Nam khantouna ding a na ahing semta ding uh chielna bawl uhi. ZWC leh HEC ban ah UZO kivaihawmna lienpen ahileh Assembly ahi’a, Assembly thulou a Nam in thutanna latheilou ahina ah UZO lamkai hikha jieh a danbu khel a gamtat thei hilou chi hi. 

Namdang banglou a Zou sung kivaihawmna pen democratic mama ahina ah Zou nam a buoisiet leh Pastor leh Upate aloutheilou a hing kitheisah mama ding ahina ah Nam thu toh kisai lunghimawna nei te’n bangchi laipou in UZO lamkai te kung ah Office leh inn mun ah dothei gige ding chi’n zong gen hi. Foreign Policy thu ah UZO GHQ in UZO-Myanmar leh UZO-USA toh kithuzah zing a, India solkal in ‘Zou’ leh Myanmar solkal in ‘Zo’ chi’a athei leh a pom ahina ah Zou/Zo pen historic tribe ahi chi’n zong gen hi. UZO-USA leh UZO-Delhi panlahna in UZO pen United Nation Department ‘United Nations Economic and Social Council’ nuoi a register bawl a um pen tutung UZO Assembly in theipi leh kipahpi ahi’a, UZO-USA sponsor na nuoi a February 21, 2019 ni’a Moreh a UZO (USA, Myanmar leh India) in genkhawmna kinei a, tuanah Zou/Zo in a khantoupi theina ding lampi suitou hoi kisai chi’n zong gen hi. Namvai toh kisai a UZO-HEC in resolution No. 01 dated 30/01/2019 in UZO leh Zomi Council/Zomi Policy et tha poimaw kisa ahina ah Assembly ah mipi toh kikup ding in pha kisa hi. A zieh ahileh UZO in Zomi a jop apat tunitan kum 15 bang valta a, Zomi Council/Zomi Policy in UZO kahingte leh Zou Nam hina (identity) sukha chi thu bangza ahei khat Zou scholar te leh mipi apat mukhiet ahizieh in genkhawmlou phamaw kisa chi hi. 2014 kum in Kawlgam (Myanmar) ah General Census (kisimpina) ana um a, tuanah imi-isa Zo 421 chi’a kikhum na ding in kawl kumpi in ana pieh hi. Myanmar a Zo tate Nam awlmawna (conciousness) nei phalou ahi man un UZO-Myanmar lah kiphut chil hitoh chi in UZO Inia in zong sum-le-pai, tha-le-zung in pan kilahpi hi. A hinlah khonung a itheileh Zomi Council/Zomi Policy kuongtol te’n kawlgam a i Zo tate tung ah Code No. (Others) kichi ah na kipeh lut ding uh chi thupi in nahpi tah in nawna ana tang uhi. Zomi identity siemkhiet utna hi chi zong akihai sih hi.

Hinanleh dohlou/kuplou ban ah Zou/Zo identity ei kepbit utdan toh kituolou kisai chi hi. Zomi Council kahing, Zomi Youth Association (ZYA) in UZO kahiang Zou Youth Organization (ZYO) Unit, Block te asuhkha leh henlamang pen in UZO/ZYO kivaihawmna sukha ahi chi ngaidan lienpi imi-isate lah ah um hi. UZO sung Zou (ZYO) leh Zomi (ZYA) a kikhenna umthei ing hi chi gintat na lienpi um hi. Tuajieh in ZYO HQ in ZYO khu ZYA apat ana ki withdraw chi hi. Zomi Council kahiang Zomi Language and Literature Society in Zomi Script hilou in ‘Zo Script’ Seminar dated 15 March 2015 in nei ua, Zou/Zo Script toh kibanglou ahman in mipi a hamhai (confuse) sah hi. Zou Literature Society te ngaidan toh kituoh lou hi. Ban ah ‘Literature Invasion’ ahi chi pawl um ahi man in ngaidan, United Zomi Organization chi’a lamkai masa te’n ana heng uh ahi’a, ahin tun Zou/Zo hina ZOLLS tungtawn a hamhaina pieng sawn sawn hi. kitheisah poimaw kisa hi.

