Kuki Tribe Council Meeting Kouna

17th June 2022 (Friday) --- Jing nikho leh Kuki Tribes Council, KTC meeting chu Kuki Community Hall Langol mun na jinglam nidan 11:00 am leh ana kipan ding ahitai.

Hiche meeting ahi phunggol kiloikhom na (9) hon pan ana lah ding u ahin amaho chu;
(1.) Baite Inpi (2) Chonghang Union (3) Guite Phungpi (4) Hangmi Union (5) Haokip People's Council (6) Khongsai Inpi, GHQ (7) Lhungdim Innsung kiloikhom (8) Touthang People's Organization leh (9) Doungel Inpi, GHQ ho cheng ahi uve.

Chuleh Any Kuki Tribes noija um Phung bahkai jouse phung bulpi ho ahin, Youth Wing/body a lamkai ho jouse injong pan ahung lah diu ahi.

Chukitleh Kouna a ana kiminphah lou Kuki namsung a aching athem khangthah koi hileh Kuki ngailu adeh a KTC/AKT bol hon KUKI HI TRIBE ASO TAOVE tia thu hethem lou jouse jong KTC or AKT kisem jeh a Kuki hi Tribe kiso ham? Kiso lou ham? Kuki kisuneo ham? Kisulen ham? Ti thu hechen nom jouse jong hiche MEETING a pan hung la din KTC lamkai ho a kon hetsah ahiye.

□~ KHOHUI News*
Share:

Pu Chinlunthang distributes worksite facilities

Distributed worksite facilities namely - Parachute, Water Storage Tank and Megaphone each to 20 selected villages under Singngat TB Block, Suangdoh TD Block, Saikot TD Block and Samulamlan TD Block today.

Appreciated the village Chiefs and government functionaries for their exceptional performance under MGNREGS and appealed that government fund should be utilised to build assets for the public and maintain accountability. 
Share:

Photo: Rock Baptist Church, Bengaluru

  Photograph by:
Bruce K. Thangkhal

Photo Date: 17 June 2022

Share:

Medical College suankhiak sawm tungtang deihlouh thu taklang


Lamka 2022 June 15: Mata khua ah Rs 325 Crore beiding a Medical College kibawllel a mun suankhiak ding chih tawh kisai a thuthang tuamtuam om tawh kisai in, Mata Village Authority, Vaiphei Chief Association Haopi Range, Zomi Students Federation (ZSF) ghq, Zomi Chief Association (ZCA) ghq, Zomi Youth Association (ZYA) Ghq leh Zomi Mothers Association (ZMA) Ghq in Union Home Minister Amit Shah kiang tungding memorandum khat pia uhi. Hiai tawh kisai mah in tuni nitaklam dak 4 in tua Joint signatory te'n Lamka pansan Press-te kimuhpih in, thil omdan genkhiakna nei uhi. Huai hun ah Lallunkam, Chairman & chief Mata Village in a gendan in, December 27, 2020 in Union Home Minister Amit Shah in India ggamsung pumpi ah Virtual Mode a Medical College 79 a suangphumte lak ah CCpur District a ding in leng Mata khawkiang a medical College ding telkha chi a, tua Medical College mun ding leng Vungzamuan Valte leh a innkuante'n Medical College dia poimawh zah Acre 23 a lian himahleh gam leitang Acre 25 a thawn in pekhia uh chi hi. Himahleh tu naizek in Mata mun a Medical College omdia lemgelsa pen mundang ah omdia namphu a panlakna om ahihdan thu za in, Health Minister ngei in leng a guk a Survey bawlkhin ahihdan a zak ziak in, poisa in zan June 14, 2022 in Union Home Minister kiang tungding Memorandum pua uh chi hi. Govt in gin omtak a thupukna a laksa leh Work Order dungzui a Keystone Infra Project Limited in semta leh building khenkhat banah approach road leng bawlna zawh ahihnung a, a mun suan ding kichi pen Govt in omsak lou hamham ding in ngen a, tua ngetna a bawl uh ngaihsak ahihlouh a, thupukna Govt in a bawlsa khut lumlet mah hon batsak leh Joint Signatory te' chin leh ha suang a nang ding uh hi'n gen hi. Medical College tawh kisai in Land development ding in Mata khua leh a kim a khaw tuamtuam in nitha 3000 val seng a ana buaipih uh hita ahihdan gen in, area mipi'n ngaikhawk mahmah ding uh hi'n gen a, Medical College pen suankhiak ahihkei phot leh area mipite'n a theihtawp ua nasepna kithuahpih ding uh hi'n gen a, Govt in thupukna a laksa naupang bangmai a a tawpkik louh ding uh ahi chi hi. Joint Memorandum ah a taklat dan un,  gamsung a Medical College 75 bawlna ding a suangphum a omte lakah CCpur District leng a telkhak ziak in district mipite kipak mahmah uh chi a, state Govt in tua Medical College pen CCpur District Hospital pansan in College khat dinkhiak ding in thupukna la chi hi. Vungzamuan Valte s/o (L) VK Tawna in kipaltak a gam leitang Acres 25 a lian a piak ziak in, September 15, 2020 in State Cabinet in tua Medical College pen Mata khawkiang a gam piak a omna mun ah koihding lemsa uh chi a, tua gam thawh a om  pansan in State Govt in DPR bawl in, huaipen Ministry of Health Govt of India in lemsakpih chi hi. Zuihding tuamtuam omte zawhnung in Union Home Minister Amit Shah in December 27, 2020 in Virtual Mode tungtawn in suangphumna nei a, nasepna kingang theihna ding in state Govt in Medical College mun ding zotna NH-102B apan Approach Road pen a fund release pah uh chi hi. Medical College bawltu ding Tender sap nung in, construction work bangkim Keystone Infra Private Limited in semding in piak hi ua, amau tu in Land development tawh kisai a kimkhat val zouta in, campus sung ah structure khenkhat leng tungkheta uh chi hi. Tulel a State Govt in 100 Days Achievement om sung in tua District Hospital huang a College pen honkhiak sawm in class leng patpah sawm uh a, himahleh nasepna lamzangtak a a pailai in state govt in Mata khawkiang a Medical College omding pen a ziak asan omlou leh kisiamtanna bangmah omlou in K Mongjang Village ah suankhiak sawm  in kisa uh chi uhi. Manipur Medical Minister in June 11, 2022 a K mongjang mun a phak tawh kisai in lamdang sa uh ahihdan gen ua, Nation Projects khat govt in thupukna kichian a laknung a, mimal leh pawl khenkhat deihziak a suankhiak sawm a om mawk pen lamdang sa uh ahihdan gen in, tuhun a Mata khua apan K Mongjang ah Medical College suankhiak ahihleh mipite lungtang nasak ding a, ngaihtuahna hoihlou a piansak ding banah BJP vaihawmna hoihlou hidan in ngaihtuahna piangsak ding chi uhi. Huai ahihman in, hiai thu ah Union Home Minister Amit Shah kigolh a, buaina omlou a Mata khua a nasepna pailel sutzop ahih a zawh siang ahihma tan paisuak sak ding in ngen uhi. Hiai Memorandum ah Lallunkam, Chief of Mata; T Piangkhanpau, Secy VA Mata; Haulemlal, Chairman, Vaiphei Chief Assn Haopi Range; Henliankhup Secy Vaiphei Chief Assn Haopi Range; Nengzalian Tonsing, President ZSF Ghq; Samuel Taithul, Secy ZSF Ghq; Pumdou Thangsing, President ZCA Ghq; G Khamkhohau, Secy, ZCA Ghq; Biabiak Phiamphu, President ZYA Ghq; T Lianzalal, Secy ZYA Ghq; Chingngaihdon, President ZMA Ghq leh Elli Mawi, Secy, ZMA Ghq in suaikai uhi. Medical College tungtang ah January 27, 2020 in Director Health Services, Govt of Manipur tawh Doner lam apan Vungzamuan Valte in Deed of Gift bawl uh a, huai ah Hill Institute of Medical Scieces bawlna munding in a thawn in Acres 25 piak a om ahihdan taklat in om a, gam leitang piak a ompen kum 3 sung a a zatna ding a a kizat keileh Donor te kiang ah piakkik ding in suaikai uhi. Huainung March 20, 2020 in Amit Biswas, Under Secy Govt of India in Secretary, Dept of Medical education, Govt of Manipur a theihsakna ah Phase III a ding in Centrally Sponsored Scheme nuai ah Medical College thak ding in Manipur ah 1 piak a om ahihdan taklang a, huai ah Churachandpur a Meducal College ding in Approves Cost 325 crore hi a, Central Sare in 90 percent ah 292.50 Crore hiding a, State Share 10 percent ah 32.50 Crores hiding chih taklang hi.
Share:

CCPUR DC on distribution spree

CCPUR, JUNE 9 (DIO) –  Deputy Commissioner, Churachandpur Shri Pawan Yadav went on a distribution spree today as he distributed MGNREGS worksite facilities to 30 villages under threeTD Blocks and study/learning materials, furniture and other items to students of Netaji Subhash Chandra Bose Awasiya Vidyalaya (Residential School), New Lamka.

Shri Pawan Yadav distributed MGNREGS worksite facilities – water storage tank, megaphone and parachute – to 10 best performing villages each under Lamka TD Block, Lamka South TD Block and Lanva TD Block during a solemn function at MGNREGS Training Hall, Lamka Block, Churachandpur.


The worksite facilities distribution programme was attended by Shri ST Gangte, Project Director, DRDA; Shri Ng. Rajesh, Sr Finance Officer; Smt Joycy, Project Officer, DRDA; Shri Dharun Kumar, BDO Lamka & Lamka South; Shri Kaigoulal Kipgen, BDO, Lanva, other officials and staff of DRDA.


Later, Shri Yadav distributed mattresses, pillows, bed sheets, tract suits, laptops & printers, smart TVs, Science laboratory materials and other furniture to students of Netaji Subhash Chandra Bose Awasiya Vidyalaya (Residential School), New Lamka, Churachandpur. The distribution function at New Lamka was attended amongst others by Shri N. Chingkhei, ZEO, Churachandpur and other functionaries of Samagra Shiksha, Churachandpur.

Share:

MLA PI KIMNEO HANGSHING VIDEO VIRAL THUA HILCHETNA

Pi Kimneo Hangshing, Hon’ble MLA 46-Saikul AC hi MLA achan khompi Naoriya Pakhanglakpa MLA Pi  Kebi in loile pai hina a tepna anei jeh a amajong thanom tahna aloi apai in aga tiemna kin na pan agalah joh ahi.

Heng nge pan agalahna kin chu Lai Haraoba kin ahin, aloi agol in ngailut jal a akou ahi jeh chun aloinu deisah najal chun sum le pai jong mi bol2 chun ana bol in ana pe naiye.

Hinlah social media a dem tei2 ding tia Sakhi chan na chang lhih hon nahiti dem vang uva demna ding point Ima umlou ahi bouve. 

Ajeh chu MLA cheh2 ahi uvin khat in akouna a jong khat che ding mong chu ahin, MLA Pi Kebi jong chu Pi Kimneo in Christmas teng jongleh akouva Christiante chonna dol a Lenkhomla (Lamkol) a alam ma Sum le paiya eikithopi mo u ahipon, dem nading thu ima umlou ahi bouve.

Hijeh chun ahithei leh midem nading gunset na chang pang hon avel a hitobang thu neo cha2 ho a MLA khat dem leh seiset ho ibol tah lou diuvin jong iki tiem uve.

File Photo: Tuchung Numei MLA 5 lah a Beautiful MLA tia mijousen ahet Pi Kimneo leh Pi Kebi Parliament Inn kom ma lim akilahna lhon ahi. (via social media)

Share:

MLA LM Khaute in health card kibawlsate hawmkhiatna nei

Lamka 2022 June 14: State Health Agency in LM Khaute, MLA (58-CCpur) AC tawh kithuah in CCpur Assembly Constituency mipite ading in Health Card Enrollment Drive sunzom uh a, tuni in MLA LM Khaute in CYA hall, Gouchinkhup Veng ah enrollment drive neihna mun vapha in health card kibawlsate hawmkhia hi. Hih bang a vengsung mipite awlmawhna ziak a bialtu MLA LM Khaute panlakna tung ah vengsung mipi sik leh tang in Gouchinkhup Veng VA leh Janata Dal (United) Committee in kipahthu gen uhi. 

