Field Report: Water Scarcity Threatens Rural Livelihood in Churachandpur District

On 14 January 2021, two journalists from the Zogam Today daily newspaper, based in Lamka, 
Mr. Bruce K. Thangkhal (Joint Editor) and Mr. Johnson Pau Samte (Assistant Editor), conducted a field visit to Tuining village and its neighbouring villages in Churachandpur district, Manipur, to investigate the growing crisis of water scarcity affecting the local populace and agricultural activities.

1. A Drying Landscape

What the journalists witnessed was alarming. The once-dependable streams, ponds, and small lakes now show signs of depletion. The water is shallow, stagnant, and visibly polluted in places—no longer a secure source for either drinking or agriculture.

2. No Government Water Supply

A key concern expressed by villagers is the complete absence of government-provided drinking water. Most rural households have no piped water connection. Left on their own, the villagers rely on borewells or natural ponds that fluctuate with the seasons—offering little certainty.
No government officials have conducted any survey on water scarcity in these areas, despite the severity of the problem and the visible distress faced by the local population.

This raises serious questions: Why has the State government’s Public Health Engineering Department (PHED) failed to conduct proper planning, surveys, and execution of water supply schemes in these remote villages? Why has the PHED remained silent for so long, even as the crisis continues year after year? The silence and inaction of the concerned department only deepen the suffering of these neglected communities.

3. Impact on Agriculture

Photos taken during the visit show parched paddy fields, leftover stubble baking under the sun. These fields tell the story of a farming community struggling to cope:

  • Irrigation has become nearly impossible.
  • Crop cycles are disrupted, and yields have fallen.
  • Farmers wait for the rains, not knowing if they will come in time.

4. Community Resilience Under Strain

Despite the hardships, the rural communities continue to manage water resources collectively, digging borewells or maintaining small ponds. But this resilience is not limitless. Without support, their self-sufficiency could collapse.

5. A Journalistic Witness

By documenting this issue on the ground, Mr. Bruce K. Thangkhal and Mr. Johnson Pau Samte gave voice to a struggle that often remains invisible. Their presence by the water’s edge wasn't just for observation—it was to bring visibility to rural suffering and spark awareness among those who can help.

6. A Call for Urgent Intervention

This crisis goes beyond inconvenience. Water is a fundamental right, and the lack of it is a violation of dignity and livelihood. The situation in Churachandpur district calls for:

  • Immediate government intervention in water supply.
  • Long-term solutions for irrigation and drinking water.
  • Sustainable water management policies tailored for rural areas.


Conclusion

The report by Zogam Today’s journalists is a timely reminder that behind every dry riverbed lies a family waiting for water, a farmer hoping for rain, and a village holding on to hope. This is not just about water—it’s about survival.

ZOGAM TODAY 
Lamka, 14 January 2021
********
Read More on Water Survey by Zogam Today:
Share:

Zomi Gospel Ministry: Kipulana leh Chielna

Pasian mapuina toh Tonjang khuo ah apeisa dated 31st, may, 2020 (penticost) ni in  Manipur a ei Zou kampaute tunga Pasian thulehla a halna atun theina dingin Zomi Gospel Ministry ana ki phut khia hi.

          Tami Zomi Gospel Ministry in peipi thum anei hi.
1). Zomi Gospel Team: Zou Gam teng ah koi Hattuam chi khenlou in, khota neupen apat khopi lianpen tan dongin hutdam nathu ki tangkou piding hi.

2). Praise and worship service : Zou Gam ah la lam a halna atung theina dingin ministry in praise and worship service ki thupi bawl ding hi.

3). Prayer Center : ministry in Zou Gam a thumna langa  ihatsem theina dingun Gamdai mun (prayer Center/prayer mountain) kho china a um theina dingin pan kila ding hi.

Zomi Gospel Ministry in member 12 kinei ding hi. Amaute ahileh mi 7 Team in va ding, mi 3 thummi (prayer) leh mi 2 helper hiding hi.

Tambanga Pasian a ki pumpia na toh i zougam ah tu hun nukhia a halna atung theina dinga khen tuam umlou a ministry hing kiphut khia ahimanin, azakha tapou in hing nuollou a hing kithuapi dingin ibia Pasian minin kahing ngen hi.

Tualeh ministry in thei khamkham a Pasian gamna sep kipan sawmta ahi manin koipou ka Nunga ka Tangval lai in, Zou gam teng tuansua in Pasian gamna kasem ut hi chiten tami Zomi Gospel Ministry hing zom a hing pang dingin izou media manphatah Zoulengthe tungtawnin chialna kahing bawl hi.

Lunglutna neiten anuai a kipia number ah nang thuza thei ding uhi.

Director. 9366449058 

*via Zolengthe
Share:

Kuki Research Forum Office Bearers 2021-23

Newly Elected Executive for the term 2021-23 Kuki Research Forum (KuRF)

President: Prof. Hemkhothang Lhungdim, International Institute for Population Sciences, Mumbai

Vice- President: Mrs. Hoipi Haokip, Assistant Professor, YK College, Manipur

General Secretary: Dr. D.L. Haokip, Assistant Professor, Gauhati University 

Joint Secretary: Mr. Thanggoulen Kipgen, Assistant Professor, St. Edmund's College, Shillong

Finance Secretary: Mr. Nehjamang Haokip, Assistant Professor, Churachandpur College 

Treasurer: Ms. Mercy Baite, PhD Scholar, Manipur University
Share:

ZYA in panpihna pia



Lamka 2021 Jan 10: Bible Hills, Rengkai a Hope Baptist Children Home huangsung a meikang om tawh kisai in tuni'n Zomi Youth Association, General Headquarters, ZYA Lamka Block in panpihna pia uhi.  ZYA GHQ leh ZYA Lamka Block in innkang panpihna in belpi, antang, mehding havai leh sathau pia uh hi.

KHALVONTAWI
VOICE OF THANGKHAL
Share:

Gospel Thuzintung2021

ESTHER THU LAMDANG
By: Pastor Thangdoulal Suantak

Bible: Est. 2:13-15, "Kumpipa kiang a nu-ngaak khat a luut diing chiang in, numeite omna innpi a kipan a kumpi innpi a a hawhpih diing a a deih zousiah a kiang a piak ahi. Nitaak-lam in amahnu a valuut a, a ziingni zingsang in numeite leh kumpipa meite keem, mi chilgeh Sha-ashgaz kep diing in numeite omna inn nihna ah a hung kileh hi; amahnu tung a kumpipa a lungtun a, a min a a sap kiik kei leh kumpipa kiang ah a luut kiik nawnkei diing hi. Mordekai in a tanu diing a a laak, a paneu Abihail tanu Esther, Kumpipa kiang a a luut hun a tuntak in, numeite keem kumpipa mi chilgeh Haggai in a gente chihlouh, bangmah a genbeh kei hi. Tu in Esther mukha zousiah in hoih asa chiat uh hi."

Kumpinu Esther taangthu i gen chiang ua i pelh theihlouh Kumpinu Vashti ahi a, Vashti kipaihdan themkhat beek taaklangh lou in Esther thu kipan theilou chi lehang zong dik diing hi. Tuaziak in Vashti kipaihdan tamlou i en masa diing ua, tuachiang in Esther hoihna lamdangte i suutkhawm diing uh hi.

