ZYA GHQ Update: Pu Thangkhangin Ngaihte

Latest Update
Time 10:00 AM
Date 28-July-2024

ZOMI NATIONAL CONGRESS (ZNC) Founder Leader (L) Pu Thangkhangin Ngaihte Luang dawn dingin Zomi Youth Association (ZYA) Ambulance 🚑 Lamka Aizawl Airport a ki sol tou, Lamkal a buaina bang mah omlou in jangtakin pai suak thei uh hi, Tu in Saichal a zing ann ne lel uh hi.




Pu Thangkhangin Luang Tuni nitak lam Dak 2:30PM in Aizawl (Lengpui) Airport hong Tung ding hi.

Sd/-
MG Muanlal
Information & Publicity
Zomi Youth Association
General Headquarters
Share:

CVDF CONDOLENCE MESSAGE: PU THANGKHANGIN NGAIHTE

Share:

ALL NAGA BUSINESS ASSN receives THREAT

All Naga Business Association Imphal receives threat from Meitei Mayek Group (MEELAL) for not including/using Meitei mayek script on their shop Signboard.
Naga Business Assn caution the Meitei mayek party to desist themselves from causing unnecessary troubles and disturbance to Naga shopkeepers operating in Imphal. Such actions could lead to misunderstandings and communal tension between the two groups living together peacefully in Imphal and other parts of Manipur, it said. 



_eimi_news_
Share:

Pu THANGKHANGIN: Ka Suangtuahna In Ka Dak Kual A

Pu Thang Khan Gin - Shillong ah BA hoih taka a pass khit in, Jawaharlal Nehru University (JNU), New Delhi ah M.A. zira a omlai khong in Hostel ah Zomite' gentheih dan leh Zogam i muh chianga, Zogam Lia leh Tangte nuamsa taka hinkhua a zat ding dante uh nakpi tak in a _dream_ ngei ding a...

Zodawn a naupangte zong School hoih tak takah kai in, nuam leh kithalawp takin a nu leh pate uh toh a tenkhom ding dante ngaihsun in, a lupna mun ah, ihmu thei lou hial khop in tam veipi mah mah a kilep kilep di'n ka um hi.

MA sin zou, M.Phil a hon sin nawn a, a mitkha ah Zomi, Zosuante Nam neu khah khah a kikhen zaak, kingeih louh dante, pankhom a siam louh dante khong uh tam veipi a ngaihtuah det det sek hun chiangin, a lai na sa in JNU campus na ngawn ah zong ta zoulou hial in a kingaihtuah ni a tam petmah ngei ding...

Zomite' kituah louhna bul bang hiam, chi in tam veipi a ngaihtuah ngut ngut nilouh di'n zong um ing...

A Laibu tuam tuamte hoih takin a sim dinga, Zomi tek i hihdan a musuah sem sem ding a… Tuipi san'g Sisan gik zaw - Sisan a kizawm Zomite, thildang mawng mawng sang a kizopna thuk zaw, khenvual louh a hihdan a phawk suah sem sem ding a... Pau leh ham i chihte pen, i omna mun, i khankhiakna mun dungzuia, pau zang lel i hihdan a muhchiang deuh deuh chiangin… Ngai in, New Delhi a ta zou nawn mah mah lou, ka it Zogam in hon sam ahi, chi in Zomi, Zogam a dingin, a mimal future hoih tak nei, paisan kul sa a hong pawt khia a hih dingdan ka lungsim mitkha ah hong lang mawk hi...

27-07-2024
Copy&Paste

©𝐙𝐨𝐠𝐚𝐦 𝐈𝐧𝐒𝐢𝐠𝐡𝐭
Share:

ZSF mourns Pu Thangkhangin Ngaihte

The Zomi Students' Federation, Delhi Cell deeply mourns the passing of Pu Thangkhangin Ngaihte today, 27th July, 2024 in Delhi.

His passing leaves behind a legacy that marks his immense contributions for all Zomis. Pu Thangkhangin Ngaihte was an avid scholar, activist and visionary leader. He along with Pu T. Gougin pioneered the Zomi Movement in erstwhile Manipur with the formation of the Zomi National Congress (ZNC) in 1972.

The Zomi National Congress (ZNC) sought to challenge the persistent parochialism among the Zo people and ignite a sense of nationalism and political enlightenment among the tribes. In this measure, Pu Thangkhangin was part of the historic 'Long March' from 18th November to 27th November, 1984, from Tipaimukh via Thanlon to the DC's Office in Lamka (erstwhile Churachandpur). The ZNC submitted a memorandum demanding Union Territory status for Zo people out of Manipur.

Pu Thangkhangin is one of the founding members and first General Secretary of the Zo Reunificiation Organization (ZoRO) and was instrumental in organising the First World Zomi Convention (19–21 May 1988) at Champhai in Mizoram, India, along with other visionary leaders like Pu T Gougin, and Brig. T Sailo of the People's Conference in Mizoram.

As an avid scholar, he is among the first Zo scholars to critically analyse and investigate the history and culture of the Zo people as a whole. He pursued his research at the renowned Jawaharlal Nehru University (JNU), where he completed an MPhil in 1979 titled "History of the Zomis of Mizoram and the Surrounding Area: Aspects of Pre-Colonial Social Reformation."

The passing of Pu Thangkhangin Ngaihte is a huge loss for the entire Zomi community, especially for the Zomi students who drew inspiration from his legacy. We pray that Almighty God grants his soul eternal peace and provides the bereaved family with the strength to bear their immense loss.

Information & Publicity
Zomi Students' Federation, Delhi
Share:

Bangladesh Kuki-Chin

Isopiu Chittagong Hill Track ho a kon kihil na thei ho:

1) Gal nei ahi jeh un Organisation dang activities ho a bol sah pouve. Kuki-Chin National Front, hi chi organisation a kon hung pot doh thu chu ajui jeng u ahi.

2) Unified Command aum e. Lamkaipu Nathan Bawm in asei chu asen(red) le asen ahi ati jeng u ahi.

3) Bangladesh Army hon mun khat attack abol ule, lamkaipu Nathan Bawm in post jouse order aso jin, Frontline Jouse chun Bangladesh Army ho attack ale bol pai ji un, muntin aki lung to jeh un Bangladesh Army din Kuki-Chin gam lo ding khu hah asa ji lheh uve.

4) Iti lam ham a Bangladesh pangal toh ki cheng(married) aum le akap lih jiu ahi. Hijeh khun compact tah in jat dang toh ki kom to lou in Kuki-Chin ho bou acheng khom thei uve.

5) Eti lam ham a goverment service mu aum a, atoh na mun ding chu jat dang toh toh khom na di ahile hichi service chu alah kit lou u ahi. Lekhasim ho jng chuti ma ahi.

6) Kuki-Chin ho chen na gam sung a chu jat dang in Dukan(business) a bol teng, Aman(price) Kuki-Chin ho a sang in lhom jong le achoh pih lou u ahi. Kuki-Chin hon ama ho Kuki-Chin Dukan bol bou a choh jeh un, jatdang business bol ho aum sot thei pouvin ahi.

7) Ama ho hin ki lung toh tah in, Kuki min a ka hin ding, Kuki min a ka thi di ahi atiu vin ahi. Kuki suhmang di dei ho hin Kuki history ahet ahin, achan deu ipi ham jong ahet u ahi. Kuki min bou a iki lung to ule ichan deu chu imu thei deu ahi. Hijeh a Kuki ihi nao idop sang jing deu ahi ti ahi.

🌎ZALENGGAM NEWS🌎 
Share:

KKL Kangvai Block KKL Thangting Block tia khel hita

Tuni Date 27th July, 2024 Saturday ni nilhahlam 2:00 PM chun N Zalenphai Khomun ah KKL Kangvai Block chu KKL Thangting Block tia khel ahitai. KKL Kangvai Block KKL Thangting Block tia khel ahitoh kilhon in lamkai thah lahbe na jong ana um in ahi. Akilathah lamkai ho.....
1, El Muan Vaiphei.... Secy External
2, Lunminjang       ..... Secy G&S
3, Lunkholet Guite .... Secy I&P
4, Jangkholet Haokip.. Asst Secy, Finance.
5, Thangzahauh        .... Secy R&R
6, S Boilun Singson  ..... Secy C&C
7, T Rebecca Haokip ....  Secy W/Wing
8, Nengboilhing Haokip.. Asst Secy W/W
9, Lalchungnung Chongloi .. Member
10, Thangkhosei Kipgen    ...    -do-
11, Kamlaljohn Haokip        ...     -do-
12, Ginkholal                       ...     -do-

Advisor
1, Paulunlal Vaiphei, Kangvai
2, Khaizathang Gangte, Khousabung
3, Ehash Mangkhogin Haokip, Gothol

  KKL Panpi Ngaite Panpi
Share:

Khams Zotal tenupa in Pu Gin luang Zoupuonlaisan toh tuam

Pu Khamlianlal @Khams Zotal, Vice Chairman Zomi Council & President, United Zou Organisation (A constituent member of Zomi Council), GHQ leh a zi Major Esther in tuni'a AIIMS Hospital, Delhi a hing beisan Pu Thangkhangin Ngaihte, aluong dapsa Zoupuonlaisan toh vatuam uhi.


Share:

ZSF condoles Zomi Leader Pu Thangkhangin Ngaihte

Share:

Zomi Council condoles Zomi Leader Pu Thangkhangin Ngaihte

Share:

PU THANGKHANGIN’ LUANG VAAI UPDATE

New Delhi, 27 July 2024: I heutu it tak uh Pu Thangkhangin Ngaihte' luang  plan_ banga apaitheih leh zingchiang July 28, 2024 in Delhi-Aizawl Direct Indigo Flight dak 12:00 apat kipan in Aizawl/ Lengpui Airport 2:40 pm lak a tung ding dan ahi. Mi 12 in Delhi apat hon zui ding dan ahi uhi..🙏

Photo: SYO-Delhi in Pu Thangkhangin Ngaihte suunpihna in Simte Puanlaisan in a luang tuamna nei ahi.

©𝐙𝐨𝐠𝐚𝐦 𝐈𝐧𝐒𝐢𝐠𝐡𝐭
Share:

ZRO condoles ZO Leader Pu Thangkhangin Ngaihte


Share:

ZORO condoles ZO Leader Pu Thangkhangin Ngaihte

Share:

ZORO Press Release: CNF-ZRO INBIAKNA NEI

Vawiin ni 27th July 2024(Inrinni) khan Pu Lalmuanpuia Punte, ZORO Vice Presi- dent & Adviser to CM (Political) room-ah ZO Re-Unification Organisation (ZORO) bultumin Chin National Front (CNF) leh Zomi - Re-Unification Organisation (ZRO) te chuan remna kawng zawha inbiakna an nei a. Inbiakna hi Pu R. Sangkawia, President ZORO in a kaihruai a ni. Chin National Front (CNF) leh Zomi-Re-Unification Organisation (ZRO) te hi May 2024 thla tir khan inhmuh thiam lohna neiin Silai hial che lek a ni a, nunna chan enge maw zat an awm a ni. ZORO chuan palai hnathawkin unau inhmelhai hi tha a ti lova, Chin National Front CCNF) leh Zomi-Re-Unification Organisation (ZRO) te inrem taka an awm theih dan a zawng a, inrem a nih theih nan inbiakna hmasa hi neih a ni ta a ni. Inbiaknaah hian thu tam tak sawihona neih a ni a, ngun taka sawiho a nih hnuah a hnuaia mi ang hian thawhhona thuthlung hmasa siam a ni.

THAWHHONA THUTHLUNG

Keini Chin National Front(CNF) leh Zomi Re-Unification Organisation (ZRO) te ni 27, July 2024-a Zo Re-Unification Organisation (ZORO) huaihawta inkawm khawmna neite hian uluk taka kan sawi ho hnuah, a hnuaia tarlante hi thinlung takin kan pawmin kan zawm tlang tih kan puang e.

1. Keini Zofate(Chin-Kuki-Zomi/Mizo) hi thlahtu thuhmun, tawng khat hmang (Same language - different dialect), nunphung thuhmun, serh leh sang inkhawih pawlh, beiseina thuhmun vuana dam leh tlang khatah, thih leh ruam khatah ti thin unau kan ni.

2. Kan ram leh hnam tana hma kan lakna kawngah kan thahnemngaih luat avanga unau kan inhmu thiam lo hi pawi kan ti a, tun hnuah thleng tawh lo se kan duh.

3. Inremna tluantling a awm theih nan atul dan a zira inbiakna neih leh nise kan ti.

Sd-

(L RAMDINLIANA RENTHLEI)

General Secretary

ZORO, General Headquarters, Aizawl.

Share:

ZOMITE AKSI LIAN KHAT: Pu Thangkhangin Ngaihte ~ Pakhum

ZOMITE AKSI LIAN KHAT:  Pu Thangkhangin Ngaihte, ZNC leader, Zomi scholar and Zomi Movement Activist in tuni in Delhi ah honna beisanta. May his soul Rest in Peace. Zomite history amang ngei nawnlou ding gou manpha tamtak honna nutsiat ziak in, ZAHNA SANGPEN i pia hi.