Tualeh, Zomi lamkai kahi chi a Zou Hausate nelsie a suzau a Zou khuo a khantouna, development scheme suhsah/lapieh te khoh akisa mama chi hi. Zomi Council sungah tu-le-tu in Tribe 9 um a, tuate ahileh: Paite Tribe Council, United Zou Organization, Simte Tribe Council, Vaiphei People Council, Gangte Tribe Council, Mate Tribe Council, Thangkhal Tribe Organization, Kom Union, Manipur leh Tedim-Chin Union ahi. Tamteng lah ah UZO, Mate Tribe Council leh Thangkhal Tribe Council te dual membership leh tribe a thum a membership hina nei bang a um hin vaihawmna ah abuoi huoi mama hi. Zomi Council forum a gen sieng na um thei leh ut huoi hinapi in tutan in kigen theilou hi. Zomi Council Chairman post ‘Rotation’ hileh Zomi Council sung ah Chairman kituna umlou ding a, Zomi Council zong dam ding chi suggestion ana kipe jel pen tutung UZO Assembly in Zomi Council hoitah a, a function thei kia chieng in point tuomtuom toh suggestion pieh ding in lemsah hileh chi’n gen hi. Zomi Council akiphukhiet kum apat tunitan in kum 21 phata a, UZO in 2004 kum in Zomi Council zom hi. Hinanleh vangsiet huoitah in 3 Bills buoi hunlai 2015 in Constituent Tribe te’n kituoh tah in huntomnou khat a ding in Zomi Council ‘Dissolve’ ana bawl uhi. Kum 2016 in ZRO panlahna jal in tun ding kia in um a, ahi’n tu-le-tu in Zomi Council in ZRO group khat in December 29, 2018 in Dissolve bawl hi. Hinanleh December 31, 2018 in ZRO group khat in dissolve bawlthei ahisih chi in a pomlou thu suokia leuleu uhi. 

Bangteng hileh Zomi Council dissolve leh dissolve lou thu in i buoisih ua, hinanleh defunct phot ahi chi thei vai. Zou/Zo nam kem pumpum a Zomi zong puophat poimaw kisa a, tuajieh in Zomi sung siemphat na ing in UZO in pan kila mama ing ahi chi Assembly palaite iki theisah uhi. Nat-le-sat hun a jap jangkhai ding in ZYO GHQ in ambulance project anei pen UZO in tawsawn tou ding in panla ding a, tualeh tutung Assembly tup-le-ngim ahileh Zou/Zo nam hina (identity) napitah a kepbit ban ah Zomi sung siemphat na ding a UZO in panla ding, tuaban ah tu kum sung a UZO, ZYO & ZSP te kituoh a Zou Development Project Committee siem a, Zou Gal Memorial Football Groun leh ZYO Ambulance neikhiet sawm ding chi ahi chi’n zong gen hi.

*Courtesy: Zolengthe FB

Share:

Thangkhal film TANGLAI LEH TUHUN YouTube a et thei


Tanglai leh Tuhun - Thangkhal Gospel Film Directed by Rev Khaikhanthang, Released on 17 August 1988.

KHALVONTAWI Admin Team te saina in Tanglai leh Tuhun Film, YouTube a Upload ki bawl zouta hi, Acting Rev. Dr. Pumzathang Tawmbing, Hih Film a a Doctor a pang Thangkhenhang Chief of S. Zezaw

YouTube a ana en un


KHALVONTAWI
Information For All Thangkhal


Share:

Thangkhal film KV Admin kiangah lei theih

Pic: KV Social Media admin Pu MG Thangkhal leh Pu (Rev) Khaikhanthang,
Director, TANGLAI LEH TUN film

LAMKA, MARCH 05, 2019 – Thangkhal film “Tanglai leh Tuhun” Disc deih te’n KHALVONTAWI Admin Pu MG Thangkhal kiang ah Rs 100 tawi in lei thei ding hi. Hih Film ahihleh Thangkhal Kual a Pasian Thu lutdante Video tungtawn in et thei in om hi.

Nidang a Thangkhal a ding a pan anala S. Zezaw hausapu Dr. Thangkhenhang chi te zong jau uh hi. Tua banah mipi aneu alian in ithei uh Kamneithang chi te zong pang a et nop huai mahmah Film ahi hi. Nidanglai a te imu chia, hih Film tungtawn in nidanglai a ipu ipa te uh hindan tawn dan te zong et thei in om hi.