1. Kumpinu Vashti Kipaihdan.
Kumpinu Vashti pen Kumpi Ahasuerus zi ahi a, gam 100 vaalte tung a kumpinu ahihdan ngaihsut lechin a meel a hoiuh diingdante, a pian a nalh diingdante na muthei mai diing hi. Hilezong tu'n pen, Vashti hoihna leh a pian nalhdante gen sawmlou i hi. Tualeh amahnu kumpi zi ahihna leh a kumpinu hihna pan a a kipaihdan pen, mi taangpite ngaihdan ah a pasal thu manglou ahi a, hilezong pasalte a diing a theih-huai khat ahihleh, zuihtheih diing thu i gen maw, i gen louh uh? Chih ahi. 2018 kum a Jorhat E.T.C. (Eastern Theological College) faculty-te tawh ka kikupna uh leh laibu a ka simkhaakna mun tamtakte a a kigelhdan in, Kumpi Ahasuerus in Vashti a kumpi lukhu tawh a kiang a pai a, a lawm-le-gualte tawh a omna ua a hoihna a lah diing achihlai in, zu kham ahi a, tualeh a gendan diktak ahihleh, a kumpi lukhu bek a khuk diing in a taksa zousiah a dawksak diing chih ahi. Hibang ahihziak in Vashti a utkei hi. Ataktak a chih in kumpipa kiang a vapai leh a lawm-le-gualte tawh vakimuh pen kumpinu a diing in thu thak leh sil haksa ahikei a, a na bawl ngailouh uh zong hilou hi. hilezong tutung a pen a kii (mode) a tuam ziak in a utkei a, tuachiin paihkhiat in om hi. Tualeh Vashti in a pasal thu mang in vapaita lezong, zukham hon lak a guaktang a pai diing ahihziak in ahihna a kipan a a kipaihna diing thu khat om veve diing hi. aziak pen Pasian in a Juda mite a diing a a lampi sialna a omkha ahihman a a thuak diing hi. Tuachiin Esther hun hung tungta hi.

2. Kumpinu Diing a Interview-na.
Kumpinu diing a interview bawl pen nna haksa mahmah khat ahi a, inn leh lou nusia a kha sawm-le-nih sung kisiam diing, sathau leh gimnamtui tuamtuamte tawh kizuut diing chihte leh an hoih, taksa tawh kituak diingte nek diing chihte a zawh chiang ua kumpipa kiang a valuut diing chih ahi. 
Kumpi Ahasuerus zi hih a, gam tamtakte kumpinu hih diing pen numei khat a diing in a lunggulh-huai mahmah na diing a, hilezong kumpinu diing a interview diing in numeite ama'uh utthu in a kuan utkei uh hi. Tuaziak in Ahasuerus kumpigam sung a bialte uk leh vaihawm a pangte'n kumpinu diing a interview bawl diingte kumpi innpi a numeite omna innpi sung a mi chilgehte kiang a a hung koih zeel uh ahi.
Kumpinu diing a interview diing nu-ngaakte pen pasal tawh lumkhawm ngailou ahih diing uh chih ahi a, kumkhat sung kumpinu diing a kisakna hun a bei chiang a kumpipa kiang a valuut diing in, kumpipa kiang a zaan khat om diing chih ahihziak in, kumpinu a chingloute a diing in pasal deihbang muh pen a na haksa simta hi. Aziak pen tulai mah bang in tua hunlai a kipan in numeite pen a siangthou (virgin) diing uh pasal zousiah deihna leh lunggulhna ahi. Tuachiang in, kumpinu diing a interview bawlte kumpipa'n zaan khat a na luppih pen ahunlai in sil lamdang ahikei a, mun tuam leh gam tuamte ah zong a na hua chi veve hi. 

3. Talmud in Esther Tungtaang a Gendan.
Talmud ahihleh Judate laibu ngaihsaan mahmah khat ahi a, Bible tawh kibang khop a ngai zong Judate lak ah mi tampi a om uh hi. Talmud in Esther tungtaang thu a gelhdan in, Kumpinu diing a Esther a kisak hunlai in, amah keem mi chilgehte'n sa leh zu chikim a neek a a dawn diing in a pia ua, hilezong Esther in Danielte bangsimtak in  hih a neek a a dawn diing zute a unpi in a dawn utkei hi. Hibang ahihziak in kumpi innpi a numeite keem, mi chilgeh Haggai in zong lamdang asa a, tuachiin Esther kiang ah, hibang a sa chidam leh zu hoihte, na taksa hoihna diing a hung kipiate na deihkei leh kumpinu in na ching zoukei diing hi. Kumpinu a na chinkei leh pasal dang neih nang a diing in lemlou maithei ahi, tuaziak in zu hoihte leh sa chidam zousiah na neek diing ahi. Tua hileh na kidempih diing numei dangte saang in na hoihzaw thamlai diing hi. Hihte na bawl utkei leh nang a diing in kumpinu chinlouh theihna diing lampi a om ahi, chihte in a deihsakna thute a na gen hi, chih ahi a, tuaziak in Esther pen sa nelou (vegetarian) kichite ahi. Hilezong Esther taksa a hoih deuhdeuh chih a ompihte leh kumpi innpi a numeite keem nupite'n a mu ua, tuachiin nupi khat in, taksa hoihna diing a an hoih leh zu hoih a tuatte ne utlou a Esther a hoih deuhdeuh pen leitung a sil lamdang tawpna hi in the chiin zong a gen a kichi hi.

4. Kumpi Mi Chilgeh Haggai Genphatna.
Kumpi Ahasueras hunlai a kumpinu diingte pen taksa hoihna, meel hoihna leh pian nalhtak hihnate baan ah a poimawh mahmah khat a om a, tua pen ahihleh, a aw (voice) a nalh ei? A aw suak bang a chi a? chih leh kumpinu diing in pilna a nei ei? Chihte ahi.
Kumpinu diing a nu-ngaak hoih leh etlawm taktakte, kum khat sung keem a, kumpinu diing a kisakna a pia mi chilgehte'n a numei kepte uh lak ah, kumpinu diing a ching kua e? chih kumpipa saang in zong a theizaw ua, tuachiin kumpipa in zong hih mi chilgeh, numei keemte kiang ah, a aw nalh, a aw (voice) ngaihbaang deuh, aw (voice) kilawmtak nei, leh numei pil, kumpinu diing a ching, pilna nei numeite a vakan or dong zeel hi. Hibang ahihman in Haggai in kumpipa kiang ah kumpinu diing in Esther ching asakna thu a gen, a aw (voice) a kilawm a, tualeh a lungsim navaak in a pil mahmah hi, chiin a genpha hi.

5. Esther Tawh Kisai Tuamtuamte
Esther hoihnate a kigenna mun tuamtuamte ah, sunglam hoihna leh pawlam hoihna anei khawm a, tua in Kumpi Ahasuerus lungsim a zou hi, a kichi hi. 
Kumpi Ahasuerus zi a Esther a pan chiillai in kum 15-17 kikaal mi hi diing a ngaihsut ahi a, amah pen mi lian or dinsaang hilou in, feet 5 leh inch 2 or 3 pawl hi diing a tuat ahi. Amah mi lian hikei lezong a vun a hoih a, a aang bawk pen hi venvan deuh hidan in mun khenkhat ah a kigelh hi. Mi thau lua ahikei a, a gawng siipsaap zong ahi tuankei hi. Pasalte a diing a aam-huaitak taksa nei hi a gen in a om hi.