Zomite adia kibulphuhna kiptak omkhit taakna adia, athu hi in atak a sepsuahna ah, Pu Thangkhangin contribution thupi petmah ahi. Zomi identity namkipna ahihtakna leh mipi mahmah in Zomi movement pomkip khin uh ahihna ziak pen, Pu Thangkhangin nasepna ziak le ahihdan evidence kichian muhtheih in om hi.

Zomite adia AKSI LIAN MAHMAH AHI ! Khang hongpai sawnsawn te in le, Zomi khovel sungah akhodaak chiang un, Htp Thangkhangin min aging gige ta ding. Zomi i hihna toh kisai a, amah ataksa omnawn kei lele, khangthak lamhaihte adia piitu muanhuai  AKSI VAAK PHA MAHMAH hi den ding ahita.

Long live Zomi, Zogam ! We will always rise again.

- PAKHUM

*via social media*
Share:

ZOMI “AKSIPI” KHAT KIA…!😰! = Zomi Star Fallen

27th July 2024: Pu Sona THANGKHANGIN Ngaihte – Zogam' a ding a lampi tuamtuam a ainah phahtu Pu Gin in adamlai in, "Lelliang genthei-te'n Zogam giabang zuun ding hi!" chi'a Zomi National Congress (ZNC), Secretary hihna toh Zogam leh Zomi' a di'n ahaatlai hunte ana zang hi. Asak-akhang ah Zomite' a ding in apilna, asiamna, athatang siit hetlou in kalsuan a, nna asem pa ahi hi.

Pu Gin ahihleh zunkhum (diabetes) nei hi in, nikum in leng lupna ngak [damlou] in kha guk lam ana om a, natna dang leng nei dia doctor-te'n a muanmawh ziak un machine tuamtuam - X-ray, Ultrasound, CT Scan, Endoscopy leh MRI chihte toh check-up bawl mah le uh a natna dang gen' ding mukhe lou uh hi'n kigen hi. Awlawl a hong hoih tou in, tut leng thukhe zou tan'in hong om a; himahleh, tumalam deuh a kipat in hong buaise deuh nawn hi. Huchi'n ki-enkol ding in New Delhi ana zuan a, AIIMS New Delhi, India ah hun bangtan hiam etkol in om mahleh, Ear & Brain Infection ziak in damsuah zou talou in tuni dak 2:45pm vel in hon nuse ta hi.

Born into the family of Sonna of the Ngaihte clan of the Paite-Zomi group, Thangkhangin is the first Manipur-born Zomi scholar, having received his Master's degree in Philosophy at the Jawaharlal Nehru University, Delhi. He is considered to be a trail-blazer for the Zomi Nationalist Movement across the globe. Reportedly, he co-founded the Zomi National Congress (a forerunner for the various branches of the Zo Movement, like ZRO, and ZORO), and is said to have been instrumental in organising the First World Zomi Convention (19–21 May 1988) at Champhai in Mizoram, India.

Leitung mun tuamtuam a om Zosuan/ Zota-te'n i suun mahmah uhi. Zomite' a ding a avawh khaichi limchi tak in hong palh in, anungzui ding mi tampi hong piang ta hen.

Adah-akap Zomipih khempeuh leh a innkuan mimal i biak Pa Pathian in hon hehnem in hon khamuan chiat ta hen🙏😭

R.I.P Pu Gin💐

©𝐙𝐨𝐠𝐚𝐦 𝐈𝐧𝐒𝐢𝐠𝐡𝐭


---
Share:

ZORO in ZRO leh CNF kilemna bawl: ZRO-CNF Peace Agreement


Point (in Zokam):
1.  Zosuante hamkhat leh nam khat hi hang
2. Gam le Nam ngaih ziak a, u-le-nau kitheih siamlou khak pen pawi/khok kisa hi.
3. ⁠ Kilemna siangtak awm theih nadin a poimoh zdan zil a kimuh khom kikdi pha kisa hi.

------

Share:

TRANSFORMER SIA BAWL’ HOIH HITA

27.07.2024 (Sat): Hiangtam Lamka, Lamka Bazaar kiang a transformer kibawl sak pen tunitak a zat man teitei di'n hihfel hita hi. Veng dang (khenkhat ah), transformer kisia – kha nih val lamlam bang paita, himahleh tuni tan' abawl' zawh nailouh uh bang le om ahi. Huai ziak in, tua ei veng a tunitak a zattheih di dinmun tan' tut zawh a om pen hamphat huailua ahi.

Tu in transformer koihna mun ding hahsiangna neih hilellel hi. Heutute fel petmah mai ua, amaute' ziak a kimavang ahi, chih leng haih kei ni. Denchia akoihna di mun a koihna dia mi tampi poimawh ding ahihman in, aman thei liaite'n *Lamka Bazaar* lam naih chiat di'n ikingen ngal hi.

©𝐙𝐨𝐠𝐚𝐦 𝐈𝐧𝐒𝐢𝐠𝐡𝐭

Share:

ZNC leader Pu Thangkhangin passes away in Delhi (Pics & videos)

Pu Thangkhangin Ngaihte,  a visionary Zomi leader and Co-founder of the Zomi National Congress (ZNC) passed away in Delhi today around 3 pm. May his soul Rest in Peace !😭😭😭😭

About Pu Thangkhangin:

Born into the Sonna Ngaihte Clan, Pu Thangkhangin was one of the first Manipur-born Zomi scholar and visionary.

Having received his degree of Master's in Philosophy (M.Phil) at the Jawaharlal Nehru University, Delhi, he was at the fore in fighting the dual battle of decolonizing imposed colonial names, and battling dialect or clan-based tribalism among the Zomis, especially in Manipur. 

According to local sources, he along with Pu T. Gougin co-founded the Zomi National Congress which later became the forerunner for the various branches of the Zo Movement, like Zo Reunification Organization (ZoRO), and later the Zomi Reunification Organization  (ZRO), and is said to have been instrumental in organising the First World Zomi Convention (19–21 May 1988) at Champhai in Mizoram, India.

May his soul rest in peace 🥀.
🔴🟢🟡

(will be updated soon ....)

ZOMI LEADER : A GREAT VISIONARY 




🙏😢😢😢😢😢😢😢😢😢😢😢😢😢🙏


Share:

UKLF: Gamsung namsung a mipite henga thuphon | Drugs

 

Share:

THE CACHAR FAKE-ENCOUNTER ~ Donn Morgan Kipgen

THE recent Fake-Encounter Case in Cachar District of Assam has once again shown the high-handedness and the brutality of the police forces in North-East India! What happened in Assam had something to do with the ongoing Racial and Religious Persecution against the Kuki-Zo Community in the ongoing Civil War in Manipur which slowly spreads outside Manipur! What happened to the three Hmar-Kuki youths at the hands of the Assam police in Cachar District was simply unacceptable and most inhumanely brutal! That was a straight forward CBI case! 

On 16th July, 2024,the Assam Police arrested three Hmar-Kuki youths, viz, Lallungawi Hmar, Lalbiekkung Hmar and Joshua Hmar, at Lakhipur, Cachar Dist while they were travelling in an autorickshaw! The video footage taken at the time clearly showed the identities of the three youths! A police constable seemed to put something inside a handbag, after which a police officer checked the bag! While checking the bag, the officer shouted, "Pistol, pistol, there's a pistol" but he did not pull out the pistol to show that there was really a pistol inside the bag! Immediately, he ran towards one of the 3 youths and pressed what he said was a pistol against him! No one knows what the Assam police officer was actually holding inside the bag! There was no proof of a pistol being hidden inside the handbag! 

The manner in which the police officer hold what he said was a pistol raised another big question! Remember he hold the pistol against one of the 3 youths! How did the officer know that the pistol was loaded? How did he know the pistol was cocked and its safety-cache released without checking it first? The Assam Police officer was sure as hell that the pistol inside the bag was loaded with ammunitions, cocked and its safety-cache released for immediate firing if necessary! It seemed that the so-called pistol was planted! Another photo showed the recovery of weapons beneath the seat of that autorickshaw! However, all the weapons displayed later on were said to be recovered from the so-called "Encounter Site"! This was ridiculous! 

The SP of Cachar District, N Mahata, said  that 3 persons were arrested and based on the information provided by them, they went to search the area and an encounter ensued! He said 3 militants received gunshot wounds and died on their way to hospital! What the SP, Cachar Dist, said to the media was only about 3 captured Hmar-Kuki youths and not the 3 suspected militants arrested and another 3 killed in armed encounter! The 3 arrested Hmar-Kuki youths were the victims in that so-called "encounter"! 

After their arrest, the Assam Police commandos were called in and the 3 youths were taken to unknown locality with their hands tied behind their backs and their eyes blindfolded! This was clearly seen in another short video footage! That was the last time the 3 Hmar-Kuki youths were seen alive after being arrested by the Assam Police in Lakhipur, Cachar District, Assam! The next time there were seen again, all of them were dead as Dodoo in a hospital morgue with fatal gunshot wounds!

The arrested persons who were brought dead into hospital morgue were all bare-footed with mud upto their ankles! In a police station, all arrested persons are not allowed to wear shoes and footwears inside the lock-up! Hence,all the 3 victims were bare-footed at the time of their deaths! There were no evidence of them running or struggling since there were no mud splatters above their ankles!One of the victims wore camouflaged flak jacket! None of them wore flak jacket at the time of their arrests and when they were also taken away blindfolded and hands tied behind their backs!     

One of the victims received a gunshot wound on his leg which appeared to be caused by a pistol round! That meant it was shot at a very very close range! This is a clear case of Fake Encounter beyond any reasonable doubt! The CBI needs to investigate the case thoroughly and book all the Assam Police officers and personnel who took part in this heinous extra-judicial killings!

*via social media*

(Views expressed are personal. KV Online does not endored any writings.)

Share:

METALLICA🎸IN 'HELPING HANDS CONCERT & AUCTION' NEI NAWN DING

26.07.2024 (Fri): Metallica leh a All Within My Hands _foundation_ un tukum December 13 in "Helping Hands Concert & Auction" nei nawn ding uh hi'n puang uhi. "Helping Hands Concert & Auction" ahihleh a 4vei aneihna ding uh hi in, Los Angeles a _YouTube Theater_ ah neih hiding hi. *Jimmy Kimmel* mah in _host_ kik nawn ding hi.

Kum 2022 December kha a *'Helping Hands'* show aneih lai un USD mtd 3 zet mu ua, asum muhte uh avek in All Within My Hands _foundation_' kiang ah laan uhi. Foundation in mi haksa zaw-te'n lehkha asim'theihna ding ua apan'pih ban ah, nei ding neiloute pan'pih a, siatna (calamities) ziak a thuakte sawmdawlna nna sem sek uhi.

Foundation in tukum a "Helping Hands Concert & Auction" neih ding pen kumdang bang'mah a _music_ lam a dia theihgige leh chepteh taak dia sai' sawm nawn uh ahihdan gen in, _line-up_ leng puangkhe pah ding uh hi'n gen uhi.

©𝐙𝐨𝐠𝐚𝐦 𝐈𝐧𝐒𝐢𝐠𝐡𝐭
> For more updates, follow our Channel
https://whatsapp.com/channel/0029VagGXwJBA1f6S5IuCN1W 
Share:

Sinzawl Road | Zogam (Photos & Video)

Khuanggin village Road.....
Sinzawl villagers rendering social service in 
clearing the muddy road for easy passage for vehicles. Appreciated!

Photography by:
Siamkhanlal
@Elbaegiute
 
Photo Date:
26 July 2024

Share:

ZORO to calls ZOMI ARMY & CHIN FRONT for PEACE

ZORO Chuan CNF/A Leh ZRO/A In Rem Turin A Ko Dawn

July 26, 2024: ZORO bultumin Zofa chipeng pahnih Chin National Front (CNF) leh Zomi Re-Unification Organisation (ZRO) hruaitute chuan anmahni leh anmahni inkara inhmuhthiam lohna awm chungchangah remna kawng zawh a inbiakna hun an nei dawn thu ZORO General Headquarters office chuan Zofa Journal ah hriattirna nei.

Thu dawn dan in;

ZRO/A leh CNF/A te hi May 2024 thla tir khan in hmu thiam lovin an lo inkap tawh a, nunna chan pawh enge maw zat an awm a ni. ZORO chuan unau leh unau inhmuh thiam loh hi tha a ti lova, pawi a ti hle a, ZORO chuan inremna kawng a zawng a ni.

ZORO
chuan palai hna thawkin ZRO leh CNF lam ve ve hruaitute a lo sawiho pui tawh a. Inrem an duh ve ve thu hriat a nih avangin ni 27. 7. 2024(inrinni) chhun dar 12:00-ah Pu Lalmuanpuia Punte, ZORO Vice President & Adviser to CM (Political) room, India ram Mizoram State Aizawl-ah inremna siam tura inbiakna hmasa neih pui dawn a ni.