Tuni a enrollment drive hun ah State Health Agency apan Thuamkhanlian Ngaihte, District Coordinator, CCpur leh Pherzawl lamkaih in S.Thangmuanlal, ArogyaMitra leh enrolment team te'n health card neithei dingte document velchian in Health Card bawlsak uhi.

Health card chi 2 bawltheihte lakah Socio Economic Caste Census (SECC) 2011 a min omkhate'n Pradhan Mantri Jan Arogya Yojana (PMJAY) neithei uh a, SECC list a om khalou peuhmah in Deputy Commissioner apan approval la in Chief Minister-gi Hakshelgi Tengbang (CMHT) neithei uhi. Health card khat ah innkuan teng min koihtheih a, min omkha teng lak a kuahiam in damlouhna a tuah leh kumkhat in ki-etkolman Rs. 5 Lakh tanchiang government in sensak ding hi. 

June 16, 2022 in S Munnuam hausapa inn ah Tangmual, S Munnuam leh D Leikot khawte a ding in sutzop hiding a; June 17, 2022 in Buallian Community Hall; June 20, 2022 in Mualkot hausapa inn ah Mualkot leh Mualpi khawte a ding in om ding hi. June 21, 2022 in Simveng leh Beaulahlane-te ading in Simte Inn, Simveng; June 23, 2022 Vengnuam & Vengnuam South-te ading in Ngulthawng Bazar, Vengnuam, New Lamka hiding hi.

June 24, 2022 in Lanva & Hebron Veng-te ading in New Lamka YPA hall, Hebron veng, New Lamka; June 27, 2022 in YPA Hall, Zion Veng, New Lamka; June 28, 2022 in College Veng & Elim Vengte ading in YPA Hall, Elim Veng, New Lamka; June 30, 2022 in YPA GHQ Hall, Hiangtam Lamka hiding hi. July 1, 2022 in Thingkangphai Community Hall; July 4, 2022 in Tualnuam, K Salem leh Joy Colony a tengte a ding in Tualnuam Community Hall; July 5, 2022 in Lingsiphai Hausapa inn; July 8, 2022 in Mata Community Hall; July 11, 2022 in Mata Mualtam Community Hall; July 12, 2022 in Lamzang Community Hall; July 14, 2022 in Geljang Community Hall; July 15, 2022 in Songsibok, Immanuel Khawpi, Zomi Bethel leh L Joujang khawte a ding in Immanuel khawpi Community Hall hiding hi. July 18, 2022 in Headquarter Veng Community Hall; July 19, 2022 in YMA Hall, Chiengkonpang; July 21, 2022 in Gill Town VA hall; July 22, 2022 in Kawnpui Community Hall; July 25 in Zenhang Lamka Community Hall; July 26, 2022 in Khumujamba Community Hall; July 28 in Rengkai Govt High School leh July 29 in Rengkai Community Hall ah neih hiding hi.

#Unity #Peace #Development #Lamka #Churachandpur #Manipur
Share:

Letter to KIM: KReF

To,

The Chairman/Secretary,
Election Commission KIM Election - 2022.

Subject: KIM Constitution Chapter 15 (88) KIM Constitution 2011 (Page 54-60) leh KIM SOUVENIR 2022 (Page - 60) a kisei banga Mipi thaneina Voting Rights pedia avel a ngehna.

Pu,

Amasa penin jana salam kahin peuve. Tunikho a nakom'a seinom chu ahi leh dan(bylaw) ikisem hou nam kipohtup nadia phatecha jui ding in hiche ngehna hi Public Interest a avel a hung kibol ahi.

Iham tia eima hon ikisem u danho ahiding bang a ijui loudiu ahileh Kuki Mipi hi lamkaiho chunga kilungdam talou ding ahitoh kilhona -

1). Jahlou ding leh chepi louding KIM CONSTITUTION hi mipi in kihallha ding ahi.

2. Kuki mipi in Public Interest a PIL (Public Interest Litigation) Court Case file kibolding ahi.

3. KIM - Apex body of Kuki tribes kitia KIM Bahkai leh constituent body ho bou KIM lamkai kilhenna dia Voting Rights akipeh ding leh Mipin in thu kineina thei ding Kuki mipi kingapna thei kiloikhomna dang kisem dohding ahi.

Kuki Nampi machal jong tahen.

Sd/-
(JAMLENLAL)
Secretary, Info & Publicity, KReF,

Sd/-
(JAMES LUN)
Spokesperson, KReF 
Share:

COHSEM: Notification

Share:

Chinese man staying in India illegally arrested in Gurugram along with girlfriend from Nagaland

The Uttar Pradesh police on Monday arrested a Chinese national who had allegedly been living illegally for two years, and his Indian girlfriend for sheltering him in Greater Noida, according to officials.

According to a 'Times of India' report, the Chinese national Xue fei aka Kelay, 36, and his girlfriend Petekhrinuo, 22, from Nagaland, were arrested from a hotel in Gurugram, Haryana, by UP's Gautam Buddh Nagar Police, the officials said.

They were held on the basis of information given by two Chinese nationals, who were arrested on Nepal-India border in Bihar on Saturday by the Sashtra Seema Bal (SSB) as they were trying to cross over into the Himalayan nation after staying in India illegally, police said.

Kelay and Petekhrinuo were staying in a housing society in Greater Noida but had fled to Gurugram after they got to know that the police have started looking for them, he said. The Beta 2 Police Station in Greater Noida traced them in Gurugram and the two were taken into police custody.
 
"During probe it emerged that the Chinese national's Indian visa had expired in June 2020. He had forged the documents to make the figures look like 2022," Pandey said.

"He has violated the laws related to the visa and forged documents. His Indian girlfriend, who sheltered him during the process, had also helped him. FIRs have been lodged under relevant provisions of the law against both," the additional DCP said.