Contact: Mr MG Thangkhal ~ 8415916466 / 9366842675

Share:

Prayer to expedite Indo-Myanmar Border trade at Behiang

To,

The Chief Minister,
Government of Chin State,
Republic of the Union of Myanmar


 Subject: Prayer to expedite Indo-Myanmar Border trade at Behiang, Manipur, India

Respected Sir,

With due honour, at the outset, I would like to draw your kind attention and necessary action thereof with regards to the above cited subject.

To begin with, this memorandum is submitted to you out of my personal concern, however, it represents the concern and voices of the people. As you may be aware, people inhabiting the present Chin State of Myanmar, Southern part of Manipur, India as well as the present State of Mizoram, India have a shared cultural, linguistics and historical affinities.


They were divided by the Britsh colonizers without their consent and knowledge. Henceforth, they were divided by international and national boundaries. They have been yearning for cultural, emotional and political reunification since long back. Adding salt to the already wounds, they were known and called by different names like Chin/Kuki/Mizo/Zomi.

In this context it is a right and positive step taken by both the Governments of India and Myanmar to set up a border trade at Behiang, India. Setting up of border trade will not only alleviate poverty, which is rampant both sides of the border but will also result in closer economic ties between the two neighbours.

Behiang Village: Indo-Myanmar Border

However, it is pathetic to note that the agreement to set up border trade at Behiang could not be turned into reality till date for reason best known to those in power. I, therefore, beseech your good office to put pressure to those in power to expedite Behiang border trade centre for the following reasons:

1. Setting up of border trade will automatically improve both road and railway connectivities,

2. It will, no doubt, cement unity and bring emotional bondness across the border,

3. Last, but not the least, it will bring prosperity and will eradicate poverty.


Thanking you


(B. MUAN NGAIHTE)
Lamka, Manipur, India
Email: bmuanngaihte@gmail.com



----------------@@@---------------



သုိ႔ -

၀န္ႀကီးခ်ဳပ္
ခ်င္းျပည္နယ္
ျပည္ေထာင္စုသမၼတျမန္မာႏိုင္ငံေတာ္


ရက္စြဲ။     ၂၀၁၉ ခုႏွစ္၊ မတ္လ (၄) ရက္


အေၾကာင္းအရာ ျမန္မာ-အိႏၵိယနယ္စပ္ကုန္သြယ္ေရးဂိတ္အျဖစ္ Behiang-Cikha ကုန္သြယ္ေရးစခန္း အျမန္ဆံုး အေကာင္အထည္ေဖာ္ေပးပါရန္ ေမတၱာရပ္ခံျခင္း။

ေလးစားအပ္ပါေသာ ခ်င္းျပည္နယ္၀န္ႀကီးခ်ဳပ္္ခင္ဗ်ာ-
အထက္ပါအေၾကာင္းအရာကိစၥႏွင့္ပတ္သက္၍ လူႀကီးမင္းအေနျဖင့္ အေလးအနက္ထားရန္ လိုအပ္ေသာ အေရးယူ ေဆာင္ရြက္မႈ လုပ္ေဆာင္ေပးပါရန္ ကၽြႏ္ုပ္အေနျဖင့္ ေလးစားစြာ ေမတၱာရပ္ခံလိုပါသည္။

ယခုကဲ့သို႔ တင္ျပျခင္းသည္ ကၽြႏ္ုပ္တစ္ဦးတစ္ေယာက္တည္း၏ လူႀကီးမင္းထံသို႔ တင္ျပျခင္းျဖစ္ေသာ္ လည္းဘဲ ၄င္းေဒသရွိ ႏွစ္ႏိုင္ငံေဒသခံျပည္သူလူထုတို႔၏ ဆႏၵႏွင့္ လိုအပ္ခ်က္မ်ားကို တစ္ထပ္တည္းကိုယ္စားျပဳပါ မည့္အေၾကာင္း ေလးနက္စြာ ယံုၾကည္မိပါသည္။