Zohnahthlak te kan in pum khat sauh sauh theihnan.

~ Zofa Journal
Share:

KIM DYA inlampi puahphat

25th July 2024: Kuki Inpi Manipur nuai a Department of Youth Affairs leh 36 AR te' panlakna zal in Tuibong Sub-Division sung a om ADC Road, old CJM office kiang, B Vengnom leh Tedim Road [Salt Brook School] lutna bul puahphat in om hi.

_Copy&Paste_ 
Share:

BOON main Actor Gugun Kipgen

Tulai ta a Meilhei ho ichung uva a'Engset naule a'Thangthip nao khat ahung um doh kit tai e - "BOONG" 

Boong kiti Manipuri film khat boi kipat masang a Lakshmi Priya Director hina noi a shooting ana kibol chu release kibol lou lại hijong le international premier show a din South East Asia a Bangladesh film khat toh Boong hin selection ahin mu hon tai e.

Hichi Boong film a ding a hi main actor hi ahileh isopiu icha pao inao pao Gugun Kipgen ahi in. Movie a ding a screening akibol a main actor ding a Director nu in ahin select ni a kon a Ehsan te in engset nale mithip na ana nei peh uva, Director nu kisan jong threat ana peh sao ahi.

Tu a hi Toronto International Film Festival a ding a selection ahin mu kit jeh hin gal ma ahung hikit leh Ehsan te engset nale Thangthip na ahung kibe lap kit tan Social media la a demna nasatah in ihin nei pan kit taove.

A ipi hileh min thaimit ding igot lại uvin Pathen in asem sa nam mite chu hichi kiu hilou in field chom2 a Kuki te hi itung doh jing uve ti akilang in Pathen thangvah lou thei ihi pouve.

Note: Toronto chinading a chun ka cousin te family hi kaum na a passport kisem in ahung uvin Ann kong jong kanasoh khom uvin jani chun damsel in ale lhun kit taove. Jan lhah chun Amir Khan in jong Vdo call a congratulate ahinbol in ikipa pi uve.

Friday, the 26th July, 2024. 

~ Zalengam News
Share:

𝐍𝐑𝐂 - 𝐍𝐚𝐭𝐢𝐨𝐧𝐚𝐥 𝐑𝐞𝐠𝐢𝐬𝐭𝐞𝐫 𝐨𝐟 𝐂𝐢𝐭𝐢𝐳𝐞𝐧𝐬 ~ Martinthang Haokip

𝗡𝗮𝘁𝗶𝗼𝗻𝗮𝗹 𝗥𝗲𝗴𝗶𝘀𝘁𝗲𝗿 𝗼𝗳 𝗖𝗶𝘁𝗶𝘇𝗲𝗻𝘀 (𝗡𝗥𝗖) 𝗵𝗶 𝗜𝗻𝗱𝗶𝗮 𝘀𝘂𝗻𝗴𝗮 𝗸𝗵𝗼 𝘂𝗺 𝗷𝗮𝘁, 𝗶𝗻𝗻 𝘂𝗺 𝗷𝗮𝘁 𝗹𝗲𝗵 𝗺𝗶𝗵𝗶𝗲𝗺 𝗰𝗵𝗲𝗻𝗴 𝗷𝗮𝘁 𝗷𝗶𝗵𝗹𝘂𝘁𝗻𝗮 𝗿𝗲𝗴𝗶𝘀𝘁𝗲𝗿 𝗮𝗵𝗶. 𝗛𝗶𝗰𝗵𝗲 𝗿𝗲𝗴𝗶𝘀𝘁𝗲𝗿 𝗸𝗶 𝘀𝗶𝗲𝗺𝗻𝗮 𝗺𝗮𝘀𝗮𝘁 𝗽𝗲𝗻 𝗰𝗵𝘂 𝟭𝟵𝟱𝟭 𝗖𝗲𝗻𝘀𝘂𝘀 𝗷𝗼𝘂𝘃𝗮 𝗮𝗻𝗮 𝗸𝗶𝘀𝗶𝗲𝗺 𝗰𝗵𝘂 𝗮𝗵𝗶. 𝗛𝗶𝗰𝗵𝗲 𝗷𝗼𝘂 𝗮𝗽𝗮𝘁 𝗰𝗵𝘂𝗻 𝗡𝗥𝗖 𝗮𝘂𝗺 𝗸𝗵𝗮 𝘁𝗮𝗽𝘂𝗼𝗻 𝗮𝗵𝗶. 𝗡𝗥𝗖 𝟭𝟵𝟱𝟭 𝗷𝗼𝘂𝘃𝗮 𝗜𝗻𝗱𝗶𝗮 𝘀𝘂𝗻𝗴𝗮 𝗡𝗥𝗖 𝘂𝗽𝗱𝗮𝘁𝗲 𝗸𝗶𝗯𝗼𝗹𝗻𝗮 𝗵𝗶 𝗔𝘀𝘀𝗮𝗺 𝘀𝘁𝗮𝘁𝗲 𝗯𝗼𝘂𝘀𝗲𝗵 𝗮𝗵𝗶𝗻𝗮𝗹𝗮𝗶𝘆𝗶𝗻 𝗮𝗵𝗶. 𝟮𝟬𝟭𝟱 𝗸𝘂𝗺'𝗮 𝗽𝗮𝘁 𝗮𝗻𝗮 𝗯𝘂𝗼𝗶𝗽𝗶 𝗽𝗮𝗻 𝘂 𝗮𝗵𝗶𝘁𝗮𝗻; 𝟮𝟰 𝗠𝗮𝗿𝗰𝗵 𝟭𝟵𝟳𝟭 𝗰𝗵𝘂 𝗰𝘂𝘁-𝗼𝗳𝗳 𝗱𝗮𝘁𝗲 𝗮𝗻𝗮 𝗵𝗶𝘀𝗮𝗵 𝘂𝘃𝗶𝗻 𝗮𝗵𝗶. 𝗛𝗶𝗰𝗵𝗲 𝗸𝗶𝗯𝗼𝗹𝗹𝗼𝗻𝗮 𝗷𝗶𝗲𝗵 𝗽𝗲𝗻𝘁𝗮𝗵 𝗰𝗵𝘂 𝗮𝗵𝗶𝗹𝗲𝗵 𝗴𝗮𝗺𝗽𝗮𝗺'𝗮 𝗸𝘂𝗼𝗻'𝗮 𝗱𝗮𝗻 𝗱𝗶𝗵𝗹𝗼𝘂𝘃𝗮 𝗵𝘂𝗻𝗴 𝗰𝗵𝗲𝗻𝗴𝗹𝘂𝘁 𝗵𝗼 (𝗶𝗹𝗹𝗲𝗴𝗮𝗹 𝗶𝗺𝗺𝗶𝗴𝗿𝗮𝗻𝘁𝘀) 𝗵𝗼𝗹𝗱𝗼𝗵'𝗮 𝗮𝗴𝗮𝗺 𝗹𝗮𝗻𝗴 𝘂𝘃𝗮 𝗹𝗲𝘀𝗼𝗹 𝗱𝗶𝗻𝗴 𝗮𝗵𝗶𝗽𝗲𝗻 𝗶𝗻 𝗮𝗵𝗶. 𝗛𝗶𝗰𝗵𝗲 𝘃𝗲𝘀𝘂𝗶 𝗱𝗶𝗻𝗴 𝗰𝗵𝘂𝗻 𝗥𝗲𝗴𝗶𝘀𝘁𝗿𝗮𝗿 𝗚𝗲𝗻𝗲𝗿𝗮𝗹 𝗹𝗲𝗵 𝗖𝗲𝗻𝘀𝘂𝘀 𝗖𝗼𝗺𝗺𝗶𝘀𝘀𝗶𝗼𝗻𝗲𝗿 𝗼𝗳 𝗜𝗻𝗱𝗶𝗮 𝗻𝗴𝗮𝗻𝘀𝗲 𝗮𝗻𝗮𝗵𝗶'𝗻 𝗮𝗵𝗶.
𝗔𝘀𝘀𝗮𝗺 𝗡𝗥𝗖 𝗰𝗵𝘂 𝟯𝟭 𝗔𝘂𝗴𝘂𝘀𝘁 𝟮𝟬𝟭𝟵 𝗻𝗶𝗸𝗵𝗼 𝗰𝗵𝘂𝗻 𝗮𝗻𝗮 𝗸𝗶𝘀𝗼𝗱𝗼𝗵 (𝗽𝘂𝗯𝗹𝗶𝘀𝗵𝗲𝗱) 𝗶𝗻 𝗮𝗵𝗶. 𝗔𝘀𝘀𝗮𝗺 𝗴𝗮𝗺𝘀𝘂𝗻𝗴'𝗮 𝗺𝗶𝗵𝗶𝗲𝗺 𝟯.𝟯 𝗰𝗿𝗼𝗿𝗲 𝗹𝗮𝗵-𝗮 𝗰𝗵𝘂𝗻 𝗡𝗥𝗖 𝗮 𝗷𝗮𝗼 𝗺𝗶 𝟯.𝟭 𝗰𝗿𝗼𝗿𝗲 𝗯𝗼𝘂 𝗮𝗻𝗮𝗵𝗶𝗻 𝗮𝗵𝗶. 𝗠𝗶𝗵𝗶𝗲𝗺 𝟭𝟵 𝗹𝗮𝗸𝗵 𝘁𝗼𝗯𝗮𝗻𝗴 𝗡𝗥𝗖 𝗮𝗵 𝗮𝗺𝗶𝗻 𝗮𝗷𝗮𝗼 𝘁𝗮𝗽𝘂𝗼𝗻 𝗮𝗵𝗶. 𝗛𝗶𝗰𝗵𝗲 𝗵𝗼𝗹𝗮𝗵'𝗮 𝗰𝗵𝘂𝗻 𝗠𝘂𝘀𝗹𝗶𝗺 𝗵𝗼 𝟲 𝗹𝗮𝗸𝗵 𝗮𝗵𝗶𝘂𝘃𝗶𝗻; 𝟭𝟯 𝗹𝗮𝗸𝗵 𝗰𝗵𝘂 𝗺𝗶 𝗱𝗮𝗻𝗴 𝗵𝗼 𝗮𝗵𝗶𝘂𝘃𝗲. 𝗡𝗥𝗖 𝗮 𝗷𝗮𝗼𝗹𝗼𝘂 𝗵𝗼 𝗰𝗵𝘂 𝗴𝗮𝗺 𝗻𝗲𝗶𝗹𝗼𝘂 (𝘀𝘁𝗮𝘁𝗲𝗹𝗲𝘀𝘀) 𝗰𝗵𝘂𝗹𝗲𝗵 𝘀𝘂𝗵𝗻𝗮 𝗱𝗶𝗻𝗴 𝗵𝗲𝗹𝗼𝘂 𝗺𝗶𝗵𝗶𝗲𝗺 𝗮𝘀𝗼𝗵𝗱𝗼𝗵 𝘁𝗮𝘂𝘃𝗶𝗻 𝗮𝗵𝗶. 
𝗔𝗵𝗶𝗻 𝗵𝗶𝗰𝗵𝗲 𝗡𝗥𝗖 𝗰𝗵𝘂 𝗔𝘀𝘀𝗮𝗺 𝗕𝗝𝗣 𝗴𝗼𝘃𝗲𝗿𝗻𝗺𝗲𝗻𝘁 𝗴𝗲𝗹 𝗱𝗮𝗻 𝘁𝗼𝗵 𝗮𝗸𝗶𝗯𝗮𝗻𝗴 𝘁𝗮𝗽𝘂𝗼𝗻 𝗮𝗵𝗶. 𝗔𝗷𝗶𝗲𝗵 𝗰𝗵𝘂 𝗮𝗺𝗮𝗵𝗼 𝗰𝗵𝘂𝗻 𝗕𝗮𝗻𝗴𝗹𝗮𝗱𝗲𝘀𝗵 𝗮 𝗸𝘂𝗼𝗻'𝗮 𝗵𝘂𝗻𝗴 𝗰𝗵𝗲𝗻𝗴𝗹𝘂𝘁 𝗠𝘂𝘀𝗹𝗶𝗺 𝗵𝗼 𝗰𝗵𝘂 𝗮𝘁𝘂𝗽 𝘂 𝗮𝗵𝗶. 𝗜𝗻𝗱𝗶𝗮 𝗺𝗶'𝗮 𝗮𝗻𝗴𝗮𝗶𝘁𝗼'𝘂 𝘁𝗮𝗺𝘁𝗮𝗵 𝗮𝗷𝗮𝗼 𝘁𝗮𝗽𝘂𝗼𝗻; 𝗱𝗮𝗻 𝗱𝗶𝗵𝗹𝗼𝘂𝘃𝗮 𝗵𝘂𝗻𝗴 𝗰𝗵𝗲𝗻𝗴𝗹𝘂𝘁 𝗮 𝗮𝗴𝗲𝗹 𝘂 𝗺𝗶 𝘁𝗮𝗺𝘁𝗮𝗵 𝗡𝗥𝗖 𝗮𝗵 𝗮𝗷𝗮𝗼 𝗸𝗶𝘁 𝗶𝗻 𝗮𝗵𝗶.