Esther Haa Hoihdan
Esther pen a taksa leh vunte bek hoih ahikei a, a haa (teeth) mahmah zong hoih in kilawmpih mahmah hi, a kichi hi. Hihzahta a meel hoih leh pian nalhtak ahihziak in Kumpipa mai a a kilah masanglai a kipan in zong a saltaanna mun a tangvalte leh a Juda mi hihpihte'n zong a deihthei mahmah ua, hilezong amah keem Mordekai pen mi khauhpaitak ahihziak in kuamah in a neelngam taktak kei uh hi. Tualeh Esther nuihmeel mu ngailou a mukha tangval khenkhatte lungsim ah, Esther khazumdan, a haa leh a maitang kilawmnate thaamden ahihman in, lampaite'n lampi a pai ahihlam uh zong theilou in pialkha uh kichi hi. 

Esther Hunlai a Numeite Pasal Neihdan
Esther hunlai a numeite pasal neihdan pen, taanglai i pu-le-pate uh hunlai a mah bang in a na pal mahmah ua, a taangpi in kum 15 lak ahih chiang un numeite'n pasal nei uh hi. Abaan gelh ngap nawn k'eng… awl in aw…

Share:

A 38 veina TBC Woman khawmpi zousiang



Lamka 2021 January 8: Thangkhal Baptist Church Woman Department in tuni TBC Center Church Tuibuang a, NU MANPHA (Romite 16:1-2) chi thupi zangin A 38 veina TBC Woman Department palai Khawmpi neih uhi, zingsang Dak 7:30AM in TBC khotuamtuam apat Report paiakna om in, sun hun a palai member te'n vaihawmna in zang uah, nitak hun a Pastor Thangdoulal, Thangkhal Bible OT Translator in Pasian thutak gen na nei in, prize tuamtuam hawm khiatna nei uah, A 38 veina TBC Woman Palai Khawmpi khakna Pastor Hangmuanlian Youth & Mission Director TBC in nei in hun zou uhi.

KHALVONTAWI
VOICE OF THANGKHAL
Share:

TBCWD 2020 Sermon Note.

Thupi: Nu Manpha (Rom. 16:1-2)
By: Pastor Thangdoulal Suantak

Ancient Mail Delivery
Roman Lenggam ah mi zousiah zaktheih diing in "Postal Service" a na omkei hi. Tuaziak in lai mi khat na khaak ut leh, a pua diing mi na zon poimawh hi. Paul in hihbang dinmun ah a seppihte a zang taangpi hi: a lai khaakte piaksak a, ama min a sem-le-bawl a, tua lai khaak ngahte a diing a, a lai khaak hilhchiantu masa pen a pang in a om uh hi.
Rome khua a Paul lai khaak pua a pang ahihleh, Phoibi  ahi a, amahnu pen Paul Lai Khaak tawh sawl in om hi. Tuachiin Korinth a kipan in Rome khopi ah Phoibi a hung zin a, Roman Christiante kiang ah Paul leh a tangthupha min in a va-ding hi. Hihbang lai khaak muh a, zaak masakna pen a ngaihdeuh a simkhiat ahihdante ngaihsun lechin, Roman community memberte'n simkhit ahih chiang in dokna ahau mahmah diing uh hi. A doknate uh dawng masa pen ahihleh Phoibi mah ahi diing a, tua laikhaak a Paul in a gen utte hilhchiantu in a pang masa pen diing in ka gingta hi. Aziak pen amahnu ahihleh "First hand knowledge of Paul's message" ahi a, Paul seppihtu a pang a, tangthupha phuanzaakna a a pangsa ahi. Phoibi ahihleh Romete kiang a Paul lai khaak letkhia masa pen nu zong ahi.

Ancient Travel And Hospitality
Tulai tawh the in taanglai in khualzinna a haksa a, tualeh suamhaatte, migiloute, gamsa giloute leh tui tung khalzinna ahihman in tuipi kinawng in long a suksiat diingte leh a dang tampoite ziak in, a laau-huai mahmah diing in ka gingta hi. Lamgei a tawl-ngakna diing a omlou in, a thoukang a thouvai tam diing tawh khosik a damlouh diing pen baihlam mahmah in a laau-huai mahmah maithei diing hi. Hihbang silte ziak in taanglai tawndan ah zin douna a poimawh mahmah hi. Tuaziak in khualzin mite a diing in a theih-ngai mite mah uh inn a zintun diing, ahihke'h zindou siam mite inn zintun diing a deih-huai pen hi. Phoibi zong a tun chiang a mun nuamtak a a tawldam a, a poimawh zousiah ngaihtuahsak diing in Paul in Rome a om Khristiante deih hi. Hibang in Paul in Rome 16na hihbang in pan hi.
"Kenkria khua a saptuam nasem i sanggamnu uh Phoibi, na kiang uah k'ung meltheihsak hi. Toupa min in misiangthoute bangin ana pom unla, panpih a ngaihna teng ah ana panpih un, amah mi tampi a dingin a phatuam a, kei a ding in zong a phatuam hi." (Romans 16:1-2 TNT)
Tuachiin Phoibi Rome khopi ah a vahawh a, Paul leh a taangthupha a vapuak hi. Hihbang ahihziak in Phoibi pen Nu Manpha ahi chih i muthei ua, tualeh amah tawh kisai a i muhbehtheih uh hih a nuai a bang ahi.

Sanggamnu (A Sister )
Matt. 12:46-50 a Jusu gen bang in Paul in zong a nna seppihte sanggam (pianpih sanggam) bang in a ngaihsun a, tuachiin sanggamnu/ sanggampa chih kammal zangh hi. Hibang a Paul in a kammal zakh in, ni danglai a Khristiante haatsak in hihna kichiantak pia hi. Ama'uhte pen innkuan khat bang a ki-ngaihsun diing chihna ahi. Eite lungsim ah bang a om a?
1. Chairperson Vs V/Chairperson???
2. TBCWD-EC Vs Local TBCWD Committee???
3. Nou khua Vs Kou khua???
4. Amah Vs Kei???
5. Oneness Mentality omlou ahita diam, ngaihdamna omlou???
6. Puakgik kidawn saang a, kigot behbeh???
7. Ama'uh haksatna ei haksatna hi chih lungsim pua omlou???