Kelay and Petekhrinuo were engaged in a business related to mobile phone spare parts in Gautam Buddh Nagar and nearby Ghaziabad, a senior official said.

According to the report, it was Indian woman who had arranged SIM cards for the two Chinese nationals who were staying at her residence, the official said, citing preliminary findings. (TOI)
Share:

Kuki Songwriters Association: Press Note

Share:

Local Sareng fish arrived from Kolkata


Imphal, 13th June, 2022 (DIPR) 
— With the initiative of All Manipur Scientific Farmers’ Association in collaboration with the Government of Manipur, Fishery Department today procured around 4500 fingerlings of local Sareng (wallago attu) to Imphal from Kolkata.

Speaking to media, All Manipur Scientific Farmer Association President Premananda Meitei said that with the initiative taken by the Association in collaboration with the State Fishery Department, local Sareng fingerlings have started arriving in Manipur. The aim of procurement of Sareng fingerlings is to make self-sufficient in production and make available in plenty to the consumers. He said that more such fingerlings are expected to arrive on Sunday. Any person interested in rearing local Sareng can contact All Manipur Scientific Farmers’ Association and Fishery Department through the following Mobile Numbers-9378157652, 7005150679,8837428241 or 9856677522.


Local Sareng fingerlings, imported from Kolkata today, will be started rearing in ponds of Phokbakchao, Imphal West District. It is expected that with the arriving of local Sareng fingerlings, the local Sareng fish produce would be sufficient for consumption in future.

Share:

MISS CHINGTHIANNEM VUINA HUN UAP DIA NGAIHNAT CHIALNA

Unaunu Miss Chingthiannem @ Nenem Hangshing, May 7, 2022 ni a vangsiathuai tak a Parvati lui (Kullu District, Himachal Pradesh) a kia, a luang muh ahihna dia hehpihtu leh phatuamngai tampite'n tha leh zung, sum leh pai banah thumna tampi toh na hon delhzui pih nung un, tutanpha a sulnung kisuimoh lai hi.

Huaiziakin kha khat bang hong ching hialta ahihmanin, a luang om kei mahleh Vuina Program dt.16/06/2022 zinglam dak 10:30am in Pa Khangin' Inn, Zogam Road, New Lamka ah zat hita ding hi.

Hiai hun a kuapeuh Miss Chingthiannem @ Nenem Hangshing, ngainatute tengteng in hong uap chiat dingin ngainatak in ka hon chial uhi.

Chialtute:
Miss Nenem Inkuante
Zogam Road, New Lamka 
Share:

India ah amasapen ding in Gujarat ah numei khat Amah leh Amah kiteng(Sologamy)

Gujarat state sung a om numei khat Amah leh Amah kiteng hi. Kum 24 a upa Kshama Bindu kichi numei khat in apaita Nilaini 08/06/2022 ni in India a amasapen hiding in Sologamy kichi Amah leh Amah kitenna ana neita hi. Kshama Bindu in hih kitenna  nei ding ahihdan ana gensa ahita a, hinanleh BJP lamkai khenkhat ten Hindu sahkhuo toh kituaklou ahi chin ana gen ban uah, hih kitenna phallou ding uh ahihdan uh ana gensa uh ahi ta. Hichibang thu jiak in hih numei nu in agensa/sehsa nitun masang in amau siampu(priest) tellou in kitenna ana neita hi. Khovel mun tuam tuam ah hichibang ana omsa ahita a, India ading in hichibang sologamy amasapen ahilai hi.



Source: HindustanTimes

Share:

Open Letter to the Chief Minister of Manipur

To

Shri N. Biren Singh

The Chief Minister of Manipur

Subject: A humble query – please clarify wether the Zo/Kuki are foreigners or

bonafide citizens of India, Manipur.

Dear Sir,

As people’s C.M your active participation in social media and your fascination to interact with common people through your social media account is laudable.

I believed you have seen the ludicrous comments and hate speech made by some netizens against the Kuki-Zo community.

The scenes created in social media are a threat to our very existence.

 let me re-quote some hate comments made by those disparagers

i) Kuki hat-lase

ii) Your next black day will be with Meitei

iii) If we send some Meitei they can finish the Kukis in any time.

iv) Hey foreigners…Hey refugee.. the list goes on.

I didn’t randomly compose all these lines, I chose not to disclose their names.

Sir, what’s your stance regarding those hate comments and foreigner tag against the Kuki-Zo community?

Is it justifiable to label a recognized citizen of India as outlander?

What really baffled me was no arrest were made so far even after FIR were lodged against those nitpickers.

Conversely, Romeo Hanshong to Samuel Guite were instantly summon and arrested by rapid action police team.

This stepmother treatment is hampering common good and creating inacceptable situation.

How can the law be bias, Sir?

The Rapid rise in hatred against a particular community is rather suspicious, is there any goof- proof plan to genocide the whole community by well verse policy makers?

Sir, its inarguable fact that the three community of Manipur settle in Myanmar too. May it be from Pakistan, Bangladesh or Myanmar, it’s the duty of Ministry of Home Affairs to deport those illegal immigrants, but some antagonist brand a particular community (Zo-Kuki) as foreigners or illegal Immigrants which provoke people to be hostile towards them?

Why is the govt. silent on this matter?

Extreme level of hostility towards particular community can only be detrimental Sir, to subside these people with unwarranted claim and to safeguard the peaceful environment of the state, believing in your fine judgment, I humbly request you to please clarify whether the Kuki-Zo are foreigners or bonafide citizen of India.

This topsy-turvy environment doesn’t auger well with the slogan ‘HINGMIN NASE EIKHOI’

I look forward to seeing positive change and reason-able response from you.

Most respectfully,

M. Robert Haokip

Responsible Citizen.

*via social media*

Share:

Research & Preservation of the Zo Identities: Office Bearers

RPZI heutu thak kitelna om

Lamka June 6, 2022 — Tunitak dak 7 pm in Research & Preservation of the Zo Identities (RPZI) office Beulahlane, Lamka ah RPZI kum 2 chinna lopna leh election neih in om hi. 