လူႀကီးမင္းသိရွိနားလည္ထားၿပီးသလို လက္ရွိျမန္မာႏိုင္ငံ ခ်င္းျပည္နယ္တြင္ေသာ္လည္းေကာင္း အိႏၵိယ ႏုိင္ငံ မဏိပူရ္ျပည္နယ္ေတာင္ပိုင္းႏွင့္ မီဇိုရမ္ျပည္နယ္တို႔တြင္ မွီတင္းေနထုိင္ၾကေသာ လူမ်ဳိးစုအသီးသီးတို႔သည္ ယဥ္ေက်းမႈအရေသာ္လည္းေကာင္း၊ ဘာသာစကားအရေသာ္လည္းေကာင္း၊ သမိုင္းေၾကာင္းအရေသာ္လည္း ေကာင္း အမ်ဳိးရင္းခ်ာေတာ္စပ္၍ ခြဲျခားမရေသာ မ်ဳိးႏြယ္စုမ်ား ျဖစ္ၾကပါသည္။

အဆိုပါေဒသမ်ားကို နယ္ခ်ဲ႕ကိုလိုနီအဂၤလိပ္မ်ားက ၄င္းတို႔၏ ဆႏၵသေဘာထားအလ်င္းမပါဘဲႏွင့္ ခြဲျခား အုပ္ခ်ဳပ္ၿပီး ႏိုင္ငံတကာနယ္နိမိတ္မ်ားျဖင့္ စည္းျခားထားခဲ့ေသာ္လည္း ၄င္းလူမ်ဳိ:စုမ်ားသည္ ေရွးယခင္ကတည္းက ခ်င္း၊ ကူကီး၊ ဇိုမီး၊ မီဇိုအျဖစ္ အသီးသီးကြဲျပားစြာ နာမည္အမ်ုဳိးမ်ဳိးျဖင့္ ေခၚဆိုၾကေသာ္လည္း  တူညီေသာ စိတ္ခံစားခ်က္၊ တူညီေသာ ဓေလ့ထံုးတမ္းမ်ားႏွင့္ ႏိုင္ငံေရးအရ ေသြးစည္းညီညြတ္ေပါင္းစည္းခဲ့ေသာ အမ်ဳိးရင္းမ်ား ျဖစ္ပါသည္။

သက္ဆိုင္ရာႏွစ္ဖက္အစိုးရတာ၀န္ရွိသူမ်ားမွလည္း Behiang-Cikha ေဒသ၌ နယ္စပ္ကုန္သြယ္ေရးစခန္း ဖြင့္လွစ္ႏိုင္ရန္ ႀကိဳးစားေျခလွမ္း လွမ္းလ်က္ရွိသည္မွာလည္း ေဒသခံႏွစ္ဖက္ႏိုင္ငံ ျပည္သူလူထုအတြက္ အားတက္စရာ အမွန္တကယ္ျဖစ္ပါသည္။ Behiang-Cikha ေဒသတြင္ နယ္စပ္ကုန္သြယ္ ေရးစခန္း အမွန္တကယ္ ဖြင့္ျဖစ္ပါက ႏွစ္ဖက္ႏိုင္ငံနယ္ စပ္ေဒသရွိ ျပည္သူလူထု၏ လူမႈစီးပြားဘ၀အရွိန္အဟုန္ျဖင့္ တိုးတက္၍ ဆင္းရဲမြဲေတမႈတိုက္ဖ်က္ရာတြင္လည္း ထိေရာက္စြာ အက်ဳိးျပဳ၍ ႏွစ္ႏိုင္ငံကူးလူးဆက္ဆံေရးႏွင့္ စီးပြားေရး အခြင့္ အလမ္းမ်ားစြာ ဖန္တီးေပးမည္မွာ ဧကန္မုခ်ျဖစ္ပါသည္။

ေလးစားအပ္ပါေသာ ၀န္ႀကီးခ်ဳပ္ခ်င္ဗ်ား-

အထက္ပါကၽြႏ္ုပ္ေမတၱာရပ္ခံခ်က္ႏွင့္ တင္ျပခ်က္မ်ား လက္ေတြ႕အေကာင္အထည္ေဖာ္ဖို႔မွာ လူႀကီးမင္း တို႔ တရား၀င္ျပည္သူ႔အာဏာက်င့္သံုးခြင့္ရွိေသာ ႏွစ္ဖက္ႏုိင္ငံအစိုးရတာ၀န္ရွိသူမ်ားမွ ေဆာင္ရြက္မွသာလွ်င္ ေအာင္ ျမင္ႏုိင္မည္ ျဖစ္ပါသည္။