Saptuam Keemnu (A Deacon)
Paul in Phoibi genna a a kammal zak dang khat ahihleh Greek ah diakonos a kichi a, English in Deacon a chi hi. Mi khenkhat in Greek ham a Diakonos pen English ah Servant chiin zong a na letkhia uh hi.
LST A Deacon Muhtheihnate
1. Rom. 16:1. Phoebe (Gr: "διάκονον"; Tk: "nasem"; Eg: "deacon".
2. 1Tim. 4:6. Gr: διάκονος; Tk: Nasemtu; Eg: Servant.
3. 1Tim. 3:7. Gr: διάκονος; Tk: Upate; Eg: Deacon.
4. 1Tim. 3:10&13. Gk: διακονείτωσαν; Tk: upa nna sem uh hen; Eg: serve as deacon.
5. 1Tim. 3:12. Gk: διάκονοι; Tk: Upate; Eg: deacon.
6. Php 1:1. Gk: διακόνοις; Tk: deacon; Eg: deacon.
Hih tawh kisai a Paul in a gen ut pen ahihleh, Diakonos/ Deaconte pen Tanupi nna a semte ahi ua, Thu saite thugen bangbang bawl a, nna semte ahi deuh uh hi.
Etsakna: Hotel waiter mawhpuakna tawh kibang, nek bawlna a vaisai; belsawp, kuangsawp, meh huan, an huan. An duhte an pia, leh tui duhte tui pe diing a mansa a om diing ahi.
Tuaziak in, Saptuam kepna ah Nute a lian pente hikei lehang zong mawhpuakna liantak i nei uh hi. (see 1 Cor 3:5; 2 Cor 3:6, 6:4, 11:23; and Phil 1:1 for other examples).
Phoibi pen Kenkhreae Saptuam lamkai, Saptuamte leh Paul tawh taangthu a diing a nna semkhawm ahi. Nang na Saptuamte leh Thusaipa (Pastor) tawh Taangthupha nna na semkhawm diam?

Innpi-Nu or 'A Patron'
Phoibi tawh kisai a Paul in a kammal zak khat ahihleh Greek: 'prostatis' chih ahi a, English a a kilehkhiatna ah patron (Innteekpan a pangpa/nu), benefactor (Sil hoih a diing a Huhna/ panpihna dangka pia), guardian (Keembit/ching/Bittak a omsak), protector (Humbitnu/pa), sponsor (Vaaknu/pa or Chawm/ Taaksap zousiah pia), supporter (Gumnu/pa or amah lam a pang), or defender (vengbitnu/pa) chihte ahi. Hibangteng ahihziak in Phoibi in Christian movement a support a, Paul nna sepna ah a tha-le-zung, a sum-le-paai tawh pang hi chih kimuthei hi. Taanglai a pan tuni dong ah, numeite pen pasal tung ah ki-nga taangpi a, hilezong numei khenkhatte pen lamdang mahmah ua, Pasian leh a gam a diing ngaihsutna in a hinkhua uh a makaih a, ama'uhte muh diing tampi om a, tuate lak ah Lydia, Chloe, Nympha leh Prisca ahi. Eite bangchibang i hita ua le?  
Prostatis chih kammal pen numei lam genna deuh ahi a, Paul in a laikhakna dangte ah zong a na zanglou hi. 
Hih a tung a i muh uh kammalte ahihleh, Saptuam masate a diing a Phoibi panlakna kilatna leh Pasian leh a gam a diing a khualna kilatna ahi. Phoibi panlakna Paul in lawhchinpih hi chih theizing kawm leh Paul lawhchinna pen Pasian lawhchinna ahi chih theisiam a, ei nute panlakna tung tawn a pawlpi masawnna leh lawhchinna zong Pasian lawhchinna ahi chih theisiam ni.

Numei Chiamtehtham (A Remarkable Woman)
Phoibi pen numei chiamtehtham chingtak, mi lung chingh, ama mite lamkaihdan siam ahi. Rome khopi a Paul laikhaak a tuna diing a panla a vapuaknu ahi. Saptuam masate'n Pasian nna a sepna uah Phoibi mawhpuakna pen mawhpuakna haksa penpen hikha diing hi, chih Paul kammal a kipan in i muthei uh hi.
Phoibi tawh sim a, hih Bible taangte a i muh uh numeite ahihleh, Paul sepkhawmpih pasalte tawh kikhia or kilamdangtuam lou in a kibang chiat ua, a unpi ua Taangthupha nna sepkhawmte ahi uh hi (They are all co-workers in the gospel).

Share:

Zomi lasak siam Lengtong Pauno mualliam

TONSAN MEDIA PAN TANGKONA LE DAHPIHNA THUPUAK 

ZOGAM, Tedim gam huam Tuithang khua mi Kalaymyo a teng Zogam lapuak le lasa siam Pa Cin Za Hu Pau @ Lengtong Pauno (Zogam Labupi), Tunglut beh (Kum 58) in, January 8, 2021 (7:00am) hunin Royal City Clinic, Kalaymyo pan huih dik zolo in hong nusia cih kiza ahih manin, Tongsan Media Group Inc., pan dahpihna i pulak hi. 

A nusiat a tu a tate, sanggamte, beh le phung khuapih tuipihte akipan Zomi a it a ngaite khempeuh Khasiangtho hehnem siampa in hong ompih ciat hen!  Pu Lengtong Pauno (Zomite' Labupi) ii nusiatna hangin Zomibup supna lianpi khat ahi hi. 

Pu Lengtong Pauno in Pahtawina tuamtuam a ngah khit banah a thupi mahmah khat ahi tukum 2021 Kawlgam Suahtak ngah zawh (Independent Day) kum (73) cin ni January 4, 2021 (Monday) ni-in Chin State Government in "Outstanding Performance in Social Services Third Class Award" (နိုင်ငံဂုဏ်ရည် လူမှုထူးချွန် အဆင့်) pahtawina Laipi, Medal leh Sumtang honkhat pia hi. 

Pu Lengtong Pauno aw, i biak Pasian ang ah na tawldam in la, nitawp ni ciangin kimukik ding hihang! Mangpha! 

Tongsan Tanute 

Headquarters, Kalaymyo

via TONGSAN MEDIA GROUP
Share:

NEW YEAR MESSAGE | ZRO | 1st January 2021

NEW YEAR MESSAGE
1st January 2021

ZRO wishes each and everyone a happy new year 2021. In the midst of our 
political struggle, we have witnessed one common global enemy, Covid-19, it is our appeal that SOP should be strictly implemented and adhered to. ZRO salutes healthcare workers for their dedication which is, beyond the call 
of their duty. 

It is our wishes and desires that the 2021 may bring rich political harvest for the Zomi, social harmony and rich social capital in our society.

ZRO appeals to Zo ethnic group to pray without ceasing for the fruition of our political demand and for the unity and integrity of Zomi around the 
world.

For I know the plans I have for you," declares the Lord, "Plans to prosper you and not to harm you, plans to give you 
hope and a future. - Jeremiah 29:11


May God bless Zomi

(T.K.MANG)
Jt. Secy. 
MI&PR, ZRO
Share:

TYO GHQs in Mipi te kianga Kumthak 2021 Chibai bawl

Share:

AMCO Press Release / Statement

Share:

IAS Officer to Missionary: Rev Rothanglien Hmar

Rev. Rothanglien Hmar hih Pu Hluona leh Pi Sumkung chapa ahi. Vangai Tang a Phaibok khuo (Manipur) ah 1937 kum in ana pieng hi. 

1965  kum in Halflong Govt. High School ah Matric ana pass hi. 1961-64 sungin Gauhati University nuoi ah M.Sc. leh LLB ana zou hi. 

1962 kum in ana piengthak hi. 1966 kum in IRS ana mu a, 1967 kum mah in Income Tax officers Training, Nagpur ah ana bawl hi. 