Pu Shyan Tunglut, Secy Strategy in conductor hihna len a, Son Vualnam, Finance Secy in recording hihna len hi. Welcome address leh Keynote address RPZI Chairman Pu P. Khamkhanthuam in nei a, General Secretary V. Chinkhenpau in report tomkim nei hi. RPZI 2nd anniversary lopna singpi dawn khit ahih zoh in RPZI Election Commissionar Pu P. Khupsuanmung in heutu thak kitelna hon sai hi. RPZI heutu thak dia tel a omte a nuai a bang ahi uh:

Chairman: Ginza Vualzong

Vice Chairman: Kham Guite

General Secretary: V. Chinkhenpau

Assistant Secretary: Son Vualnam

Finance Secretary: P. Khamkhanthuam

Treasurer: Khaimuanthang

Advisor Pu T. Awnzagen in heutu telthak a omte kichiamna (oath) neisak in, heutu thakte thumsakna le nei hi. Advisor Pu G. Thangkhosei in thugenna nei a, amah zoh in Chairman thak Pu Ginza Vualzong in le thugenna nei in, thumna toh hun khak in om hi. 

 

Sd/-

V. Chinkhenpau,

Gen Secy, RPZI

 


Share:

SYSTEMATIC THEOLOGY: Pasian toh kisai a banban a zilna

~ Rev. S. Thangnou

Pastor, TBC (ABA), Delhi

Amasa in Theology kichi thuteng "Theos" leh 'Logos" apat lakkhiat ahi. Theos pen 'Pasian' chihna ahi a, Logos pen 'thu' chih ahihkeileh "ngaihtuahna" chihna ahi. Pasian toh kisa a thu zilna pen Theology ahi. 

Hih toh kisai in Systematic Theology chi 10 i en ding uhi.

1. Bibliology: Bible toh kisai a kigelh dan, kikep dan, leh Pasian thutak ahih dan zilna ahi.

2. Theology Proper (Pa Pasian): Pa Pasian toh kisai zilna ahi. Pasian a hihna, a itna, a thuneina, a thupina leh Pasian toh kisaita phot zilna ahi.

3. Christology (Christ): Khrist toh kisai a Pasian thu zilna ahi. Khrist pen Pasian a hihna, a thupina, a itna, a mihing hihna, a pianna, a gentheihna, a sihna, a thohkikna, a hung pai kikna ding, a vaihawmna ding leh a dangdang zilna ahi.

4. Pneumatology (Khasiangthou): "Pneuma" pen Greek ham ahi a, 'Kha' or 'Huih" chihna ahi Khasiangthou toh kisai zilna ahi. Pasian a hihna, a itna, a migitna, a silboltheihna, saptuam toh kisai a nasep leh dang dang zilna ahi.

5. Angelology (Vansawltak): "Angelo" Greek aham ahi a, "Palai" chihna ahi. Vansawltak hoihte leh hoihloute (setan leh dawite) kisiam dan, a nasep dan, a mihinna leh a dang dang zilna ahi. 

6. Anthropology (Mihing): "Anthropos" Green ham a 'mihing' chihna ahi. Mihing toh kisai kisiam dan, a hihna leh a pukna, leh mihing toh kisai adang dang zilna ahi.

7. Hamartology (Khelhna): "Hamartia" Green ham ahi a, "khelhna", "bawlkhelhna", "diklouhna" chihna ahi. Khelhna hung kipatna, khelhna leh khelhna ziak a siltungte zilna ahi.

8. Soteriology (Huhhingna): Hundamna leh Khristian hinkhua toh kisai zilna ahi. Pasian hehpihna, Khrist itna leh thohkikna, khelhna leh ngaihdamna, leh a dang dang zilna ahi.

9. Ecclesiology (Saptuam): "Ekklesia" thuteng apan lakkhiat ahi a, 'Saptuam" chihna ahi.  Saptuam kipat dan, a nasep dan, a dinna ziak leh a dang dang zilna ahi.

10. Eschatology (Sil hung tung dingte): "Eschatos" pen "nu khik" / "nunung lam" chihna ahi. Rapture, thutanna, tribulation, kum sanggam vaihawmna nukhik pe'n Setan leh dawite kigawtna leh vangam thu zilna ahi.

---05062022---


Share:

Class XII Exam 2022: Commerce Topper - Miss Niangbiaklun

All Manipur Commerce Topper 2nd Position: Miss Niangbiaklun


D/o

Khualching

Chinkhanlal

Sahei Road, V Munhoih,

New Lamka


College:

VK Tawna College

Lamka CCPur

 

Roll no. 29566

Marks 399


Congratulations

🎈👏🎈👏🎈


*via WAP

Share:

UPSC, 2021 FINAL RESULT LEH A NEUH NEUH

30th May 2022 in UPSC, 2021 final result suahkhiat in om hi. Interview pia mi 1824 lak ah 685 te te'n mains + interview result apat teh in appointment mu dingte  recommend ahi ua, mi 80 te reserved list ah koih in om uhi.

2021 result a khatna luahtu Shruti Sharma ahih leh, St Stephens College of Delhi University apat a graduate ahia, post-graduate Delhi School Economics lam ah bawl in, Jamia Milia Islamia Residential Coaching Academy ah coaching ana la hi. 

Top 3 tan numei in lasiang uh a, Ankita Agarwal leh Gamini Singla te'n nih na leh thumna luah uhi. 

2021 UPSC (CSE) exam maituah dingin aspirant mi 10,93,984 te'n form fillup uh a, ahin mi 5,08,619 chauhin exam an pia uhi. Exam piateng lak a pat mi 9,214 te mains exam dingin ching ua, mains exam joh in mi 1824 te interview tan tung uhi. Hua teng apat tua final list result a tuang min list a om teng lawhchinna tuak teng ahita uhi. 