သို႔ျဖစ္ပါ၍ ကၽြႏ္ုပ္အေနျဖင့္ လူႀကီးမင္းအား ေအာက္ပါအခ်က္မ်ားကို ေရွးရႈ၍ အျမန္ဆံုးအေကာင္ အထည္ ေဖာ္ေပးပါရန္ လူႀကီးမင္းႏွင့္တကြ  သက္ဆိုင္သူအားလံုး အႏူးအညြတ္ေတာင္းဆိုအပ္ ပါသည္။

(၁) Behiang-Cikha နယ္စပ္ကုန္သြယ္ေရးစခန္း ဖြင့္လွစ္ျခင္းအားျဖင့္ ႏွစ္ႏိုင္ငံလမ္းပန္းဆက္သြယ္ေရး ပိုမိုျမန္ဆန္ေခ်ာေမြ႕ ေစမည္ျဖစ္ပါေၾကာင္း၊

(၂) အဆိုပါ ေဒသရွိ ႏွစ္ႏိုင္ငံနယ္စပ္ေဒသခံျပည္သူမ်ား လြယ္ကူေခ်ာေမြ႕စြာ ကုန္စည္ဖလွယ္ကူးလူး ဆက္ ဆံျခင္းအားျဖင့္ အျပန္အလွန္အက်ဳိးျဖစ္ထြန္းမႈ၊ အျပန္အလွန္နားလည္မႈ အက်ဳိးေက်းဇူးမ်ား ရရွိခံစားေစမည္ ျဖစ္ပါသည္၊

(၃) ႏွစ္ႏိုင္ငံနယ္စပ္ေဒသရွိ ေဒသခံျပည္သူမ်ား ဘ၀ပိုမိုသာယာ၀ေျပာေစၿပီး ဆင္းရဲႏြမ္းပါးမႈအမွန္တကယ္ ေလ်ာ့က်ေစမည္ျဖစ္ပါေၾကာင္း ကၽြႏ္ုပ္အေနျဖင့္ ေလးေလးနက္နက္ယံုၾကည္မိပါသည္။

ေလးစားလ်က္ -

B.MUAN NGAIHTE
Lamka, Manipur State, India
E-mail : bmuanngaihte@gmail.com
Share:

Thangkhal Peace Committee toh Kisai Ngaihdan Kupna


Dr Kammuanmung Thangkhal
THANGKHAL Peace Committee (TPC) in 16th February 2019 chianga meeting ah sapna uh ih social media te pan kana muh a, hih a nuai a thu tamlou kung kum ut hi.

Thangkhal sunga buainna liantak, i.e. Thangkhal Tribe Council (TTC) leh Thangkhal People’s Organization (TPO) kal a kitheih siamlouna liantak, Thangkhal Peace Committee panlakna ziakin lemna ung um hi, kipak huai ichi uhi. Ahin buaina pen veng taktak nailou bang hi. Aziakpen, Thangkhal Peace Committee in ah phiatmang (dissolved) Thangkhal Tribe Organization election bawl ahi nai kei hi. 

Hih toh kisai a ngaisun theih khen khatte: Bangziak a Thangkhal Tribe Organization (TTO) kiphiat (dissolved)? Mipi tel zong hilou, amah-ule amah-u ung kiphut tawm Peace Committee ten Thangkhal miten term khat paw dinga ih tel uh, TTO lamkaite phiatmang (dissolved) theihna ding power a nei uh maw? Hihthute dokna lian tak ahi. Ah taktak a gen in, democracy gam a tenga, mipi thuneihna kivaipuakte ih hihmanun - mipiten atel uh TTO lamkaite, mipi telhilou Thangkhal Peace Committee maimai in a phiat (dissolve) theih ding hilou hi. Ah pai ding dantak chu - ah leep/gawm uh lamkai tengin term um lai teng a puak suak ding uh, hua hun suak a kitheihsiamlou nateng uh awlawl a ung bei ding, ung ki-it kik ding uh, hizaw didan ahi. Ah bangteng hihle, lemna deih ihi manin a dikle diklou pen igen ut pen ahi kei hi. Ih gen ut pen, bangchi leh tua lemna um pen paisuaksak ding chi ahi zaw hi. Huana dingin, TTO election diktak a bawl poimoh hi. Tua ahitakle, kuan election a sai ding? Thangkhal Peace Committee a saitheih diai le? 