𝗡𝗼𝘃𝗲𝗺𝗯𝗲𝗿 𝟮𝟬𝟭𝟴 𝗰𝗵𝘂𝗻 𝗦𝘂𝗽𝗿𝗲𝗺𝗲 𝗖𝗼𝘂𝗿𝘁 𝗶𝗻 𝗧𝗿𝗶𝗽𝘂𝗿𝗮 𝗮 𝗡𝗥𝗖 𝗰𝗵𝗲𝗹𝗵𝗮𝗵 𝘀𝗮𝗵𝗻𝗮 𝗱𝗶𝗻𝗴 𝗶𝗻 𝗚𝗼𝘃𝗲𝗿𝗻𝗺𝗲𝗻𝘁 𝗼𝗳 𝗜𝗻𝗱𝗶𝗮 (𝗚𝗼𝗜) 𝗹𝗲𝗵 𝗘𝗹𝗲𝗰𝘁𝗶𝗼𝗻 𝗖𝗼𝗺𝗺𝗶𝘀𝘀𝗶𝗼𝗻 𝗼𝗳 𝗜𝗻𝗱𝗶𝗮 𝘁𝗵𝘂 𝗮𝗻𝗮 𝗽𝗲 𝗶𝗻 𝗮𝗵𝗶. 𝗔𝗵𝗶𝗻 𝘁𝘂𝗰𝗵𝗮𝗻 𝗶𝗻 𝗧𝗿𝗶𝗽𝘂𝗿𝗮 𝗮𝗵 𝗡𝗥𝗖 𝗮𝗰𝗵𝗲𝗹𝗵𝗮 𝗻𝗮𝗶𝗽𝘂𝗼𝗻 𝗮𝗵𝗶. 𝗡𝗮𝗴𝗮𝗹𝗮𝗻𝗱 𝗚𝗼𝘃𝗲𝗿𝗻𝗺𝗲𝗻𝘁 𝗶𝗻 𝗷𝗼𝗻𝗴 𝗝𝘂𝗻𝗲 𝟮𝟬𝟭𝟵 𝗰𝗵𝘂𝗻 𝗡𝗥𝗖 𝘁𝗼𝗵 𝗸𝗶𝗯𝗮𝗻𝗴 𝘁𝗵𝗶𝗺 𝗥𝗲𝗴𝗶𝘀𝘁𝗿𝗮𝘁𝗶𝗼𝗻 𝗼𝗳 𝗜𝗻𝗱𝗶𝗴𝗲𝗻𝗼𝘂𝘀 𝗜𝗻𝗵𝗮𝗯𝗶𝘁𝗮𝗻𝘁𝘀 𝗼𝗳 𝗡𝗮𝗴𝗮𝗹𝗮𝗻𝗱 (𝗥𝗜𝗜𝗡) 𝗮𝗻𝗮 𝗯𝗼𝗹 𝘂𝘃𝗶𝗻 𝗮𝗵𝗶. 
𝗚𝗼𝗜 𝗶𝗻 𝟮𝟬𝟮𝟭 𝗸𝘂𝗺 𝗰𝗵𝘂𝗻 𝗡𝗥𝗖 𝗵𝗶 𝗜𝗻𝗱𝗶𝗮 𝗽𝘂𝗺𝗽𝗶'𝗮 𝘂𝗽𝗱𝗮𝘁𝗲 𝗯𝗼𝗹 𝗱𝗶𝗻𝗴 𝗶𝗻 𝗮𝗻𝗮 𝗽𝗵𝘂𝗼𝗻𝗴 𝗶𝗻 𝗮𝗵𝗶. 𝗔𝗵𝗶𝗻 𝘁𝘂𝗰𝗵𝗮𝗻 𝗶𝗻 𝗮𝗰𝗵𝗲𝗹𝗵𝗮 𝗻𝗮𝗶𝗽𝗼𝗶. 𝗗𝗲𝗰𝗲𝗺𝗯𝗲𝗿 𝟮𝟬𝟭𝟵 𝗰𝗵𝘂𝗻 𝗣𝗮𝗿𝗹𝗶𝗮𝗺𝗲𝗻𝘁 𝗶𝗻 𝗖𝗶𝘁𝗶𝘇𝗲𝗻𝘀𝗵𝗶𝗽 𝗔𝗺𝗲𝗻𝗱𝗺𝗲𝗻𝘁 𝗔𝗰𝘁 𝟮𝟬𝟭𝟵 (𝗖𝗔𝗔) 𝗮𝗻𝗮 𝗽𝗮𝘀𝘀𝗲𝗱 𝗶𝗻 𝗮𝗵𝗶. 𝗕𝗮𝗻𝗴𝗹𝗮𝗱𝗲𝘀𝗵, 𝗣𝗮𝗸𝗶𝘀𝘁𝗮𝗻 𝗹𝗲𝗵 𝗔𝗳𝗴𝗵𝗮𝗻𝗶𝘀𝘁𝗮𝗻 𝗴𝗮𝗺 𝗮 𝘀𝘂𝗵𝗴𝗲𝗻𝘁𝗵𝗲𝗶 𝗮 𝘂𝗺 𝗛𝗶𝗻𝗱𝘂, 𝗖𝗵𝗿𝗶𝘀𝘁𝗶𝗮𝗻, 𝗕𝘂𝗱𝗱𝗵𝗶𝘀𝘁𝘀, 𝗣𝗮𝗿𝘀𝗶 𝗹𝗲𝗵 𝗝𝗮𝗶𝗻 𝗵𝗼 𝗜𝗻𝗱𝗶𝗮 𝗮 𝗵𝘂𝗻𝗴 𝗷𝗮𝗺𝗹𝘂𝘁 𝗵𝗼 𝗜𝗻𝗱𝗶𝗮 𝗺𝗶 (𝗰𝗶𝘁𝗶𝘇𝗲𝗻𝘀𝗵𝗶𝗽) 𝗴𝗮𝗻𝗴 𝗷𝗲𝗽'𝗮 𝗽𝗲𝗵 𝘁𝗵𝗲𝗶𝗻𝗮 𝗱𝗶𝗻𝗴 𝗮𝘁𝘂𝗽 𝗮𝗵𝗶. 𝗠𝘂𝘀𝗹𝗶𝗺 𝗵𝗼 𝗮𝗵𝘂𝗼𝗽𝘁𝗵𝗮 𝗸𝗶𝘁 𝗽𝘂𝗼𝗻 𝗮𝗵𝗶.
𝗡𝗥𝗖 𝗵𝗶 𝗠𝘂𝘀𝗹𝗶𝗺 𝗵𝗼 𝗜𝗻𝗱𝗶𝗮 𝗺𝗶 𝗵𝗶𝗻𝗮 (𝗰𝗶𝘁𝗶𝘇𝗲𝗻𝘀𝗵𝗶𝗽) 𝘀𝘂𝗵𝗺𝗮𝗻𝗴𝗻𝗮 𝗶𝗻 𝗵𝗶𝗻 𝗺𝗮𝗻𝗴𝗰𝗵𝗮 𝘂𝘃𝗶𝗻𝘁𝗲 𝘁𝗶𝗮 𝗸𝗶𝗰𝗵𝗮𝘁𝗻𝗮 𝗮𝗻𝗲𝗶 𝗷𝗶𝗲𝗵 𝘂𝘃𝗶𝗻 𝗜𝗻𝗱𝗶𝗮 𝗴𝗮𝗺 𝗺𝘂𝗻 𝗰𝗵𝘂𝗼𝗺 𝗰𝗵𝘂𝗼𝗺 𝗮𝗵 𝗖𝗔𝗔 𝟮𝟬𝟭𝟵 𝗹𝗲𝗵 𝗡𝗥𝗖 𝗱𝗲𝗶𝗹𝗼𝘂𝗻𝗮 𝗶𝗻 𝗸𝗶𝗽𝗵𝗶𝗻𝗻𝗮 𝗮𝗻𝗮 𝗰𝗵𝗲𝗹𝗵𝗮 𝗷𝗶𝗻𝗴 𝗶𝗻 𝗮𝗵𝗶. 𝗠𝗮𝗵𝗮𝗿𝗮𝘀𝗵𝘁𝗿𝗮, 𝗞𝗲𝗿𝗮𝗹𝗮, 𝗣𝘂𝗻𝗷𝗮𝗯, 𝗥𝗮𝗷𝘀𝗮𝗵𝘁𝗵𝗮𝗻, 𝗪𝗲𝘀𝘁 𝗕𝗲𝗻𝗴𝗮𝗹, 𝗕𝗶𝗵𝗮𝗿, 𝗠𝗮𝗱𝗵𝘆𝗮 𝗣𝗿𝗮𝗱𝗲𝘀𝗵, 𝗢𝗱𝗶𝘀𝗵𝗮, 𝗔𝗻𝗱𝗵𝗿𝗮 𝗣𝗿𝗮𝗱𝗲𝘀𝗵, 𝗖𝗵𝗵𝗮𝘁𝗶𝘀𝗴𝗮𝗿𝗵, 𝗝𝗵𝗮𝗿𝗸𝗵𝗮𝗻𝗱 𝗹𝗲𝗵 𝗗𝗲𝗹𝗵𝗶 𝗵𝗼'𝗻 𝗖𝗔𝗔 𝗹𝗲𝗵 𝗡𝗥𝗖 𝗮 𝗰𝗵𝗲𝗽𝗶 𝗻𝘂𝗼𝗺 𝗽𝗼𝘂𝘃𝗶𝗻 𝗮𝗵𝗶 (𝗝𝗮𝗻𝘂𝗮𝗿𝘆 𝟮𝟬𝟮𝟬). 𝗜𝗻𝗱𝗶𝗮 𝗴𝗮𝗺 𝗮𝗹𝗶𝗲𝗻𝗷𝗼/𝗮𝘁𝗮𝗺𝗷𝗼 𝗶𝗻 𝗖𝗔𝗔 𝗹𝗲𝗵 𝗡𝗥𝗖 𝘂𝗺 𝗱𝗶𝗻𝗴 𝗮𝗱𝗲𝗶𝗹𝗼𝘂 𝘁𝗶𝗻𝗮 𝗮𝗵𝗶.
𝗜𝗻𝗱𝗶𝗮 𝗮 𝗖𝗔𝗔 𝗹𝗲𝗵 𝗡𝗥𝗖 𝗵𝗶𝗻 𝗠𝘂𝘀𝗹𝗶𝗺 𝗵𝗼 𝗮𝘁𝘂𝗽 (𝘁𝗮𝗿𝗴𝗲𝘁) 𝗵𝗶𝗹𝗲𝗵 𝗮𝗸𝗶𝗹𝗼𝗺 𝗶𝗻; 𝗠𝗮𝗻𝗶𝗽𝘂𝗿 𝗮 𝗡𝗥𝗖 𝗰𝗵𝗲𝗽𝗶 𝗱𝗶𝗻𝗴 𝗱𝗲𝗶𝗵𝗼 𝗵𝗶𝗻 𝗞𝘂𝗸𝗶-𝗖𝗵𝗶𝗻, 𝗠𝘂𝘀𝗹𝗶𝗺 𝗹𝗲𝗵 𝗡𝗲𝗽𝗮𝗹𝗶 𝗵𝗼 𝗵𝗶 𝗮𝘁𝘂𝗽 𝘂𝘃𝗶𝗻 𝗮𝗸𝗶𝗹𝗮𝗻𝗴 𝗶𝗻 𝗮𝗵𝗶.