✓ SERVICE TUAM TUAM APAT A CHING ZAT:

1. IAS - 180

2. IFS - 37

3. IPS - 200

4. Group 'A' Officer - 242

5. Group 'B' Officer - 90

Total : 749


✓ CATEGORY TUAM TUAM APAT:

1. General - 244

2. EWS - 73

3. OBC - 203

4. SC - 105

5. ST - 60

Total : 685


✓ CATEGORY + SERVICE:

1. IAS

* General - 72

* EWS - 18

* OBC - 49

* SC - 27

* ST - 14


2. IFS

* General - 14

* EWS - 04

* OBC - 10

* SC - 06

* ST - 03


3. IPS

* General - 83

* EWS - 20

* OBC - 51

* SC - 26

* ST - 20


4. Central Services Group 'A'

* General - 103

* EWS - 23

* OBC - 68

* SC - 31

* ST - 17


5. Central Services Group 'B'

* General - 36

* EWS - 08

* OBC - 25

* SC - 15

* ST - 06


✓ TOP 3 TENG DETAILS:

1. Shruti Sharma 

* Graduate in History (Hons) from St Stephen College (University of Delhi). 

* Optional - History

* Marks muh zat : 1105/2025 (54.56%)


2. Ankita Agarwal

* Graduate in Economics from University of Delhi.

* Post-graduate from JNU & Delhi School of Economics.

* Optional - Political Science and International Relations

* Marks muh zat : 1050/2025 (51.85%).


3. Gamini Singla

* Bachelor of Technology (B.Tech) in computer science.

* Optional - Sociology

* Marks muh zat : 1045/2025 (51.60%).


Note : Top 25 chin te'n : Anthropology, Economics, Geography, Hindi Literature, History, Mathematics, Medical Science, Political Science & International Relations, Public Administration, Sociology leh Zoology te hi optional ding in a tel uhi. 


✓ NORTH EAST APAT:


1. MANIPUR

* Wairokpam Punshiba Singh (238)

* Makakmayum Mubarak (575)


2. ASSAM

* Shilpa Khanikar (506)

* Debjyoti Barman (639)


3. ARUNACHAL PRADESH

* Tenzin Chonzom (584)


4. NAGALAND

* Imsennaro Walling (585)

* Viku L Achumi (567)


5. MEGHALAYA

* Ankur Das (52)


6. Mizoram: NIL


✓ KUM 2021 UPSC RESULT A  BAWLFUH DIAK TE;


*MEENA community apat mi 31+.

* Topper Shruti Sharma hi Jamia Millia Islamia Residential Coaching Academy apat a zil suak ahia, hi centre apan in student 23 tak in lawhchinna mu uhi.

* Elite IAS apan 7.

* Vajiram & Ravi apan 4.


Hia a tunga centre kigen khalou apat jong a ching a om tham ding ua, a kithei khia tan hung ki taklang ahi.


✓ 2021, UPSC CUT-OFF MARKS.

1. PRELIMS 

* General - 87.54

* EWS - 80.14

* OBC - 84.85

* SC - 75.41

* ST - 70.71


2. MAINS

* General - 745

* OBC - 707

* EWS - 713

* SC - 700

* ST - 700


3. FINAL

* General - 953

* EWS - 916

* OBC - 910

* SC - 886

* ST - 883


~ Jowel Suantak


Share:

Mihem khat hinkho kikhelna dia adoudal a pang umchan phabep ho

1. Introjection: 


Pic: Irene Chan Mate via Facebook
Asi ham apha ham, atah ham alhem ham, min ipi jeh a asei a abol ham ti khoultoh se Lou,a mi thusei jouse moh lah leh moh tahsan pei ji. Mi thusei lasah leh umchan khat keima principle, ngaidan leh hindan toh kituh ham kituh Lou ham tia gel thuh na umlou hel a mi um dan dan a moh um jeng, khulai mi thusei jouse pule a moh pang jeng.(Mi thusei jouse na pom a henge namoh ti a,mi kikai na lang Lang a naki Kai a,mi principle jui a Hinkho Naman sang in, nangma principle na khantou nathei di kisem in Lang, det tah in dinpi in. Chutileh nang dia Jong khantouna ahina ban a mi ja Jong nachan joh ding ahi)

2. Projection:

Eima lhinlal naho mi Chung a kimu thei kei a eima lhinlal na ho mi Chung a imu tengleh midang ki moh ngoh ji. Midang quality hoi nei khat imu leh pachat leh vetton a neisang a thangthip man a vetjui thei quality Jong ki acknowledge numlou a kidem peh. (.(Na lhinlal naho naki sel sel sang in, kihet them Jo inlang semphat din pan la Jo in. Ei sang a mi vetton thei imu leh dem leh seiset sang a, mi Hinkho akoun jildoh thei kivet a eima Hinkho kisemphatna leh kitilkhouna joh a man di ahi)

3. Retroflection: 

Min aboldia lom khat seipeh eilou leh bol nga doh sang a ei man mi tohding bolding ki bol a, ilung nupmo na lunghan naho eiman ki puh puh jeng.( Min aboldia lom Naga bol a aphun toh ahan toh nakop a, nang dia lung natna nasuo sah sah sang in,phaten abol di dan hilthem inlang abol doh tei din kihou them peh in.Nang in nabol ngeilou leh nabol ngaplou ho nabol thaset bang a min Jong abol thaset nikho umthei ahina ban a, Nang in nahinkhoa nache pi khat umchan khanchan khel hahsa nasah bang a, min Jong ahinkhoa achepi khat umchan khanchan khel hahsa asah ahi ti hethem in)

4. Deflection: 

Esei ding thudih khat mi lungnupmo ding kichat man a direct a sei Lou a aning akoi a indirect tah a sei a ako mu Chet di pen seidoh talou.(Thudih seidia lom nahet ahilou leh mikhat akipal nadi namu peh teng leh aning akoi a kivel Lou in Jang pel in seipeh in. Thudih angai ahah vang in agasuo atui Jo e.)