Thangkhal Peace Committee (L-R): Pu Thangkhenhang, Pu Ginsuanhau,  Mr X , Pu Khamthang

Ih gensa mah bangin, Thangkhal Peace Committee pen Thangkhal sunga buaina, lamkai kibuaite, lem dinga ung kiphut ahi a, lohchingtakin lemna ung tun ta uhi. Akibuai, Thangkhal Tribe Council leh Thangkhal People’s Organization te pumkhat in Thangkhal Tribe Organization in kigawmta hi. Tua ahitakle, Thangkhal Peace Committee in akiphukhiatna uh ziak (goal) uh ah supiching (achieve) ta uh chihna ahi. Tua ahimanin, hih Committee pen aki dissolve (phiat) khit thamding ding ahi ta hi. Hih pen Committee kiphut te paidan mawng ahi. 


Front Row: TPO leh TTC Leaders, Back Row: TPC Leaders
Ah pai dingdan chu, TTO ana dissolve tak ule zong, a dissolve masang ua, na teng TTO khut a ah piak ding uh, tuachianga TTO in ih constitution (Thangkhal Tribe Council ahilai, or Thangkhal People’s Organization ahi lai) dungzui a election ung sai ding dan ahi. Peace Committee ahi ngal leh Peace a bawl khit ua aki dissolve ding uh hilou maw? Peace Committee ten election ung sai ding uh hilou hi, Thamlou in, election commission zong amau guan ding hilou hi. 

Tua ahitakle, kuan TTO election a sai ding? TTO cabinet teng dissolve ahi le, TTO adviser ten election commission phuh-dan a um theih diai? Ah huachi theihlou tawpin, Thangkhal saptuam lamkaiten or Thangkhal organization khat peuheuh in election commission sep henla, hua ten sai le bang achi diai? Peace Committee pen aki dissolve ding uh, Thangkhal miten election ih kisai ding uh hilou ding maw? Bang ngaih dan ih nei ua?

By:-
Dr. Kammuanmung Thangkhal
New Delhi, 14th February, 2019

Share:

ZYA GHQ in Zodawn Block leh Unit veh

ZOMI YOUTH ASSOCIATION (ZYA) General Headquarters India, a President Pu Lianzalal makaihna nuai a Pu. Pumkhanlian Tawmbing General Secretary ZYA, Pu S. Tunluanlal Secretary Information and Publicity, Pu H. Liankhohau Executive Member ZYA leh Pu Nengmuanlal @MG Muanlal Asst. Information & Publicity ZYA te apaisa October date 8th 2018 (Monday) Zingsang baitak 5:30am in Zodawn lam a Zomi Youth Association, Block leh Unit te veh diingin lamka apat ZYA Gari Bolero zangin zin khia uhi.
Share:

TSP Delhi in 14th Freshers' cum Social Meet Nei

THANGKHAL Sinlai Pawlpi (TSP) Delhi-NCR Branch in a 14-veina Freshers cum Social Meet, tuni 25 Nov 2018 in Panchayat Bhawan, Katwaria Sarai, New Delhi ah lohchingtakin zang zou uhi. 

Progrmamme patna dingin TSP Anthem (L) Kapsuanthang in a phuak "Nun bang nuam e" laa sa in hun hunpat in om hi.
Share:

Thangkhal Baptist Church inaugurated in Delhi


NEW DELHI — For the first time in Thangkhal history, the Thangkhal Baptist Church (affiliated to American Baptist Association) has been inaugurated in New Delhi on Sunday, September 02, 2018.
Share:

B’lore ZPYF in Youth Day cum Seminar Nei


“Tuni'n Khantanhoi midangte kunga phuangkhia thei ding in Khanglate ikisah uh hunta hi. I hindan un, i hinkhua un, i omdante un Pasian mai ah gimnamtui sah va ui. I umna chin ah Pasian adia gimnamtui hidin Pasian in nang leh kei ang dei hi.”



BENGALURU — Tuni, 26 Aug 2018 (Sunday), zinglam nai 11am in Zou Presbyterian Youth Fellowship (ZPYF) in Youth Day cum Seminar hun nuom tah mai in Zou Presbyterian Church Synod (ZPCS) Biehinn, Kammanhalli ah zangh uhi.