𝗠𝗮𝗻𝗶𝗽𝘂𝗿 𝗹𝗲𝗵 𝗡𝗥𝗖: 
𝗠𝗲𝗶𝗹𝗵𝗲𝗶𝗵𝗼 𝘀𝗲𝗶 𝗱𝗮𝗻 𝗶𝗻 𝗠𝗮𝗻𝗶𝗽𝘂𝗿 𝗮 𝗵𝗶𝗻 𝗽𝗮𝘀𝘀 𝗮𝗵𝗶𝗹𝗼𝘂𝗹𝗲𝗵 𝗽𝗲𝗿𝗺𝗶𝘀𝘀𝗶𝗼𝗻 𝘀𝘆𝘀𝘁𝗲𝗺 𝗮𝗻𝗮 𝘂𝗺 𝗶𝗻 𝗮𝗵𝗶. 𝗛𝗶𝗰𝗵𝘂𝗻 𝗴𝗮𝗺𝗽𝗮𝗺𝗺𝗶 𝗮𝗵𝘂𝗻𝗴𝗹𝘂𝘁 𝗹𝗲𝗵 𝗮𝗰𝗵𝗲𝗻𝗻𝗮𝘂 𝗮𝗻𝗮 𝘃𝗲𝘀𝘂𝗶 𝗶𝗻 𝗮𝗵𝗶. 𝗡𝗼𝘃𝗲𝗺𝗯𝗲𝗿 𝟭𝟵𝟱𝟬 𝗸𝘂𝗺 𝗰𝗵𝘂𝗻 𝗖𝗵𝗶𝗲𝗳 𝗖𝗼𝗺𝗺𝗶𝘀𝘀𝗶𝗼𝗻𝗲𝗿 𝗛𝗶𝗺𝗺𝗮𝘁 𝗦𝗶𝗻𝗴𝗵 𝗶𝗻 𝗵𝗶𝗰𝗵𝗲 𝗽𝗲𝗿𝗺𝗶𝘀𝘀𝗶𝗼𝗻 𝘀𝘆𝘀𝘁𝗲𝗺 𝗰𝗵𝘂 𝗮𝗻𝗮 𝘀𝘂𝗯𝗲𝗶 𝗶𝗻 𝗮𝗵𝗶. 𝗛𝗶𝗰𝗵𝗲 𝗽𝗲𝗿𝗺𝗶𝘀𝘀𝗶𝗼𝗻 𝘀𝘆𝘀𝘁𝗲𝗺 𝗸𝗶𝘀𝘂𝗵𝗯𝗲𝗶 𝗮 𝗸𝘂𝗼𝗻 𝗰𝗵𝘂𝗻 𝗴𝗮𝗺𝗽𝗮𝗺 𝗺𝗶𝗵𝗼 𝗯𝗮𝗶𝘁𝗮𝗵 𝗶𝗻 𝗮𝗵𝘂𝗻𝗴 𝗰𝗵𝗲𝗻𝗴𝗹𝘂𝘁 𝘂𝘃𝗲 𝗮𝘁𝗶𝘂 𝗮𝗵𝗶. 𝗛𝗶𝗷𝗶𝗲𝗵 𝗰𝗵𝘂𝗻 𝗺𝗮𝘀𝗮𝗻𝗴'𝗮 𝗽𝗮𝘁 𝗮𝗻𝗮 𝗰𝗵𝗲𝗻𝗴𝘀𝗮 𝗮𝗴𝗮𝗺 𝗺𝗶𝗵𝗼 𝗰𝗵𝗮𝗻𝘃𝗼𝘂 𝗱𝗶𝗻𝗴 𝗮𝗽𝗮𝗺'𝗮 𝗸𝘂𝗼𝗻'𝗮 𝗵𝘂𝗻𝗴 𝗰𝗵𝗲𝗻𝗴𝗹𝘂𝘁 𝗵𝗼𝗻 𝗮𝗹𝗮𝗵 𝗽𝗲𝗵 𝗴𝗮𝗺 𝘁𝗮𝘂𝘃𝗲 𝗮𝘁𝗶𝘂 𝗮𝗵𝗶. 𝗕𝗮𝗻𝗴𝗹𝗮𝗱𝗲𝘀𝗵 𝗹𝗲𝗵 𝗠𝘆𝗮𝗻𝗺𝗮𝗿 𝗮𝗸𝘂𝗼𝗻 𝗮 𝗵𝘂𝗻𝗴 𝗠𝘂𝘀𝗹𝗶𝗺 𝗵𝗼𝗻 𝗝𝗶𝗿𝗶𝗯𝗮𝗺 𝗔𝘀𝘀𝗲𝗺𝗯𝗹𝘆 𝗖𝗼𝗻𝘀𝘁𝗶𝘁𝘂𝗲𝗻𝗰𝘆 𝗮𝗸𝗶𝗹𝗮𝗵 𝘂𝘃𝗶𝗻 𝗰𝗵𝘂𝗹𝗲𝗵 𝗠𝗮𝗻𝗶𝗽𝘂𝗿 𝗽𝗵𝗮𝗶𝗰𝗵𝗮𝗺 𝗺𝘂𝗻𝘁𝗶𝗻 𝗮𝗵 𝗮𝗰𝗵𝗲𝗻𝗴 𝘂𝘃𝗶𝗻 𝗮𝗵𝗶. 𝗔𝗯𝗮𝗻 𝗶𝗻 𝗠𝘆𝗮𝗻𝗺𝗮𝗿 𝗮𝗸𝘂𝗼𝗻'𝗮 𝗵𝘂𝗻𝗴 𝗞𝘂𝗸𝗶-𝗖𝗵𝗶𝗻 𝗵𝗼𝗻 𝗺𝘂𝗼𝗹 𝗹𝗲 𝗹𝗵𝗮𝗮𝗻𝗴 𝗹𝗶𝗲𝗻𝘁𝗮𝗵 𝗮𝘁𝗼𝘂𝗽𝗵𝗮𝘂𝘃𝗶𝗻 𝗰𝗵𝘂𝗹𝗲𝗵 𝗡𝗲𝗽𝗮𝗹𝗶 𝗵𝗼 𝗷𝗼𝗻𝗴 𝗻𝗮𝘀𝗮𝘁𝗮𝗵 𝗶𝗻 𝗮𝗽𝘂𝗻𝗴 𝘂𝘃𝗲 𝗮𝘁𝗶𝘂 𝗮𝗵𝗶.
𝗠𝗮𝗻𝗶𝗽𝘂𝗿 𝗽𝗮𝗺 𝗮 𝗸𝘂𝗼𝗻'𝗮 𝗵𝘂𝗻𝗴 𝗰𝗵𝗲𝗻𝗴𝗹𝘂𝘁 𝗵𝗼 𝘃𝗲𝗻𝗻𝗮 𝗱𝗶𝗻𝗴 𝗶𝗻 𝗗𝗲𝗰𝗲𝗺𝗯𝗲𝗿 𝟮𝟬𝟭𝟵 𝗮𝗽𝗮𝘁 𝗰𝗵𝘂𝗻 𝗠𝗮𝗻𝗶𝗽𝘂𝗿 𝗴𝗮𝗺 𝘀𝘂𝗻𝗴𝗮𝗵 𝗜𝗻𝗻𝗲𝗿 𝗟𝗶𝗻𝗲 𝗣𝗲𝗿𝗺𝗶𝘁 𝗦𝘆𝘀𝘁𝗲𝗺 (𝗜𝗟𝗣𝗦) 𝗮𝗵𝗶𝗻 𝗰𝗵𝗲𝗽𝗶𝘂𝘃𝗶𝗻 𝗮𝗵𝗶. 𝗝𝘂𝗻𝗲 𝟮𝟬𝟮𝟭 𝗰𝗵𝘂𝗻 𝗠𝗮𝗻𝗶𝗽𝘂𝗿 𝗚𝗼𝘃𝗲𝗿𝗻𝗺𝗲𝗻𝘁 𝗶𝗻 𝟭𝟵𝟲𝟭 𝗮𝗽𝗮𝘁'𝗮 𝗮𝗻𝗮 𝗰𝗵𝗲𝗻𝗴 𝗵𝗼 𝗰𝗵𝘂 𝗠𝗮𝗻𝗶𝗽𝘂𝗿 𝗺𝗶 (𝗻𝗮𝘁𝗶𝘃𝗲) 𝗮 𝘀𝗶𝗺 𝗱𝗶𝗻 𝗽𝗵𝗮 𝗮𝗻𝗮 𝘀𝗮𝘂𝘃𝗶𝗻 𝗮𝗵𝗶. 𝗡𝗥𝗖 𝗱𝗲𝗶 𝗸𝗶𝗹𝗼𝗶𝗸𝗵𝗼𝗺𝗻𝗮 𝗵𝗼𝗻 𝗜𝗟𝗣 𝗵𝗶𝗻 "𝗮𝗴𝗮𝗺𝗺𝗶" (𝗼𝗿𝗶𝗴𝗶𝗻𝗮𝗹 𝗿𝗲𝘀𝗶𝗱𝗲𝗻𝘁𝘀) 𝗮𝘀𝗲𝗶𝗰𝗵𝗲𝗻 𝘁𝗵𝗲𝗶𝗽𝗼𝗶 𝗮𝘁𝗶𝘂 𝗮𝗵𝗶. 𝗛𝗶𝗷𝗶𝗲𝗵 𝗰𝗵𝘂𝗻 𝗡𝗥𝗖 𝗵𝗶𝗻 𝗠𝗮𝗻𝗶𝗽𝘂𝗿 𝗴𝗮𝗺𝗺𝗶 𝗹𝗲𝗵 𝗴𝗮𝗺𝗺𝗶 𝗹𝗼𝘂 𝗸𝗶𝗰𝗵𝗲𝗵 𝘁𝗮𝗵 𝗮 𝗮𝗵𝗶𝗻 𝗵𝗼𝗽𝗸𝗵𝗲𝗻 𝗱𝗶𝗻𝗴 𝗮𝗵𝗶 𝗮𝘁𝗶𝘂𝘃𝗮 𝗡𝗥𝗖 𝗰𝗵𝗲𝗹𝗵𝗮𝗵𝗻𝗮 𝗱𝗶𝗻𝗴 𝗻𝗮𝘀𝗮𝘁𝗮𝗵-𝗮 𝗮𝗻𝗴𝗲𝗵 𝘂 𝗮𝗵𝗶. 
𝗠𝗲𝗶𝗹𝗵𝗲𝗶 𝗹𝗲𝗵 𝗡𝗮𝗴𝗮 𝗯𝗼𝘂𝘀𝗲𝗵 𝗵𝗶  𝗠𝗮𝗻𝗶𝗽𝘂𝗿 𝗴𝗮𝗺𝗺𝗶 (𝗶𝗻𝗱𝗶𝗴𝗲𝗻𝗼𝘂𝘀) 𝗱𝗮𝗻 𝗶𝗻 𝗮𝗸𝗶𝘀𝗲𝗶 𝘂𝘃𝗶𝗻, 𝗡𝗥𝗖 𝗰𝗵𝗲𝗽𝗶 𝗱𝗶𝗻𝗴 𝗵𝗶 𝗮𝘁𝗵𝗮𝗻𝘂𝗼𝗺 𝗹𝗵𝗲𝗵 𝘂𝘃𝗶𝗻 𝗮𝗵𝗶. 𝗡𝗥𝗖 𝘁𝗵𝘂 𝗵𝗶 𝗞𝗵 𝗝𝗼𝘆 𝗞𝗶𝘀𝗵𝗮𝗻, 𝗠𝗟𝗔 𝗶𝗻 𝗠𝗮𝗻𝗶𝗽𝘂𝗿 𝗔𝘀𝘀𝗲𝗺𝗯𝗹𝘆 𝗮 𝗮𝗻𝗮 𝗽𝗼𝗱𝗼𝗵 𝗮𝗵𝗶. 𝗔𝗺𝗮 𝘀𝗲𝗶 𝗱𝗮𝗻 𝗰𝗵𝘂𝗻 𝗛𝗶𝗹𝗹 𝗮𝗿𝗲𝗮𝘀 𝗮𝗵 𝟭𝟵𝟳𝟭 𝘁𝗼𝗵 𝟮𝟬𝟬𝟭 𝗸𝘂𝗺 𝘀𝘂𝗻𝗴 𝗵𝗶𝗻 𝗺𝗶𝗵𝗶𝗲𝗺 𝟭𝟱𝟯.𝟯𝟬% 𝗶𝗻 𝗮𝗽𝘂𝗻𝗴 𝗶𝗻; 𝟮𝟬𝟬𝟭 𝘁𝗼𝗵 𝟮𝟬𝟭𝟭 𝗸𝘂𝗺 𝘀𝘂𝗻𝗴 𝗵𝗶𝗻 𝟮𝟱𝟬.𝟵𝟬% 𝗮𝗽𝘂𝗻𝗴 𝗶𝗻 𝗮𝗵𝗶. 𝗖𝗵𝘂𝗹𝗲𝗵 𝗩𝗮𝗹𝗹𝗲𝘆 𝗮𝗿𝗲𝗮𝘀 𝗮𝗵 𝟭𝟵𝟳𝟭 𝘁𝗼𝗵 𝟮𝟬𝟬𝟭 𝗸𝘂𝗺 𝘀𝘂𝗻𝗴 𝗵𝗶𝗻 𝗺𝗶𝗵𝗶𝗲𝗺 𝟵𝟰.𝟴𝟬% 𝗶𝗻 𝗮𝗽𝘂𝗻𝗴 𝗶𝗻; 𝟮𝟬𝟬𝟭 𝘁𝗼𝗵 𝟮𝟬𝟭𝟭 𝗸𝘂𝗺 𝘀𝘂𝗻𝗴 𝗵𝗶𝗻 𝟭𝟮𝟱% 𝗮𝗽𝘂𝗻𝗴 𝗶𝗻 𝗮𝗵𝗶. 𝗔𝗺𝗮𝗻 𝗮𝘀𝗲𝗶𝗻𝗮 𝗮 𝗮𝗰𝗵𝘂𝗻 𝗴𝗮𝗺𝗽𝗮𝗺'𝗮 𝗸𝘂𝗼𝗻 𝗮 𝗮𝗴𝘂𝗵'𝗮 𝗺𝗶 𝗵𝘂𝗻𝗴𝗹𝘂𝘁 𝗱𝗮𝗻 𝗶𝗻 𝗮𝘀𝗲𝗶 𝗶𝗻 𝗮𝗵𝗶. 
𝗠𝗮𝗻𝗶𝗽𝘂𝗿 𝗦𝘁𝗮𝘁𝗲 𝗔𝘀𝘀𝗲𝗺𝗯𝗹𝘆 𝗶𝗻 𝟲 𝗔𝘂𝗴𝘂𝘀𝘁 𝟮𝟬𝟮𝟮 𝗻𝗶𝗸𝗵𝗼 𝗰𝗵𝘂𝗻 𝗠𝗮𝗻𝗶𝗽𝘂𝗿 𝗮 𝗡𝗥𝗖 𝗰𝗵𝗲𝗽𝗶 𝗱𝗶𝗻𝗴 𝗹𝗲𝗵 𝗣𝗼𝗽𝘂𝗹𝗮𝘁𝗶𝗼𝗻 𝗖𝗼𝗺𝗺𝗶𝘀𝘀𝗶𝗼𝗻 𝘀𝗶𝗲𝗺𝗱𝗼𝗵𝗻𝗮 𝗱𝗶𝗻𝗴 𝗶𝗻 𝗸𝗶𝗹𝘂𝗼𝗹𝗻𝗮 𝗮𝗻𝗮 𝗻𝗲𝗶 𝘂𝘃𝗶𝗻 𝗮𝗵𝗶. 𝗛𝗶𝗰𝗵𝗲 𝗵𝗶 𝗠𝗲𝗶𝗹𝗵𝗲𝗶 𝗹𝗲𝗵 𝗡𝗮𝗴𝗮 𝗖𝗦𝗢𝘀 𝗵𝗼 𝗱𝗲𝗺𝗮𝗻𝗱 𝗮𝘀𝘂𝗵 𝗯𝘂𝗹𝗵𝗶𝘁 𝗽𝗲𝗵𝗻𝗮𝘂 𝗮𝗵𝗶.  
𝗡𝗥𝗖 𝗰𝗵𝗲𝗽𝗶 𝗱𝗶𝗻𝗴 𝗱𝗲𝗶𝗵𝗼 𝗵𝗶𝗻 𝗠𝗮𝗻𝗶𝗽𝘂𝗿 𝗴𝗮𝗺𝗽𝗮𝗺𝗺𝗶 𝘁𝗶𝗰𝗵𝘂 𝗕𝗮𝗻𝗴𝗹𝗮𝗱𝗲𝘀𝗵, 𝗠𝘆𝗮𝗻𝗺𝗮𝗿 𝗮𝗸𝘂𝗼𝗻 𝗠𝘂𝘀𝗹𝗶𝗺 (𝗝𝗶𝗿𝗶𝗯𝗮𝗺  𝗹𝗲𝗵 𝗽𝗵𝗮𝗶𝗴𝗮𝗺 𝗮 𝗸𝗶𝘁𝗵𝗲𝘁𝗵𝗮𝗻𝗴 𝗵𝗼) 𝗰𝗵𝘂𝗹𝗲𝗵 𝗡𝗲𝗽𝗮𝗹𝗶 (𝗚𝘂𝗿𝗸𝗵𝗮) 𝗵𝗼 𝗷𝗼𝗻𝗴 𝗵𝗼𝗹𝗱𝗼𝗵 𝗱𝗶𝗻𝗴 𝗵𝗶 𝗮𝗹𝘂𝗻𝗴𝘁𝘂𝗽 𝘂 𝗮𝗵𝗶. 𝗞𝘂𝗸𝗶-𝗖𝗵𝗶𝗻 𝗴𝗿𝗼𝘂𝗽 𝗵𝗼 𝗠𝘆𝗮𝗻𝗺𝗮𝗿 𝗴𝗮𝗺 𝗮𝗽𝗮𝘁 𝘁𝗮𝗺𝗽𝗶 𝗮𝗵𝘂𝗻𝗴 𝗹𝘂𝘁 𝘂𝘃𝗲 𝗮𝘁𝗶𝘂 𝗮𝗵𝗶. 𝗔𝗵𝗶𝗻 𝗖𝗲𝗻𝘀𝘂𝘀 𝗵𝗼 𝗶𝘃𝗲𝘁 𝗽𝗵𝗮𝘁 𝗹𝗲𝗵 𝗲𝗶𝗵𝗼 𝗺𝗶𝘀𝗶𝗺 (𝗽𝗼𝗽𝘂𝗹𝗮𝘁𝗶𝗼𝗻) 𝗵𝗶 𝗮𝗵𝗶 𝗱𝗶𝗯𝗲𝗽 𝗮 𝗽𝘂𝗻𝗴 𝗮𝗵𝗶. 𝗡𝗮𝗴𝗮 𝗵𝗼 𝗷𝗼𝗵 𝗸𝗵𝘂 𝗺𝗲𝗹𝘀𝗲 𝗹𝗲𝘂𝘃𝗮 𝗽𝘂𝗻𝗴 𝗮𝗵𝗶𝘂𝘃𝗲.
𝗙𝗲𝗯𝗿𝘂𝗮𝗿𝘆 𝟮𝟬𝟮𝟭 𝗸𝘂𝗺'𝗮 𝗠𝘆𝗮𝗻𝗺𝗮𝗿 𝗴𝗮𝗺 𝗮 𝗺𝗶𝗹𝗶𝘁𝗮𝗿𝘆 𝗰𝗼𝘂𝗽 𝘂𝗺 𝗷𝗶𝗲𝗵 𝗮 𝗠𝗮𝗻𝗶𝗽𝘂𝗿 𝗴𝗮𝗺𝘀𝘂𝗻𝗴'𝗮 𝗠𝘆𝗮𝗻𝗺𝗮𝗿 𝗺𝗶 𝗮𝗱𝗶𝗲𝗵'𝗮 𝗞𝘂𝗸𝗶-𝗖𝗵𝗶𝗻 𝗵𝗼 𝘁𝗮𝗺𝘁𝗮𝗵 𝗵𝘂𝗻𝗴 𝗷𝗮𝗺𝗹𝘂𝘁 𝗱𝗶𝗮 𝗷𝗼𝗻𝗴 𝗮𝘀𝗲𝗶 𝘂 𝗮𝗵𝗶. 𝗔𝗵𝗶𝗻 𝗠𝗮𝗻𝗶𝗽𝘂𝗿 𝗮𝗵 𝗠𝘆𝗮𝗻𝗺𝗮𝗿 𝗮𝗸𝘂𝗼𝗻 𝗴𝗮𝗹𝗷𝗮𝗺 𝗵𝗶 𝗺𝗶 𝟰𝟬𝟬𝟬 𝘃𝗮𝗹 𝗯𝗲𝗽 𝗶𝗻 𝗮𝗸𝗶𝘀𝗲𝗶 𝗶𝗻 𝗮𝗵𝗶 (𝗛𝗶𝗰𝗵𝗲 𝗹𝗮𝗵 𝗮 𝗰𝗵𝘂𝗻 𝗞𝘂𝗸𝗶-𝗖𝗵𝗶𝗻 𝗵𝗼 𝗮𝗹𝗵𝗼𝗺𝗷𝗼 𝗮𝗵𝗶). 𝗔𝘁𝗮𝗺𝗷𝗼 𝗠𝗶𝘇𝗼𝗿𝗮𝗺 𝗹𝗮𝗻𝗴'𝗮 𝗷𝗮𝗺𝗹𝘂𝘁 𝗮𝗵𝗶𝘂𝘃𝗶𝗻 𝗮𝗵𝗶.