5. Confluence: 

Mi suh lung nupmo ding, suh lung hang ding kichat man a mi lung hol a mathah. (Hinkho chomcha nanei sung hi mi lunghol Nan mathah hih in, nang kipana di leh nupsah nadi jong kingaituo Kom kom in,hichu mihem khat hinlo na pipen jong ahi. Mi lungholna gunset a Hinkho manchai di kiti hi mi ibah louna kilah na khat jong ahi)

Irene Chan Mate, Psychologist


Share:

THUKHUNLUI HUN A KUTPITE (Festivals)

~ Rev. S. Thangnou

Pastor, TBC (ABA), Delhi


Sabbath Ni:
Thukhunlui hun ah ni 7-na ahi a, Khawl ni, Naseplou ni ahi (Exo 20:8-11, Lev 23:3, Matt 12:1-14, Mk 2:23-3:5).

Sabbath Kum: A kum 7-na ahi a, Tawlngak Kum, Lou zong tawlnga sak kum (Exo 23:10-11).

Jubilee Kum: Kum 50-na ahi a, leiba maisak, silate suakta sak in a inn uah paikik sak, leitangte a nei masate pekik (Lev. 25:8-55, Num 36:4).

Paikan Kut (Passover): Kha masa (abib) 14-ni, tulai a March-April. Innchin ah belamnou gou in ne, loukhaa leh silngou sohlouh tanghou ne (Ex 12:1-14, Lev 23:5, Num 9:1-14, Matt 26:1-2, Mk 14:12-26).

Silngou sohlou Kut (Unleavened Bread): Kha masa (abib) 15-21 ni, tulai in March-April. Silngou sohlouh tanghou ne, tam veipi kikhawm, pawtkhiatna tuamtuam nei (Ex 12:15-20, Lev 23:6-8, Matt 26:17, Mk 14:1, Lk 22: 1 & 7).

Anpal/Gahmasa Kut (Firstfruits): Khamasa (abid) 16-ni, tulai March-April. Maangbu (wheat) palte-vei a biakna, mihal biakna leh ann toh biakna pia uhi (Lev 23:9-14, Rom 8:23, 1 Kor 15:20-23).

Nipikal Kut/Anlak Kut (Pentecost): Kha 3-na (siva) 6-ni, tulai May-June. Lungdamna Kut, Sawlna leh uttawm biakna mangbupal kut (Exo 23:16, 34:22, Lev 23:15-21, Nasepte 2:41, 20:16, I Kor 16:8). 

Pengkul Kut (Trumpets)/ (Rosh Hasannah Kumthak Ni): Kha 7-na (Tishri) 1-ni, tulai September-October. Tawlngakni khat in pengkul tum in biakpiak nate kipia (Lev 23:23-25, Num 29:1-6).

Kilemna Ni (Yom Kippur/ Day of Atonement): Kha 7-na (Tishri) 10-ni, tulai September-October. Tawlngakni, Siampite, mite, biakbuk leh biakna taau a di'ng kilemna biakpiakna leh anngawlna (Lev 16:23, 26:32, Num 29:7-11, Acts 27:9, Rom 3:24-26).

Buk/Bawkta Kut (Tabernacle): Kha 7-na (Tishri) 15-21 ni, tulai September-October. Nipikal khat a sawt annlak (harvesting) kut, buk sungah om in biakna pia (Ex 21;16, 34:22, Lev 23:33-36, Num 29:12-34, John 7:2-37).

Siangthou Kikhoppi Kut: Kha 7-na (Tishri) 22 ni, tulai September-October. Kikhopna nei, tawlngakna leh biaknate pia (Lev 23:26, Num 29:35-38, John 7:37-44).

Ki-apna Kut: Kha 9-na, tulai December. Makkabean hun sung biakinn siansuahna (166-164BC) phawkna (John 10:22-39).

Purim Kut: Kha 12-na (Adar) 14-15 ni, tulai Feb-March. Lungdamna kut, annekna kut leh kipakman piakna (Esther 9:18-32).

--- 29052022 ---


Share:

Shirui Lily festival ends amidst weeklong funfare

Ukhrul, 28 May 2022 (DIPR) — Shri Th Biswajit Singh, Honourable Minister for Agriculture, Power, Climate Change, Science and Technology attended at the closing ceremony of the 4th edition of State Level Shirui Lily Festival at Bakshi ground in the presence of the functional president Shri. Khashim Vashum, Honourable Minister for Transport, Animal Husbandry and Veterinary as the Chief Guest today.


Speaking at the occasion the chief guest reminded that Shirui Lily flower which is the state flower is only found at Shirui Peak. It was discovered and made known to the world since 1948. But then because of the lack of effort it could not explored. It was only after the leadership our the abled Chief Minister Shri. N Biren Singh we could now relive the beauty and uniqueness of Shirui Lily. 

The State Level Shirui Lily Festival is an important event through which the government of Manipur is trying to generate not only employment but also socio economic development can be promoted. During the weeklong festival varieties of indigenous products like food, games and cultures have been showcased. Different walks of life had poured in from all across the country. Therefore this particular flower has acted as a unifying factor for the different communities of the state.

He stated the need for conservation of this endangered Lily flower has become very necessary. The government is looking  forward to build a laboratory for the purpose. He further appealed the public in saving the flower from extinction so as to inherit to the next generation.


President of the function Shri khashim Vashum, Honourable Minister for Transport said the anxiety in organsing the festival was relieved because the clear weather condition had permitted. He thanked everyone for the corporation he had received as a member of the organising committee. 

At the end of the function speaking as a vote of thanks  Deputy Commissioner of Ukhrul, Shri Krishna Kumar appreciated all the participants for the advice and motivation to make the event a grand success. 

Dignitaries present during the closing ceremony were Maharaja Shri. Enungthuo Leishenba Sanajaoba, Honorable Member Of Parliament, Honorable Minister for Social Welfare Shri Dinko Singh, Honorable MLA Shri Leishiyo Keishing and Honorable MLA Ram Muivah. Also among others were Smt. Sarda Devi Adhikarimayum, President BJP Manipur, Shri IK. Muivah, IGP, Shri Susindro Singh, VC. Chancellor, Manipur University, Addl. Chief Secretary Shri Vunlunmang Vualnam, Tourism Commissioner  Shri PK Jha and TNL President Shri David Shimray.