Tami program pen hun nih Worship Service leh Seminar in kikhen hi. Praise & Worship Team makaai in laa ngai tah tah toh mipi te'n Pasian kiphat zieh zieh hi. ZPYF lapi kisah zaw in Lia Zou Mary in LATE (Psalms) 40:5 [Aw Mangpa ka Pasian, na nasep lamdang tahte leh, koute dinga na lunggeelte atam mama a, tuate na masanga suhlat seng guol ahi sih hi. Tuate phuongzah a gen ding hita leng, simseng guol ahisih ding hi.] simin thumna toh hun latna Pasian kungah neih in hun patin um.

Vaidawn thugen ah tangval Lawmthang, Assistant Secretary, ZPYF, Bengaluru in Pasian kungah kipahthu tut kawmin mipite tungah lungdamthu tun hi. Tawikhawm latna Upa Kaiminlun in nei a, tualeh mipi thumkhawmna zong um hi.
Share:

ZSF Delhi in ZOMI KHUADO PAWI 2015 sai ding

New Delhi, Aug 10, 2015: Zomi Students’ Federation (ZSF) Delhi Cell in October 31 (Saturday), 2015 ni chiang Delhi khawpi sung a om Zomi nam teng huap in ZOMI KHUADO PAWI 2015 zat ding dan August tarik 8-ni’a ZSF Delhi Cell Meeting ah genkhawmna kinei hi.  Khuado Pawi chieng
ZSF unit/federate teng in mahni cultural dance/culture item khat chiat present bawl ding in theisahna leh chialna hong kibawl hi. Tua banah Oct 31 ni toh kituak theih Zomi nuai a kikhaikhawm nam teng in programme bawl lou ding in kong ngen uhi.

Tukum Zomi Khuado Pawi ahihleh Delhi a om Zomi nam tuam tuam te kitanauna leh pankhawm tou sem theihna ding deihna toh kibawl sawm ahi. ZSF Gen. Htqrs. Manipur toh pangkhawm a kibawl sawm ahi a, Celebration Committee zong suhfel in om hi. Maban ah panlah khawm ding dan zong hong kitheihsak touh zel ding ahi.

ZOMI KHUADO PAWI CELEBRATION COMMITTEE 2015

Chairman               :      Pu Gin Sian Lian Pau Naulak
Vice Chairman        :      Pu Bruce K. Thangkhal
Secretary               :      Pu Chinliankhup Phaipi
Asst. Secretary        :      Pu Tunlianmang Baite
Finance Secretary   :      Pu Thangkhanlal Guite
Info. & Publicity      :      Pu KC Muan Ngaihte
Social & Culture      :      Pu Muanlian Guite
Programme Co-Ordinator   :        Pu David K. Sukte
Asst. Programme Coordinator :     Pu Stephen P. Valte

COMMITTEE MEMBER:  ZSF FEDERATES/ UNITS 
01. President/ Secretary, Siamsinpawlpi (SSPP) Jt. Hqtrs. Delhi
02. President/ Secretary, Zou Sangnaupang Pawlpi (ZSP)Delhi
03. President/ Secretary, Zillai Delhi
04. President/ Secretary, Khangthah Zuun Pawl (KZP) Delhi
05. President/ Secretary, Tedim Chin Students’ Association (TCSA) Delhi

COMMITTEE MEMBER: INDIVIDUALS
01. Pu Vumlunmang Vualnam, IAS
02. Pu Biaklun Shoute, Chairman, ZEPADA, Delhi Chapter
03. Pu Vumsuan, President, ZYA Delhi Region
04. Pu Nang Lian Kham, Asst. Secy., ZYA Delhi Region
05. Pu K. Ginkhanthang
06. Pu Thangzalun Khuptong
07. Pu T. Thanghnun
08. PuPauminsangGuite
09. Pu Ginza Vualzong, Administrator, Zogam.com
10. Pu Mung Ngaihte, Administrator, Zogamonline.com
11. Pastor T.K. Lian, ZCF Vikaspuri
12. Pu Isaac Lal, Secretary, Zomi Innkuan Delhi

ADVISORS
01. Dr. L. Lam Khan Piang Ngaihte
02. Dr. Kamkhenthang Guite
03. Pu Langengzauva Ngaihte
04. Pu Ginlalchung
05. Pu S. Khupminthang
06. Pu Lamlun Munluah
07. Pastor S.K. Mung
08. Pu Damsawmthang Guite