A kumkit 1968 kum in IAS a hun zik dawk a, zie hunlai a ei thingtangmi te lak a IAS ana mumasa lawi a hi. IAS Training a zawh in Andhra Pradesh State ah Anantapur ah kum nih vel ana sem hi. 

Zie taka chun khatvei a DC pan an neding in a chiel a, an nek ding kuon in DC pa kawm ah " Kei Christian ka hi a an nek masang in pauchamna ka neithei dem? Tin a dawng a. DC chun kipak takin a phalsak hi. Zie apat chun annek khawmna a um cheng leh DC chun paucham din a guot sek hi.

Karbi nungak lak a MBBS masapen Dr Alice Enghipi tawh 1965 in ana kicheng ui. Mi ngaihsan um IAS musa lawi himahleh Pathien nasem din a hung kipie ta a , azin le a sepna Nagaland medical Service a Doctor sem lai a hun haihsan hi. 

Missionary a sepna masapen chu Burrows Memorial Christian Hospital, Alipur ah 1971-73 a hun sem ua, himahleh gamthim taktak a sep ding chuh amah kipiekna ahih ziekin Karbi Anglong lam ah DIPHU mun ah kichawn lut in missionary na taktak chuh a hun pau tau hi. 

Kum 22 sung Diphu ah Pastor mawh puokna puo kawmin a kimvel a Karbi lak a chanchinpha hun gen in gingtu a hung kibehlap zel ua, tuhin sapchuom 40 val a um tau hi. Thingtang nam niem te lak ah haksatna leh gentheihna tincheng tamtak thuok muolsuoh in, nuom tak leh hausa tak a um thei ding lai, Lal tak a hinkhuo mang thei ding lai a nupan ua mahni gimtheih khawksa lo a Lalna a sepnau hih ngaihsan umlo thei lo a hiu hi. Zie khawvel mitmuh a chun mi ngawl tak le hin au, ahin Pathien ngaih in vang mi pil a ngaih hin a. 

A thusim sau tak (mission field) a asepnau  gen ding um in a hilele zie chan hin ana sutawp phawt hitiu. A lawite hawn a muh phat u leh "What happened Rothanglien? tin mak sa mahmah in a na dawng sek ui". Aigupta a Pharoah din mun tu thei ding lai Mosi ngei le- Midian gam thip mun ah kum 40 sung a Pu Jethro belam ching a um mai khah min va muleu " Moses, what happened? Ti ngei in au maw!

Pu Rothanglien in ana dawnna ah chun hiti hi nana gen hi:-
"People ask me frequently, Why did you resign from IAS? They ask me the same question till today. There are other reasons why I have resigned from the Indian Administrative Service, but the main and overbearing reason was to avoid an IRREVERSIBLE REGRET on my deathbed. I could not think of dying without serving the Lord full time, however unprofitable it might be. I will not have that regret now. I praise the Lord for it."

via Zomi Times FB
30-12-2020
Share:

Pi Grace Zamnu'n "Doctor Hoipen" Album honna leh X'mas & New Year Gifts piakna nei

Lamka 2020 December 29: P.Henry Kap in asak leh abawlkhiat  Gospel video Album "Doctor Hoipen" kichi tuni zingsang Dak 11:00Am in Muallum khua a honna nei in om hi, Hih Hunzakna Pi Grace Zamnu Ex MDC Muallum in Chief Guest hih na tawp uap a, Pu Mangminlal Mahajon leh Muallum khua a mahajon tuamtuam te Special Guests in pang uhi. Chief Guest Pi Grace Zamnu Ex MDC Muallum in Gospel Video Album honna nei a, Rev. Lamsuanthang Tungnung MGP (ZPCS) Zotang District Bial Pastor in Pasian kiang a latna nei hi.

Hun zakna Chief Guest Pi Grace Zamnu Ex MDC Muallum in constituency sunga Methai leh pianken a mibanglou mi 250 kiang a Christmas leh Kumthak iitna silpiak, ama deihsaktute apan a adon, homkhiatna zong nei in, a constituency sunga khua teng lak a MDC hih sunga Pasian gualzawlna amute  tangtampen leh vangpha pen ahihdan gen a, ama term sunga developments works aluttam napen pawl ahi chi in khua mipi te kiangah a iitna thu gen in, maban a kithua khom a septhei tan a semkhomtou dingin chialna nei in, hanthon na thu tuamtuam gen hi, Muallum khua a meithai leh pianken a mibanglou 47 om teng kunga Christmas leh New Year gifts  homkhiatna anei jou in hunpaisa a constituency pumpi a Health Card 750 ( seven hundred fifty ) athon a ana bawlsak te lak a Muallum khua a  homkhiatnailou omnalai 55 ( fifty five )te homkhiatna jong nei ngal hi.

Health Card toh kisai ama area sunga milip100% percent in amuna dinga panla ahihdan mipi te kiang a gen in, casette bawlkhia tupa kipahpih na in dangka phabep piak na zong nei hi.

KHALVONTAWI
VOICE OF THANGKHAL
Share:

ZOMI SUNGA PAWL TUAMTUAM MAKAITE KITHUAHKHAWM

Lamka 2020 December 28: Zomi Re-Unification Organisation (ZRO) makaihna in tuni December 28, 2020 in Zomi Council leh Zomi Frontal Organisation tuamtuam panin Cabinet Members teng in kithuahkhawmna leh Pasian tungah lungdam thututna hun zangkhawmna nei uh hi.

Kenneth, Vice President ZRO in hun lamkaih a, aman a genna ah covid-19 ziakin Zomi CSO-te tawh kithuahkhawmna leh kikupkhawmna ding hun lemtanglou himahleh 'Nampi' nasepna dinkhawl theih himawklou ahih manin ZRO, ZC leh frontal organisation te'n septheih bangbangin semzom zel uh chi-a, Pasian vualzawlna leh makaihnate ziakin kipahthu genna leh nasepsate kizaksakna hi dingin programme zat ahihdan gen hi. 

John K Ngaihte, Chairman, Zomi Council in hun paisa a Zomi Council kalsuanate leh zanzek a Delhi leh Imphal ah, a kalsuannate uh report pia a, Centre Government MHA a mi poimawh tuamtuamte a kimuhpih hun un Zosuante adia Zoland Territorial Council bawlsak dia ngetna pia uh chi-in gen hi.

Nangzakai Suante, Secretary, Zomi Council  in tulel dinmun in Zomi Council kalsuannte lamzang mahmah hi'n gen a, zanin Union Home Minister, Amit Shah in Imphal hong phak hun ah Zomi Council makaite tawh kimu ding cih himahleh, ahuntakin kimuhsak a omlo uh chi-in gen hi. Ahih hangin, Zomi Council in memorandum a piaklutsate uh zaksak thakna dingin piak behlap kik uh hi. Hun lemtang masapen ah taksa mahmah a, Amit Shah tawh kimuhtheih ding lametna nei uh ci-in zong gen beh hi.