*******

Share:

CM seeks people's cooperation for Goood Governance

Kangpokpi, 28 May, 2022 (DIPR) — Chief Minister of Manipur, Shri N. Biren Singh today stated that any government cannot function without the support of the people and added that cooperation from the people of Manipur is a must for good governance in the State. This was stated by him while addressing the gathering after a ‘Mass Plantation Drive’ at Kanglatongbi- Kangpokpi Reserved Forest areas which was organized by the Forest Department- Government of Manipur.

Stating that it is the second time such a plantation drive is organised in the area, the Chief Minister appealed to all people and stakeholders to protect the reserved forests and further added that we should also plant trees in villages and habited areas also.

Expressing disappointment in construction of roads in reserved forest areas, N. Biren Singh stated he was really surprised at why the Forest Department and the government officials didn’t stop such constructions which eventually helped smugglers to take away timbers easily.

Stating that indigenous Kukis are also bonafide citizens of India, the Chief Minister urged the people not to let any external influence ruin the peaceful coexistence among various communities of the State. He also added that we should prevent illegal migrants from settling among us.

Regarding the recent increase in the spread of hate speeches in various social media platforms, N. Biren Singh reiterated that we should immediately put a stop to such activities as they will create communal tension among the communities of the State.   


Maintaining that it is human nature to access the nearest available resources, he appealed to the Forest Department and the Deputy Commissioner to identify and classify areas such as reserved forests, protected forests, etc. and restrict human activities in such areas as per relevant laws.

The Chief Minister thanked Minister Smt. Nemcha Kipgen, Forest Department and local bodies for organising such a plantation drive and added that it needs involvement from all sections of people. 

Expressing satisfaction over the mass support from almost all the communities of the State on the Government’s War on Drugs Campaign, N. Biren Singh said that it is with the support of the people the Government is marching towards completely uprooting drug menace and stopping poppy plantations in the State. Stating that he is not against any specific community, the Chief Minister added that he is against deforestation, corruption, poppy plantation and drug trafficking.


The Mass Plantation Drive was attended by Ministers Shri L. Sushindro Meitei, Smt. Nemcha Kipgen, Shri Th. Basantakumar Singh; MLAs Shri K. Robindro Singh, Shri L. Rameshwor Meitei, Smt. Kimneo Haokip Hangshing; PCCF and HoFF, Government of Manipur Dr. AK Joshi, Additional Chief Secretary Shri M.H Khan among others. 

*******


Share:

KIM : PRESS COMMUNIQUE | 27 May 2022


  ~ Social Media

Share:

TBC (ABA) in Bible zilzou mi 2 kipakpih

Lamka 2022 May 24: Thangkhal Baptist Church (ABA) Pawlpi in tukum 2022 sunga Bible zilzou Dr. Kammuanmung, Master of Theology (M.Th.) leh Miss Roda Ningbiakhoih Master of Divinity (M.Div) te kipahpih Programme TBC (ABA) Central Church Tuibuang a nei uhi. 


Hun zakna zingsang lam dak 8:00AM in kipan a, Pastor T. Chinminlian, Director Youth & Mission TBC in lamkaih a, Pastor Thangdoulal, Thangkhal Bible OT Translator in patna thumna nei in, TBC Office Staff te'n apat kipakpihna hun zang uhi. Upa Thangkhanmang President TBC in thugenna hun nei a, Pastor Hangmuanlian, Executive Director TBC in M.Th zou Dr. Kammuanmung leh M.Div zou Miss Roda Ningbiakhoih adi'n thumsakna nei hi.

Pastor Genzatung, Director Woman & Child TBC in thumna a nei zoh in, paikhawm tengin Bible zilzou tegel kipakpihna in ITNA ANNKUANG umm khawm uhi.


Thangkhal Baptist Church Executive Committee leh TBC Office Staff te'n kum siel in TBC Pawlpi sunga Bible ziljou te kipahpih hun na jang den uah Tukum 2022 in Pawlpi sung apat mi 2 in Bible zil jou uhi.

KHALVONTAWI
VOICE OF THANGKHAL
Share:

TBC (ABA) Bible Quiz Competition 2022

                                   


 THANGKHAL BAPTIST CHURCH (ABA)

FIRST BIBLE QUIZ COMPETITION

Organized by Thangkhal Baptist Church (ABA) Bible Students


IMPORTANTS FOR APPLICANTS: 

1. Hih bible quiz pen exam khen thum in ki khen ding hi. Khen khatna leh nihna pen gelh thawh (written) hi ding hi.

2. Quiz question pattern pen multiple choice, fill in the blank hi ding hi. 

3. Quiz form pen TBC head office computer assistant nu kiang ah office timing in lak theih ding hi. Tualeh PDF form pen Suantak Kambiaksang Contact: 9077246424 leh Grace Nauching Contact no. 80119864068 te kiang ah WhatsApp tungtawn in zong muh theih ding hi. 

4. Exam Registration fee Rs. 10 ahi ding hi. Form fill up zawh chiang a registration fee tawh TBC head office a computer assistant nu kiang a form submit ding. 

5. Last date of form submission: 2nd June 2022. 

6. Exam schedule: First Exam : Tangnuam TBC, 4th June Saturday, 11:00 am sharp. Second Exam : Tangnuam TBC, 11th June Saturday, 11:00 am sharp. Third Exam : Tuibuang Central Church 26 June Sunday, 1:00 pm. 

7. Syllabus First Exam: Matthew, Mark, Luke (Synoptic Gospels) Second Exam: Gospel John, leh John laikhak 1, 2, 3 Third Exam: Hebrews, Philippians, Colossians

8. Prize: 
First : Rs. 5,000/- and Trophy 
Second : Rs. 3,500/- and Trophy 
Third : Rs. 2,000/- and Trophy 

Consolation to five others 


Bible Quiz Competition  
Visit: https://youtu.be/Aj2ZcF_8xh0

Share:

Recent Posts

Popular Posts

Articles

SUBSCRIBE

Thangkhal Bible in Mobile

Mobile phone a Thangkhal NT Bible koih ding dan

Read Thangkhal NT Bible

JOIN KV fb

ZOMI FINS

PHOTO GALLERY

THANGKHAL COSTUMES
TBCWD TOUR 24-Sept-2022
Kulhvum Prayer

Blog Archive