By:-
Information & Publicity Wing
ZOMI STUDENTS’ FEDERATION (ZSF),
Delhi Cell
E-mail: zsf.delhicell@yahoo.com

Share:

ZOMI RELIEF CAMPAIGN

::::: Donghuh Ngetna :::::
New Delhi, 10th August 2015

TUTUNG ‘landslide’ leh ‘flood’ ziak in Myanmar a ZOMI bangzah hiam in haksatna lianpi tuak uhi. Gentheih mangbang a om ahihman un Zomi Students Federation (ZSF) Delhi Cell in kuapeuh Delhileh National Capital Region (NCR) a om ZOMI te’n hehpih tak a panpihna pia ding in kong ngen uhi.

KUA peuh kiphal tak a sum-le-paai a kithuahpih nuam te’n ZSF Delhi Cell mobile number +91-9999397620, +91-9873711761 leh +91-9717959827 ah contact theih gige ahi.


By:-
Information & Publicity Wing

ZOMI STUDENTS FEDERATION (ZSF),
Delhi Cell
E-mail: zsf.delhicell@yahoo.com

Share:

Zou Gaal song composer Pu Mangzathang passes away

ONE of the greatest ZO song composers and history tellers, Pu Mangzathang passed away at his home in Zoveng, Zenhang-Lamka, Manipur, on Sunday morning, 26th July, 2015.

Pupu Mangzathang Suantak Dopmul of Zoveng, born on 27 September 1921 (as recorded in his army I-card), served in the British Army as a soldier in Burma during the Second World War. He recounted that during the invasion of Mandalay City, he had pulled down a national flag and handed it over to his superior, yet he was neither awarded nor acknowledged. Nevertheless, he remained a freedom fighter until his last breath.

He was the second eldest son of the late Pu Goulian, among three siblings -- his eldest brother, Pu Thangchinkhup, and his sister, Pi Niangzam (wife of the late Khupchinkam Mate, Chief of Tuibuang Village).

"Be bold and be brave, but be very clever in whatever you do," he advised me last year while we shared a cup of tea. He was an ex-serviceman, proud to have served as a brave soldier in the Chin Regiment. He refused my treat that day, choosing instead to treat me -- an act that turned out to be the last… says his grandson, Bruce K. Thangkhal.

Drawing from his experiences in the imperial service, he composed numerous Zo folk songs with strong political undertones.
Share:

KHALVONTAWI VOL. VIII NO.3 SPECIAL ISSUE NOV.-DEC.2013

KHALVONTAWI
VOL.VIII. No.3
Special Issue Nov.-Dec. 2013
Editor: Mangneu Thangkhal
Jt. Editor: Hanglamthang

Contents
( CLICK title to read details story)

1. Editorial……………………Tutung Christmas Midangte Adingin

2. Gen MuatmuatTamai Lehang(Random Thoughts)……………...Bravepitt Eimi@facebook.com

3. SianmangSehsa( Missed Luv Story)…………………………. Jacob St, Gurgaon Vankhua

Khenkhatte" ………………………………………………………………………. Sian Deutsch

5. Nitak 2:30(LoveStory)………………………………………………….….Lungzuang Gurgaon


7. Sunday Diary(Mingling Thoughts)……………………………………….. Mingling Suantak

8. DelhiKhalvontawi Meet 2013 (Report)………………….……. Bruce K. Khaalnou



*KV News a thu kisuahte editor ngaihdan a hi kim kei hi.

*Suah ding a thugelh hung kipia tengteng suah teitei ding chihna hilou hi.

*Thugelh hung kipiate laigelhtu in amin ahung piak banga kisuah ahi.

*Laigelhtu hihna diktak KV News personnal file ah kikem hi.

*Laigelhdan kitangtuakna di'n spelling, punctuation leh thugualdan edit kibawl hi.

Tutung KHALVONTAWI Annual Special Issue hung sponsor sak Rev. Dr. Langthang tungah ki lungdam mahmah hi.
Share:

Recent Posts

Popular Posts

Articles

SUBSCRIBE

Thangkhal Bible in Mobile

Mobile phone a Thangkhal NT Bible koih ding dan

Read Thangkhal NT Bible

JOIN KV fb

ZOMI FINS

PHOTO GALLERY

THANGKHAL COSTUMES
TBCWD TOUR 24-Sept-2022
Kulhvum Prayer

Blog Archive