𝗞𝘂𝗸𝗶-𝗭𝗼 𝗹𝗲𝗵 𝗡𝗥𝗖: 
𝗠𝗲𝗶𝗹𝗵𝗲𝗶 𝗹𝗲𝗵 𝗡𝗮𝗴𝗮 𝗵𝗼𝗵𝗶𝗻 𝗡𝗥𝗖 𝘂𝗺 𝗵𝗲𝗻𝗹𝗮𝗻𝗴 𝗵𝗶𝗹𝗲𝗵 𝗮𝗺𝗮𝗵𝗼 𝗵𝗶 𝗸𝗵𝘂𝗼𝗹𝗻𝗮 𝘂𝗺𝗹𝗼𝘂𝘃𝗮 𝗡𝗥𝗖 𝗮 𝗷𝗮𝗼 𝗷𝗲𝗻𝗴 𝗱𝗶𝗻𝗴𝗮 𝗸𝗶𝗻𝗴𝗮𝗶𝘁𝘂𝗼𝗻𝗮 𝗮𝗻𝗲𝗶 𝘂𝘃𝗶𝗻 𝗮𝗵𝗶. 𝗔𝗺𝗮𝗵𝗼 𝗷𝗼𝗻𝗴 𝗮𝗴𝗮𝗺 𝗹𝗲𝗶𝘀𝗶𝗲𝘁 𝘁𝗼𝗵 𝗵𝘂𝗻𝗴 𝗸𝗶𝘀𝗶𝗲𝗺𝘁𝗵𝗮 𝗮𝗵𝗶 𝗱𝗶𝗲𝗵 𝗽𝗼𝘂𝘃𝗲. 𝗚𝗮𝗺 𝗰𝗵𝘂𝗼𝗺 𝗮𝗽𝗮𝘁'𝗮 𝗵𝘂𝗻𝗴 𝘂𝘃𝗮 𝗵𝗶𝗹𝗮𝗶 𝗺𝘂𝗻'𝗮 𝗵𝘂𝗻𝗴 𝗰𝗵𝗲𝗻𝗴𝗹𝘂𝘁 𝗮𝗵𝗶𝗯𝗼𝘂 𝘂𝘃𝗲. 𝗔𝗵𝗶𝗻 𝗲𝗶𝗵𝗼 𝘀𝗮𝗻𝗴𝗮 𝘁𝗵𝘂𝗻𝗲𝗶𝗷𝗼 𝗹𝗲𝗵 𝘁𝗵𝘂𝘀𝗶𝗺 𝘀𝗶𝗲𝗺𝘁𝗵𝘂 𝘁𝗵𝗶𝗲𝗺 𝗮𝗵𝗶𝗷𝗶𝗲𝗵 𝘂𝘃𝗶𝗻 𝗲𝗶𝗵𝗼 𝗵𝗶 𝘃𝗲𝘁𝘀𝗶𝗲𝘁 𝘂𝗺𝘁𝗮𝗵 𝗶𝗻 𝗶𝗸𝗼𝗶𝗱𝗼𝗵 𝘂𝘃𝗶𝗻 𝗮𝗵𝗶. 𝗜𝗽𝘂 𝗶𝗽𝗮'𝗻 𝘁𝘂𝗮 𝗶𝗰𝗵𝗲𝗻𝗻𝗮𝘂 𝗴𝗮𝗺 𝗮𝗻𝗮 𝗻𝗲𝗶𝗻𝗮𝘂 𝗵𝗶 𝗸𝘂𝗺 𝗷𝗮𝗯𝗶 𝘁𝗮𝗺𝗽𝗶 𝗮𝗻𝗮𝗰𝗵𝗲 𝗮𝗵𝗶𝘁𝗮𝗶. 𝗕𝗿𝗶𝘁𝗶𝘀𝗵 𝗵𝗼𝗻 𝗶𝘁𝗵𝘂𝘀𝗶𝗺 𝘂 𝗮𝗷𝗶𝗵 𝘂𝘃𝗮 𝟭𝟴𝟰𝟬 𝗹𝗮𝗵 𝘃𝗲𝗹 𝗮 𝗠𝗮𝗻𝗶𝗽𝘂𝗿 𝗵𝘂𝗻𝗴𝗹𝘂𝘁 𝗱𝗮𝗻'𝗮 𝗮𝘀𝘂𝘁 𝘂𝗹𝗲𝗵 𝗵𝗶𝗰𝗵𝗲 𝗽𝗵𝗮𝘁 𝘃𝗲𝗹 𝗮 𝗰𝗵𝘂 𝗵𝘂𝗻𝗴 𝗰𝗵𝗲𝗻𝗴𝗹𝘂𝘁 𝗱𝗮𝗻 𝗮 𝗠𝗲𝗶𝗹𝗵𝗲𝗶 𝗹𝗲𝗵 𝗡𝗮𝗴𝗮 𝗵𝗼𝗻 𝗶𝘀𝗲𝗶'𝘂 𝗮𝗵𝗶. 𝗝𝗶𝗵𝘁𝗵𝗼 𝘁𝗵𝘂𝘀𝗶𝗺 𝗶𝗻𝗲𝗶𝗹𝗼𝘂 𝗷𝗶𝗲𝗵 𝘂𝘃𝗶𝗻 𝗶𝘁𝗶𝗵 𝗮𝗽𝗮𝘁 𝗶𝗻𝗮 𝗰𝗵𝗲𝗻 𝘂 𝗵𝗶𝘁𝗮𝗺 𝗶𝗸𝗶𝗵𝗲𝘁 𝗽𝗼𝘂𝘃𝗶𝗻 𝗮𝗵𝗶. 𝗛𝗶𝗰𝗵𝗲 𝗽𝗵𝗮𝘁 𝗺𝗮𝘀𝗮𝗻𝗴 𝗹𝗮𝗻𝗴 𝗽𝗲𝗵 𝗮 𝗶𝗻𝗮 𝗰𝗵𝗲𝗻 𝘂 𝗮𝗵𝗶 𝘁𝗮𝗵 𝗱𝗶𝗻𝗴 𝘁𝗮𝗵𝘀𝗮𝗻 𝗮𝘂𝗺 𝗶𝗻 𝗮𝗵𝗶. 
𝗠𝗲𝗶𝗹𝗵𝗲𝗶 𝗹𝗲𝗵 𝗡𝗮𝗴𝗮 𝗵𝗼𝗻 𝗮𝗷𝗼𝘂 𝗮𝘀𝗲𝗶 𝘂𝘃𝗮 𝗴𝗮𝗺𝗽𝗮𝗺𝗺𝗶 𝗻𝗮𝗵𝗶𝘂𝘃𝗲 𝗲𝗶𝘁𝗶𝘂 𝗮𝗵𝗶. 𝗗𝗮𝗻 𝗹𝗲 𝗺𝘂𝗼𝗹 𝗮𝗱𝗲𝗶 𝗱𝗮𝗻 𝘁𝗮𝗵 𝘂𝘃𝗮 𝗺𝗮𝗻𝗰𝗵𝗮𝗵 𝗮 (𝗺𝗮𝗻𝗶𝗽𝘂𝗹𝗮𝘁𝗲) 𝗜𝗻𝗱𝗶𝗮 𝗺𝗶 𝗶𝗵𝗶𝗻𝗮𝘂 𝗹𝗮𝗵 𝗽𝗲𝗵 𝗮 𝗰𝗵𝘂𝗹𝗲𝗵 𝗶𝗴𝗮𝗺 𝘂 𝗷𝗼𝗻𝗴 𝗹𝗮𝗵 𝗱𝗶𝗻𝗴 𝗵𝗶 𝗮𝗹𝘂𝗻𝗴𝘁𝘂𝗽 𝘂 𝗮𝗵𝗶. 𝗧𝘂 𝗱𝗶𝗻𝗺𝘂𝗻 𝗷𝗲𝗻𝗴 𝗶𝗻 𝗷𝗼𝗻𝗴 𝗵𝘂𝗻𝗮𝗺 𝗶𝗻 𝗶𝗴𝗮𝗺 𝘂 𝗹𝗶𝗲𝗻𝗽𝗶𝘁𝗮𝗵 𝗮𝗹𝗮𝘁𝗮𝘂𝘃𝗶𝗻 𝗮𝗵𝗶. 𝗠𝗮𝗻𝗶𝗽𝘂𝗿 𝗮 𝗶𝗴𝗮𝗺 𝗵𝗼'𝘂 𝗵𝗶 𝗸𝗶𝗹𝗮 𝗸𝗵𝗼𝗺 𝗹𝗲𝗵 𝗲𝗶𝗵𝗼 𝗴𝗮𝗺 𝗹𝗶𝗲𝗻𝗽𝗲𝗻 𝗱𝗶𝗻𝗴 𝗮𝗵𝗶. 𝗔𝗵𝗶𝗻 𝗼𝗹 𝗼𝗹 𝗶𝗻 𝗶𝗴𝗮𝗺 𝘂 𝗶𝗹𝗵𝗮𝘀𝗼 𝗷𝗶𝗻𝗴 𝘂𝘃𝗲.
𝗧𝗵𝗮𝗱𝗼𝘂 𝗦𝘁𝘂𝗱𝗲𝗻𝘁 𝗔𝘀𝘀𝗼𝗰𝗶𝗮𝘁𝗶𝗼𝗻 (𝗧𝗦𝗔) 𝗶𝗻 𝗔𝘂𝗴𝘂𝘀𝘁 𝟮𝟬𝟮𝟯 𝗰𝗵𝘂 𝗹𝗮𝗻𝗴𝗻𝗲𝗶𝗻𝗮 𝗹𝗲𝗵 𝘀𝗶𝗵𝗻𝗲𝗶𝗻𝗮 𝘂𝗺𝗹𝗼𝘂𝘃𝗮 𝗮𝗸𝗶𝗯𝗼𝗹'𝗮 𝗹𝗲𝗵 𝗡𝗥𝗖 𝗸𝗮𝗽𝗼𝗺 𝘂𝘃𝗶𝗻 𝗰𝗵𝘂𝗹𝗲𝗵 𝗱𝗼𝘂 𝗷𝗼𝗻𝗴 𝗸𝗮 𝗱𝗼𝘂𝗱𝗮𝗹 𝗽𝗼𝘂𝘃𝗲 𝗮𝗻𝗮 𝘁𝗶𝘂𝘃𝗶𝗻 𝗮𝗵𝗶. 𝗖𝗵𝘂𝗹𝗲𝗵 𝗞𝘂𝗸𝗶 𝗜𝗻𝗽𝗶 𝗠𝗮𝗻𝗶𝗽𝘂𝗿 (𝗞𝗜𝗠) 𝗶𝗻 𝗷𝗼𝗻𝗴 𝗝𝘂𝗹𝘆 𝟮𝟬𝟮𝟰 𝗰𝗵𝘂𝗻 𝗦𝘂𝗽𝗿𝗲𝗺𝗲 𝗖𝗼𝘂𝗿𝘁 𝘃𝗲𝘁𝘀𝘂𝗶𝗻𝗮 𝗻𝘂𝗼𝗶𝘆𝗮 𝗸𝗶𝗯𝗼𝗹 𝗮𝗵𝗶𝗱𝗶𝗻𝗴 𝗹𝗲𝗵 𝗡𝗥𝗖 𝘂𝗺 𝗱𝗶𝗻𝗴 𝗽𝗵𝗮 𝗮𝘀𝗮𝗵𝗻𝗮 𝘁𝗵𝘂𝘀𝘂𝗼 𝗮𝗻𝗮 𝗻𝗲𝗶𝘆𝗶𝗻 𝗮𝗵𝗶. 𝗠𝗮𝗻𝗶𝗽𝘂𝗿 𝗴𝗼𝘃𝗲𝗿𝗻𝗺𝗲𝗻𝘁 𝗷𝗮𝗼𝗹𝗼𝘂𝘃𝗮 𝗸𝗶𝗯𝗼𝗹 𝗮𝗵𝗶𝗹𝗲𝗵 𝗸𝗵𝗼𝗵 𝗸𝗮𝘀𝗮𝗽𝗼𝗶 𝗮𝘁𝗶 𝗮𝗵𝗶.
𝗘𝗶𝗵𝗼 𝗵𝗶𝗻 "𝗞𝗮𝗽𝘂-𝗸𝗮𝗽𝗮 𝗴𝗮𝗺'𝗮 𝘁𝘂𝗼𝗻 𝗮𝗽𝗮𝘁 𝗮𝗻𝗮 𝗰𝗵𝗲𝗻𝗴 𝗸𝗮𝗵𝗶𝘁𝗮𝗶. 𝗖𝘂𝘁-𝗼𝗳𝗳 𝗱𝗮𝘁𝗲 𝗰𝗵𝘂𝟭𝟵𝟱𝟭 𝗺𝗮𝘀𝗮𝗻𝗴 𝗵𝗶𝗷𝗼𝗻𝗴𝗹𝗲𝗵 𝗸𝗮 𝗱𝗲𝘂 𝗽𝗼𝘂𝘃𝗲" 𝗶𝘁𝗶𝘂 𝗮𝗵𝗶. 𝗛𝗶𝗰𝗵𝘂 𝗮𝗵𝗶𝗻𝗮𝗶. 𝗔𝗵𝗶𝗻 𝘁𝗵𝗶𝗹 𝘂𝗺𝗱𝗮𝗻 𝗵𝗼 𝗶𝘃𝗲𝘁 𝗹𝗲𝗵 𝗲𝗶𝗵𝗼 𝗴𝗼𝘁𝗻𝗮 𝗱𝗶𝗻𝗴𝗮 𝘁𝗼𝗵𝗴𝘂𝗼𝗻 𝗸𝗶𝗰𝗵𝗲𝗵 𝘀𝗲𝗹 𝗸𝗵𝗮𝘁 𝗮𝗵𝗶. 𝗛𝗶𝗷𝗶𝗲𝗵 𝗮 𝗰𝗵𝘂 𝗰𝗼𝗻𝗱𝗶𝘁𝗶𝗼𝗻 𝘂𝗺𝗹𝗼𝘂𝘃𝗮 𝗱𝗼𝘂 𝗱𝗮𝗹 𝗱𝗶𝗻𝗴 𝗮𝗵𝗶 𝗷𝗲𝗻𝗴 𝗲. 𝗔𝗷𝗶𝗲𝗵 𝗰𝗵𝘂 𝗦𝘂𝗽𝗿𝗲𝗺𝗲 𝗖𝗼𝘂𝗿𝘁 𝘃𝗲𝘁𝘀𝘂𝗶𝗻𝗮 𝗵𝗶𝗷𝗲𝗻𝗴 𝗷𝗼𝗻𝗴 𝗹𝗲𝗵 𝗮𝗺𝘂𝗻'𝗮 𝗻𝗮 𝘁𝗼𝗻𝗴 𝗱𝗶𝗻𝗴 𝗰𝗵𝘂 𝗦𝘁𝗮𝘁𝗲 𝗴𝗼𝘃𝗲𝗿𝗻𝗺𝗲𝗻𝘁 𝗲𝗺𝗽𝗹𝗼𝘆𝗲𝗲 𝗵𝗼 𝗵𝘂𝗻𝗴 𝗵𝗶𝘁𝗵𝗼𝘂 𝘁𝗵𝗼𝘂 𝗱𝗶𝗻𝗴 𝗮𝗵𝗶𝘂𝘃𝗶𝗻, 𝗮𝗹𝘂𝗻𝗴𝘁𝗵𝗶𝗺 𝘂 𝗶𝗵𝗲𝘁𝘀𝗮𝘂 𝗮𝗵𝗶. 𝗟𝗮𝗻𝗴𝗻𝗲𝗶𝗻𝗮 𝗹𝗲𝗵 𝘀𝗶𝗵𝗻𝗲𝗶𝗻𝗮 𝗱𝗶𝗺𝘀𝗲𝘁'𝗮 𝗻𝗮 𝗮𝗵𝗶𝗻 𝘁𝗼𝗵 𝗱𝗶𝘂 𝗮𝗵𝗶. 𝗠𝗲𝗶𝗹𝗵𝗲𝗶 𝗹𝗲𝗵 𝗡𝗮𝗴𝗮 𝗵𝗼 𝗰𝗵𝘂 𝗹𝗲𝗸𝗵𝗮 (𝗿𝗲𝗰𝗼𝗿𝗱/𝗱𝗼𝗰𝘂𝗺𝗲𝗻𝘁) 𝗻𝗲𝗶𝗹𝗼𝘂 𝗵𝗼 𝗷𝗼𝗻𝗴 𝗰𝗵𝘂 𝗮𝘀𝗶𝗲𝗺𝘁𝗵𝘂 𝘂𝘃𝗮 𝗡𝗥𝗖 𝗮 𝗮𝗷𝗶𝗵𝗹𝘂𝘁 𝗱𝗶𝘂 𝗮𝗵𝗶. 𝗘𝗶𝗵𝗼 𝗸𝗼𝗺 𝗮 𝗮𝗵𝘂𝗻𝗴 𝗽𝗵𝗮𝘁 𝘂𝗹𝗲𝗵 𝗜𝗻𝗱𝗶𝗮 𝗺𝗶 𝗶𝗵𝗶𝗹𝗼𝘂𝗻𝗮 𝗱𝗶𝘂 𝗮𝗵𝗼𝗹 𝗱𝗶𝘂 𝗮𝗵𝗶. 𝗟𝗲𝗸𝗵𝗮 𝗸𝗶𝗺𝘀𝗲𝗹 𝗶𝗻 𝗻𝗲𝗶 𝗷𝗼𝗻𝗴 𝗹𝗲𝘂 𝗵𝗲𝗻 𝗮𝗵𝗶𝗺𝗼𝗻𝗮 𝗱𝗶𝗻𝗴 𝗮𝗵𝗼𝗹 𝗱𝗶𝘂 𝗶𝘀𝘂𝗵𝗯𝗼𝗶 𝗱𝗶𝘂 𝗮𝗵𝗶.
𝗖𝗵𝘂𝗯𝗮𝗻 𝗹𝗲𝗵 𝗲𝗶𝗵𝗼𝗵𝗶 𝗚𝗼𝘃𝗲𝗿𝗻𝗺𝗲𝗻𝘁 𝘂𝗺 𝗹𝗮𝗺 𝗷𝗼𝗻𝗴 𝗵𝗲𝗽𝗵𝗮𝗹𝗼𝘂 𝗸𝗶𝘁𝗮𝗺 𝗮𝗵𝗶. 𝗜-𝗸𝗵𝗮𝗺𝗰𝗵𝗮 𝗯𝗲𝗽 𝘂𝘃𝗮 𝗷𝗮𝗹𝗲𝗻 𝘁𝗮𝗵-𝗮 𝘁𝗵𝗶𝗻𝗴𝗹𝗵𝗮𝗮𝗻𝗴 𝗴𝗮𝗺'𝗮 𝗸𝗵𝗼𝘀𝗮 𝗶𝗵𝗶𝘂𝘃𝗶𝗻 𝗮𝗵𝗶. 𝗖𝗲𝗻𝘀𝘂𝘀 𝗵𝗼'𝗮 𝗺𝗶𝗻 𝗷𝗶𝗵𝗹𝘂𝘁 𝗱𝗶𝗻𝗴 𝗷𝗼𝗻𝗴 𝘁𝗵𝘂𝗽𝗶'𝗮 𝗴𝗲𝗹𝗹𝗼𝘂𝘁𝗲 𝗶𝗵𝗶𝗷𝗶𝗲𝗵 𝘂𝘃𝗶𝗻 𝗹𝗮𝗺𝗸𝗮𝗶 𝗵𝗼𝗻 𝗴𝗲𝗹𝘁𝗵𝘂𝗵 𝗷𝗲𝗽 𝗮𝗻𝗴𝗮𝗶𝘆𝗲. 𝗜𝗽𝘂 𝗶𝗽𝗮'𝗻 𝗸𝘂𝗺 𝗷𝗮𝗯𝗶 𝘁𝗮𝗺𝗽𝗶 𝗮𝗻𝗮 𝘁𝗼𝘂𝗽𝗵𝗮 𝗴𝗮𝗺'𝗮 𝗰𝗵𝗲𝗻𝗴 𝗵𝗶𝗷𝗼𝗻𝗴 𝗹𝗲𝘂𝗵𝗲𝗻 𝗹𝗲𝗸𝗵𝗮 𝗶𝗻𝗲𝗶𝗹𝗼𝘂 𝘂𝗹𝗲𝗵 𝘀𝘂𝗵𝗻𝗮 𝗱𝗶𝗻𝗴 𝗵𝗲𝗹𝗼𝘂𝘃𝗮 𝗶𝗵𝗶𝗻 𝗸𝗼𝗶 𝗱𝗶𝘂 𝗮𝗵𝗶. 𝗛𝗶𝗷𝗶𝗲𝗵 𝗰𝗵𝘂𝗻 𝗮𝗵𝗶𝘁𝗵𝗲𝗶 𝗹𝗲𝗵 𝗦𝗰𝗵𝗼𝗹𝗮𝗿/𝗟𝗮𝘄𝘆𝗲𝗿 𝗵𝗼 𝗷𝗮𝗼𝗻𝗮'𝗻 𝗖𝗼𝗺𝗺𝗶𝘁𝘁𝗲𝗲 𝗸𝗶𝘀𝗶𝗲𝗺 𝗵𝗲𝗻𝗹𝗮𝗻𝗴 𝗡𝗥𝗖 𝘁𝗵𝘂 𝗹𝗲𝗵 𝗲𝗶𝗵𝗼 𝗱𝗶𝗻𝗺𝘂𝗻 𝗸𝗶𝗰𝗵𝗲𝗵𝘁𝗮𝗵 𝗶𝗻 𝗵𝗶𝗻 𝗸𝗵𝘂𝗼𝗹𝗴𝗶𝗹 𝘂 𝗵𝗲𝗻𝗹𝗮𝗻𝗴 𝗵𝗶𝗰𝗵𝗲 𝗱𝘂𝗻𝗴𝗷𝘂𝗶 𝗰𝗵𝘂𝗻 𝗱𝗶𝗻𝗺𝘂𝗻/𝗽𝗮𝗻𝗺𝘂𝗻 𝗸𝗶𝗹𝗮 𝗹𝗲𝗵 𝗽𝗵𝗮 𝗱𝗶𝗻𝗴 𝗮𝗵𝗶.