Ketheos Zomi, Secretary, Ministry of External Affairs, ZRO in a genna ah, ZRO tungtawn a nasepna om dingte sepma a genkhiat hilo-in, sepkhiatsate lakah tamlou kigenkhia zel lel hizaw chi hi. Zomi sunga om pawl khenkhat te'n, Zomite taikan sawm zel mahleh uh hitheilou ahihdan theichian semsem uh chi hi. Union Home Minister in zanin Manipur hong phak hun a phaizang CSO te'n agenda a piaklutte un gam teng huamkha ahihziakin eisung ah kikheuhkheuh phatuamlo ding chi-in zong gen hi. Nam lianzaw te'n singtangmite' political talks zekaisak ding deih in, tua hunsung hunlem a la-in amau(meitei) bek hamphatna ding khuatkhiat sawm uh chi-a, tua bang dinmun ahih manin khat leh khat kipanpih tuah a kalsuankhawm hunta chi hi.

Huntawp ah, KC Smack Zomi, Secretary, GAD, ZRO in vote of thanks gen a, aman a genna ah, maban a MDC election om ding tawh kisai notification kisuah nailo ahih manin, a lunglutte adingin kisakkholhna ding hun tam mahmah lai a, tampi seng/suplawh a mimal khasiatna ding tan tuahlohna dinga pilvang dingin deihthu gen hi.

KHALVONTAWI
VOICE OF THANGKHAL
Share:

ATRPFM submit an ultimatum to VM and Governor


 

Imphal, Dec 28, 2020 (UNA): The All Tribals' Rights Protection Forum Manipur (ATRPFM) submitted an ultimatum to the Chief Minister and Governor of Manipur on the subject ultimatum in the matter pertaining to ADC Election in respect of Manipur regarding on the three matters namely, to comply with the order dated 18-12-2020 passed by the High Court of Manipur in W.P(C) No.647 of 2020 thereby suspended the impugned order dated 30-11-2020 of supersession issued by Additional Chief Secretary (TA & Hills) in the matter pertaining to conduct of ADC Election and set aside the same on the ground of contravention of the provisions of ADC Act 1971 and its rules made thereunder; to follow the order dated 05-05-2015 issued by Principal Secretary (Tribal Affairs, Hills, SC), Govt. of Manipur as a binding precedents/conventions and let the Chairmen of ADCs to continue as the Caretaker Chairmen during the suspension period and restore their positions as Joint Signatories of the Bank Account for financial transactions and to issue notification for elections to ADCs and conduct the elections within 5th January, 2021 tailing which we shall be in painful necessity to impose Bandh on National Highways from 6th January, 2021 in collaboration with Tribal CSOs and the public. Alternatively, extend the term of office of the ADCs till the actual election is not conducted.

 

The ultimatum issued by ATRPFM signed by its president Joseph Rongmei stated that the term of office of the ADC members has been expired in the month of May

2020 as per the Section 13 of the Act, 1971 and the notification for election or reconstitution of ADCs shall be issued before the expiry of the term. However, the state Government extended the term till November 30, 2020 without reasonable ground of administrative difficulties.

 

Stated that the Hill Areas Committee (HAC) recommended for conducting the election on time and not to extend the term further However, the State Government issued a supersession order without taking into consideration the views and recommendation of HAC. 


The said order of supersession contravenes Section 47 of the Act, 1971 as the report from the Deputy Commissioner was not called for and there is no expiry date of supersession and the provisions under Sub Sections of Section 47 cannot be invoked as there are no grounds. That the Principal Secretary (Tribal Affairs, Hills, SC), Govt of Manipur issued an order dated 05-05-2015 thereby mandated the Chairmen of the ADCs to continue and serve as the caretaker chairmen during the conduct and till the completion of ADC elections 2015 of which the State Government will have to follow as a binding precedents/conventions, said the ultimatum. 

 

And the State Government cannot remove the Chairmen from the Joint Signatories as there are no statutory provisions to do so. As per Section 43 of the Act, all money received by the District Councils shall be held by the District Councils in Trust' and no other authority is competent to replace the signatories of the Chairmen from their Bank Accounts. The Chairmen of ADCs shall remain as Joint Signatories of the Bank Accounts for financial transactions.

 

That, the Hon'ble High Court of Manipur was pleased to pass an order in W.P(C) No.647 of 2020 thereby put the impugned order dated 30-11-2020 of supersession in suspension on the ground that the State Government issued the impugned order in total disregard and disobedience of the court order of November 27, 2020. It was observed by the court that once and order has been passed by the court, it will have to be honoured and complied with, if no appeal is preferred against it.

 

In the above-mentioned facts and circumstances, it is demanded to take prompt necessary action and direct the state government and the department concerned to comply with the court's ordera nd set aside the impugned order dated 30-11-2020; follow the order dated 05-05-2015 Principal Secretary (Tribal Affairs, Hills, SC), Govt. of Manipur as binding precedents/conventions; issue notification for elections to ADCs and conduct the elections within 5th January, 2021, failing which we shall be in painful necessity to impose bandh in National Highways from 7:00 am of 6 January, 2021 for 48 hours or extend the term of office of the ADCs till the actual election is conducted, whichever is preferable; make the Chairmen of ADCs to continue as the Caretaker Chairmen during the suspension period and restore their positions as Joint signatories of the bank account for financial transactions. 

 

And for which act of your prompt and necessary action, we, shall be grateful

Share:

Final Pact should not affect Kuki areas: KIM

Imphal, Dec. 28, 2020 (UNA): The Kuki Inpi Manipur (KIM) submitted a memorandum to Union Home Minister Amit Shah on Monday during his visit to Imphal demanding exclusion of Kuki inhabited areas in the final solution to the Naga peace talks. 

 

The memorandum stated that the issue of Naga integration has caused fear in the minds of the Kukis residing in Chandel, Tengnoupal, Kangpokpi, Churachandpur, Pherzawl and some parts of Tamenglong, Ukhrul and Senapati districts.

 

Appealing the Union Home Minister to settle the "NSCN-IM's criminal acts of murdering more than one thousand innocent Kukis including children, uprooting of three hundreds sixty villages and seizing their ancestral land and displacing of over ten thousands Kuki people", KIM said that any solution to the Naga issue without legal settlement of the Kuki issue will sow seeds of social and political upheaval in the region, it added.

Share:

MOU signed for 50% concession at two top Delhi Dental Centre

Today I have signed MOU with CEO Dr HR Prem Sachdeva, of Delhi top Dental hospitals today (photo uploaded).

- Gela Ram Dental & Orthodontic Centre, East of Kailash , New Delhi.

- Rajdhani Dental and Dento Facial Centre, Preet Vihar.

- For 50% concession of any treatments or dental care for North East people on whatsapp recommendation by Helping Hands Ngo .

- This is the highest concession  50% given by 55 top hospitals in Delhi NCR on persistent request by me.

- Please share with NE people in Delhi NCR or anyone coming from 8 NE states or any Gorkhas of Darjeeling or tribals from Leh Ladakh and Himachal Pradesh for dental treatment or check up in Delhi. 

HOW TO AVAIL
----------- 
Just upload the patient name, address with one identity proof of being from NE states by whatsapp at 9810083486.
We will allot number by whatsapp to the patient and send it by whatsapp  to the CEO Dr HR Prem Sacheva  of the hospital who will do the dental treatment after getting my whatsapp and verifying from the patient number alloted at  whatsapp by Helping Hands Ngo.

- This is done to reduce any paper work and unnecessary coming to my office.  

- Share with our NE  people, any one can avail this concession.

- Another small endeavour of serving NE people in Delhi & NCR by Helping Hands Ngo.

Robin Hibu IPS
Delhi.
~ Helping Hands Society

28-12-2020


Share:

2021 Kumtha Chibai by GS Haupu Zou 60 A/C Singngat MLA & Chairman Manireda Gov. Of Manipur

Share:

Khristmas 2020~ Pastor Thangdoulal Suantak

Khristmas Gammanpihte Hihdah Ni Aw!
By: Pastor Thangdoulal Suantak

Thupatna
"Christmass" kichi thumal pen ei haam hikei lezong, ei haam bang a i ngaih uh kam mal khat ahi. Christ i chih uh Greek haam pan a kilasawn Saap haam ahi a, ei haam in "Thau nilh" chihna ahi. 'Mass' pen Hebrew ham pan a kilasawn mipi (mitampi) omkhawmte chihna ahi.
A khaw nungin MASS chih thumal in theihsiamlouhna tun in mite buaisak-pha mahmah a, hih hun laitak in Roman Catholic-te'n Chritmass a na min vawh dan uh pen 'Jesu theih gige na pawi' ana chi uh hi.
England gam a saptuam pawlpi om masa penpente pawl in hih Christmass lungdam pawi pen 'Christos Mass' chi in ana zang uh hi. Spain gam a saptuam pawlpite'n Natividad chi in ana min vawh uh a, Italy a Saptuam masate'n Natale a na chi uh hi. French a Saptuam masate'n 'Noel' a na chi leuleu uh hi. Germante a din 'Ann ngawl a Pasian biak hun chihna ahi a, tua pen German haam in 'Weihnacht' chih ahi. A khiatna ahihleh 'Siangthou taka laan or Piakkhiat Zaan chih na ahi. 
Tulai eite dan hileh pen Christmass 'Neekkhawm Ni' zong kichi khathei diing a, hite saang in zong, kisiamn, kicheini zong hikha maithei diing hi. Lai Siangthou sung a i muh Christmass leh a kizakhdante leh eite'n tuni a i zakhdante uh enthak ni.

1. Khristmas Hihna Diing Diktakte, Leitung in Sumzonna Suaksakta Hi. 
Jesu pian hunlai in, Gankuang gei ah, Vuuk, Vaantungmi, Ganta leh Belaampute themkhat bek a om ua, tulai in tua Gankuang gei ah eima suangtuahna dungzui in a behlapna (imaginative additions) tamtak omta hi. Khristmas Decoration chi in i teenna innte uh leh i Biak-innte uh, ei hihtheihna saang a zong saangzaw in i zeem ut ua, tualeh ei mahmah zong kizeem ut ahihman un, KIZEPNA in Khristmas hihna diingte, sumzonna suaksakta hilou hiam? Khristian hi in hikei lehang zong, khopi shopping mall-te ah Snow Man lianpipite welcome gate ah kidingsak a, Khristmas Market chihte bang i thangsak mahmah ua, i buaipih diing uh a Khrist saang in a market-lam buaipihzawta i hihman un, leitung in i Khristmas uh sumzonna suaksakta hilou hiam??
Tuachiin Khristmas hihna diing diktakte, leitung khantouhna zang in Setan in a kheelta hi. Leitung khantouhna in i sahkhua paidante uh, i ginnate uh a kheel diing ahi diam? Hilou hi. Khristmas diing chiang bek a i Biak-innte uh, i teenna innte uh leh ei mah taksate i zep diing uh adiam? Ei kizem/ kichei diing maw Khrist zem/ chei zaw diing? Biak-innte kilawmtak a zem/ chei diing maw Khrist zem/ chei zaw diing?? Lk. 10:38 a kigen Martha bang a Ei-lam buaipih lua hang a, (i sat hah diing uh, sa bawl diingte uh, sa huan diingte uh leh a tuamtuamte), Khrist nusiat a omkha zel hita lou maw??

2. Kha-lam Hinkhua Manphatna Kiamta (Spiritual Value Declined).
Khristmas chiang in kizepna i uang bawl mahmah ua, tuachiin khenkhatte bang in, Santa cloud, Flying Reinder, Elves, Frosty the Snow man, Mistletoe, Christmas trees leh lights chihte uangtak in bawl uh hi.
Jesu a diing a eima lungsung kilawmtak a omsakna saang in pawlam a muhtheihte kilawmtak a omsak diing pen i puaknat mahmah uh hileh kilawm hi. Nang bang na chi a? Na kha hinkhua bang a chi a? Sa deihna paipih diing maw? Kha deihna paipih diing? Chihte ngaihsut chingtak ahi.

3. Khristmas pen Kha-lam a Thaksuakna Hun Ahih Diing Ahi. 
Mi zousiah in "Kha hinkhua" kituaktak a i zakhtheihna diing ua Pasian eite (Mihingte) kiang a, taksatak a a hung ompihna kipatna Khristmas ahi. Aziak pen i Toupa Jesu min tamtakte lak ah, "Immanuel" zong khat ahi a, a khiatna ahihleh, "" ahi. Tuaziak in Jesu Khrist pen taksatak a Pasian, mihingte kiang a a omna ahi (Ref. 1Pet. 1:23; Jn. 1:1-5,14; Jn. 1:11-12 (1Cor. 3:16, 23). Ahihleh eite'n i kiang ua om, or eite hung ompih Pasian bangchibang in i mu ua? Khristmas chiang in Kha hinkhua leh Sa hinkhua tehkaak lehang kua pen a lungdamzaw diing ua?? Khristmas pen Pasian-lam a mi thak i hihna diing uh Pasian deihna leh tupna ahi a, Pasian deihna leh tupnate i zuihpih un i lunglutpih uh hiam? 

Atawpna a Ngaihsut Diingte
 1. Nang a diing in Khristmas kichi bang ahi a? 
2. Neekkhawmna pawi maw? 
3. Bang hiam vanhthak leina maw? 
4. Lawm-ngaihte tawh kimuhna maw?
5. Nuamsatak a omana maw? Jesu tung a buaina liantak om pen mu kawm-kawm a, nuamsatak a om i hi uh hiam? 
6. Ataktak a chih in, Khristmas kichi bang e? 
7. Khristmas ahih dungzui in, kikhawtuahna i khangsak uh hiam? 
8. Ki-sanggamtuahna or khat-le-khat sanggam i hihna uh i khangsak uh hiam? 
9. It taakloute itna i khangsak uh hiam? 
10. Leitung buppi lemna leh hoihna diing in thu i ngeen uh hiam? 


Limtak in ngaihsun ni. Khristmas gammanpih kei ni aw…

Share:

Christmas Message 2020 by GS Haupu Zou, Singngat MLA

Share:

Kuki gospel singer Miss Thethem mollem

MANIPUR, DEC 24, 2020: It-umtah, Ng.Thethem Gospel singer mollem.

Vangset umtah in mitinin pakai lem nadia kigot Jing laiyin Ng Boithem Haokip D/o Pu Seimang Haokip & Nu Thenngah Khoken Assam chun Tujingkal khovah dingkon Nisim 24 December 2020,  1:00Am vel  in Saijang kho ah Typhoid nat athoh gim na akon in damdoh jou talou in Leiset a achaicheng toh Tahsa mel a kinung mu kit talou din eina mollem san taovin ahi.