~ Zalengam News
Share:

Lamka Hospital OPD ticket Smartphone ah Booking thei hita

Lamka, 26 July 2024: Smartphone zang a OPD ticket booking theihna e-Hospital Scan & Share kichi zan July 25 in District Hospital, Lamka ah honkhiak in om a, tuni a kipan zat pat hita hi. Hiai e-Hospital Scan & share kichi ahihleh India gamsung a hospital lian tamtak ah zat hita a, hiaibang khantouhna in i lak hon zelh phak in sawtpipi ding a OPD ticket laak ding ngak nilouh chihte kiamsak mahmah ding chihna suak hi. Hiai zat theihna ding in Google Playstore ah ABHA apps kichi download a innstall masak ngai ding a, Aadhaar toh zoptuah leng ngai hidan in kigen hi. Hiai in tunung chiang in leng damlou toh kisai a natna tanchin etzuina ah nasatak mai in panpih ding chih a hilai hi. A apps apan Token la in OPD Counter ah va print khiaksak bel ngai veve ding hi in leng kigen hi.

_eimi_news_

Share:

KWOHR, ZMA, ZSF & KSO: PUBLIC DECLARATION

Joint Press Release and Public Declaration by KWOHR, ZMA, ZSF and KSO. 
Share:

"Papa, k'on zui di, k'ong pai di..." 😭🙏😭

A pata un a kingai mahmah ua, a kikhe-lah mahmah uh, chih a muhtheih hi. Naupang in a hanky in a mittui a nuul a, a hanky mah zang in a pa'n ama' mittui le nuul hi in a kilang hi. A kikawi ua, paisan di hileh kilawm in a pa a ding tou a. A u te'n va let sawm mahle uh naupang in a pa mah a leen tinten hi. A kap den a. Apa'n a paisan theikei. Khatvei a pa'n a pomtou thaknawn hi.

Hiai video clip, 1:43 a sau ahihleh, February 16, 2024 ni a Greater Noida a Roman Catholic te' naupang kepna mun leh school kithuah mun khat a kila ahi. Naupang pen ahihleh kum 3 mi, Mark Thangitlian ahi a, apa' ahihleh Joseph Aidouliankap ahi.

Chandel district a Singtom khomi, Joseph Aidouliankap in azi, Manhauching toh goutan ta, pasal 3 leh numei 2 nei uhi. Joseph' zi ahihleh December, 2022 in damlouhna ziak in ana mualliamta hi. A tapa upa pen uh Francis, songnawi, wheelchair toh kithuah den in om a, anuai ah Justin, Linzy, Jessyrose te kizom suk uhi. A neupen ahihleh, video a i muh, Mark ahi.

Meitei gal ziak in May 28, 2023 apan Sugnu kiim a singtangmite' khuate haal in hong om hi. Joseph te innkuan leng, Naga te khua ah va kikhem khia uhi. Huai apan in gamkawm khawng tawn in hong paikhia ua, Lamka hong tung ua, huchiin, June 2, 2023 in Singngat a St. Joseph School huangsung a om relief camp hong tung uhi. Joseph pen ahihleh a khomun a duty din om suak a, naupang teng leh a pi uh (Joseph' nu), Joseph' cousin, Tungthang in paikhiat pih hi. 

Naupangte' maban ding a ngaihtuah ziak in, Tungthang in, a saptuam uh, Roman Catholic, a priest te tungtawn in, a unau ua a lianpen chih louh, naupang 4 teng Aizawl ah paipih hi. Huai apan Guwahati a pai in, Guwahati apan train in June 24, 2023 in Delhi tunpih hi. 

Catholic te' etkolna nuai a home ah, aneu gel munkhat ah omkhawm thei ua, a lianzaw tegel mun tuamtuak ah kikhen uhi.

A kholam uapan Singngat tan, Joseph hong tun chiang in, a tate ngai lawtel a, muh ut lua ahihman in Tungthang in February 15, 2024 in Delhi zinpih hi.

Huchiin, Joseph in a tate, kipaktak in va muthei a, himahleh, khelah ngoih-ngoih in nusia hi. Mark in apa kiang ah, *"Papa, ang pei vang, ang zui ning,"* chi in kap ngeu-ngeu mahleh, apa'n pikiik thei di dinmun in dinglou hi.

Joseph ahihleh anu leh a tapa lianpen toh Singngat a St. Joseph School a relief camp ah khosa tou uhi. Singngat khosak a IDP te' omna dia kibawlna mun, Munpi ah, nna sem in kuan zel a, July 23, 2024 in taksa chau in buaisia a, Singngat CHC leh Lamka district hospital tut himahleh, dam zoulou in July 24, 2024 in mualliam ta hi.

St. Thomas Parish, Singngat' intekna nuai ah, relief camp mun ah a luang khakkhiatna hun zat in om a, Singngat hanmual ah vuiliam in om hi.

Tu a kum 3 leh kha 6 pha ta, Mark in zaw, a anglum a khiatlah mahmah, apa' mel mu kha ngei nawnlou ding ahita.

[Singngat Special]

_Copy&Paste_

Share:

CNO/CNDF Chuan Sniper Traning Zo Fel Thei

July 25, 2024: ⁠Chinland ram Chin State Falam Township biala mawhphurhna neitu CNO/CNDF chuan Sniper Traning a zawh fel thu vawiin ah mawhphurhna neitu lam chuan tlangzarhna nei.

CNDF sipai mi 21 in tluang takin Sniper Traning an zo fel thei.

~ Zofa Journal 
Share:

Kalay Myo Chhung A Him Lo, Civil Nula Pakhat Man Ani

July 25, 2024: Chinland ram Zophai Kalay Township chu military council SAC sipai tep khaw tin lut chhuakin chhungkua member list checking an nei zel bakah an phone te pawh check sak an ni a, he thil hi July 24th atanga 25th an lak pui tawha Tahan G group, Varpui, Myo Hla No.12, Thingunau, Hmunlai an lut tawh thu tualchhung mi pakhat chuan Zofa Journal ah hriattirna nei.

Tahan leh a chheh vel khaw hnai vai ah hian Zohnahthlak mipui chenna nei lo raltlan tam tak an khawsa meka tualchhung tlawmngai mi ten theih tawp chhuahin vawiin thleng hmun dangah chuan raltlan tanpuina an la nei reng a ni. Varpui khua ah July 24th khan SAC sipai an lut a Mizo nula pakhat phone chu an check saka mipui sipai thlalak an hmuh avangin an thin rim hle a an man nghal thu kan dawn bawk a ni. Kalay Towship khaw dang dangah military council SAC sipai ten checking an neih chhuan zawm hmela mipui te fimkhur thiam a pawimawh ang. Lalpan mipui te venghimin awmpui rawh se.

~ Zofa Journal 
Share:

Kalay Myo Chhung A Him Lo, Civil Nula Pakhat Man Ani

July 25, 2024: Chinland ram Zophai Kalay Township chu military council SAC sipai tep khaw tin lut chhuakin chhungkua member list checking an nei zel bakah an phone te pawh check sak an ni a, he thil hi July 24th atanga 25th an lak pui tawha Tahan G group, Varpui, Myo Hla No.12, Thingunau, Hmunlai an lut tawh thu tualchhung mi pakhat chuan Zofa Journal ah hriattirna nei.

Tahan leh a chheh vel khaw hnai vai ah hian Zohnahthlak mipui chenna nei lo raltlan tam tak an khawsa meka tualchhung tlawmngai mi ten theih tawp chhuahin vawiin thleng hmun dangah chuan raltlan tanpuina an la nei reng a ni. Varpui khua ah July 24th khan SAC sipai an lut a Mizo nula pakhat phone chu an check saka mipui sipai thlalak an hmuh avangin an thin rim hle a an man nghal thu kan dawn bawk a ni. Kalay Towship khaw dang dangah military council SAC sipai ten checking an neih chhuan zawm hmela mipui te fimkhur thiam a pawimawh ang. Lalpan mipui te venghimin awmpui rawh se. 

~ Chinland Journal
Share:

Kalay Myo Ah Tu Tih Hriat Loh Ruang Chhar Ani

July 25, 2024: Chinland ram Zophai Kalay Township kawlpui lam Myo Maa ( မြို့မစျေး ) bazar bulah tukin khan tu tih hriat loh ruang chhar a nih thu tualchhung miten an sawi.

Eng avanga thi nge , tu nge a nih, tu te nge achhungte tumahin an hre lo , bazar a kal mipui ten post siam tura tha an tih angin kan rawn post a ni. Mipui te i fimkhur sauh sauh ang u.

~ Zofa Journal 
Share:

ZOMI STUDENTS' FEDERATION (ZSF-GHQ): PUBLIC APPEAL

PRESS RELEASE
25 July 2024 
Share:

Recent Posts

Popular Posts

Local News

Articles

SUBSCRIBE

Thangkhal Bible in Mobile

Mobile phone a Thangkhal NT Bible koih ding dan

Read Thangkhal NT Bible

JOIN KV fb

ZOMI FINS

PHOTO GALLERY

THANGKHAL COSTUMES
TBCWD TOUR 24-Sept-2022
Kulhvum Prayer

Blog Archive