Gah het  thei di kht chu amahi Typhoid natna jeh in Janhi achun Damding Ngaichat jeh in Hospital adin ana po un ahin gamhahsa ahijeh in Janlhah chu inmun lhung joulou a Saijang kho mun a hung ge pa nao a inmun lelhun manlou a  aleiset hinkho ana lha ahitai. 

Mihem in ima iboltheilou nung u hitajong le adalhah angaicheng Pathen in lungmon petao hen tihi itao nao ahijing e..Isopi u Ng Boithem Jong Alha gao dam le lungmong in choldo tahen.

~ THE ZALENGAM POST 
Share:

ZOMI COUNCIL HQ LAMKA | DEIHSAKNA THUPUAK

Lamka, the 24th December 2020

Leitung buppi a om Zosuan, Zotate na vekpi un Christmas leh Kumthak Chibai kong 
buuk uhi.

Covid-19 hiipi ziak in tukum Christmas leh Kumthak lopna programme kum dang dan in zangthei kei mah le'ng, Pasian in hong itna, a Tapa eite tan dia mihing a hong pianna leh Lemna Kumpi ahihna kikhiam tuanlou hi.

Amah, Lemna Kumpi toh mimal leh innkuan kilem masa a, tua kilemna gahsuah in i Minam leh Gam sung a kingaihdamna, kituah-kilemna, muanna leh khantouhna Kum Thak 2021 in hong tut deihsakna leh itna nou ngiingei Zomi Council in kong khak uhi.

Pasian in noute teng thupha hong pia henla, Vaanlam leh Leilam vualzawlna citeng in hon vukta hen!!

(JOHN K. NGAIHTE)
Chairman
Zomi Council Headquarters

(NANGZAKAI SUANTE)
General Secretary
Zomi Council Headquarters
Share:

Sesei Zou have been targeted and magligned by some valley-based civil bodies: United Zou Organization

PRESS COMMUNIQUE
24th December, 2020

The United Zou Organization (UZO), while welcoming the historic judgement on the 17th December, 2020 regarding the multi crore drug case after two and half year, is appalled to see some section of student bodies and civil organizations raising 'suspicion of serious lapses' in the prosecution of the case. UZO has been a staunch
supporter of 'War on Drugs' campaign and will always be in the days to come.

        There have been multiple high profile drug seizures in Manipur including the present case. But, none have been targeted as much as the case involving a minority tribe leader Lhukhosei Zou. Neither student organization nor civil society has enquired or take interest in the other multi crore drug cases in the state. It is worth reckoning if these organizations are behind the demand for payment of Four Crores in Indian Rupees from Lhukhosei Zou while in NAB custody but which was denied or if they are not interested in the other drug cases because they belonged to larger ethnic groups in the state.

     The organization would like to remind the different CSOs that the then ASP of NAB Th. Brinda demanded Rs. 30 lakhs from Haji Masle of Lilong, Thoubal for his release from the custody of NAB. She was also found taking undue advantage of her position as a police officer and was implicated in a corruption case as an accuse in special trial case No. 13 of 2020 at Special Court, ND & PS, Thoubal. Contempt of court case and defamation case are also still pending against her in session and high court.

  Mr. Babloo Loitongbam and his cohort should also demand an appeal to the cases against Th. Brinda. Why should respectable citizens who are waging war against corruption, drugs and illicit trafficking of drugs remain silent on Ms. Brinda but make a hue and cry on Mr. Lhukhosei Zou? Some valley based CSOs have maligned the reputation of Lhukhosei Zou multiple times whereby his image is adversely affected. The UZO would like to reiterate that no individual or organization, be it a student organization or civil society, is above the law.

        It is an earnest appeal to the people who are trying to ransom justice at the cost of someone's dignity not to interfere in the functions of the judiciary and respect the judicial system of the country.

(M. John)
Secretary
Information & Publicity
UZO  GHQ
Share:

ILLUMINATI BANG A HIEI? By Pastor M. Thangboi Zou


Text: "Aziehpen Khrist tahlou leh guolnei tahlou a hing pawt ding ua, tuaten chiemtenate leh sillamdang te mite solna in a ensah ding uhi, hithei leh telte na ngawn asol ding uhi" (Mak 13:22).
 
Thumaipui Tami Article khu iphattuompi thei kha uleh chia laibu tuomtuom apat ka hing kaikhawm a, na simsuo masang in phun pei sinlen, simsuo phot in, na phattuompi ngei ding ka lam en hi.

"Illuminati" kichi khu tomkim a gen ding hilei, "Khristian Sakhuo toh kikal a kiloikhawmna ahi" chilei chi khiel loupen ding ahi hi. Tami hing mukhepa/ pankhepa ahileh  Johann Adam Weishaupt ahia, apeisa 6th February, 1748 kum in Ingolstadt (Bavaria) mun ah ana pieng hi. Aman 1768 kum in "University of Ingolstadt" mun ah ana graduate ahi. Tualeh Kum 20 apha in "Doctorate of Law" ana mu hi. Tualeh 1772 kum in University of Ongolstadt mun ah "Professor of Law" ana sem hi.

Johann Adam Weishaupt in tami "Illuminati" toh kisai laibu hunkhawp ana giel khie a, tuate ahileh:

(i) Illuminati in Bavaria, 1785 

(ii) A Picture of Illuminati, 1786 

(iii) An Apology for the illuminati, 1786 leh

(iv) An Improved system of Illuminati, 1787 chite ahi hi. 

Ama khu 18th December, 1830 kum in Gotha (Saxe- Coburg-Gotha) mun ah a leitung hinkhuo ana beita hi.

ILLUMINATE ZAT SYMBOL:
Illuminati in a zat Symbol 10 te ahileh

(i) Sil zousie Muthei Mit (All seing Eye), 

(ii) Ningthum nei lim (Pyramid), 

(iii) Sumbupi 

(Owl), 

(iv) Mei (fire), 

(v) Pentagram 

(vi) 666 (Kil. 13: 18),

(vii) Lugu (skull), 

(viii) Gul (snake), 

(ix) Obelisk leh 

(x) Monarech Butterfly chite azang uhi.

25 RULES OF ILLUMINATI:
Illuminati in peipi tangpi 25 anei uhi. Tuate lah a theidie kilawm point 5te anuoi ah enkhawm nalai vai. Tuate ahileh:-

i) Mihingte khu hoina sangin sietna ah a lunglut zaw uhi (men are inclined to evil over good).

ii) I ut dandan a hinthei ahilou leh i ut dandan a hinkhuo zatthei ahi (preach liberalism),

iii) Na tup khu na dei dandan a na suh buching thei ahi (reach goal by using any means, they are all justified/ the end justifythe means),

iv) Zudawn, Khamna thei lou-le-ai, negu taguleh hoilouna zousie bawlthei ahi (Using alcohol, drugs, moral curruption and all forms of vice) leh

v) Mi nei-le-gou lapia thei zing ahi (Seize property by any means) chite khu apeipi tangpi te lah a theituo dia hoi mama te ahi hi.

Tam Illuminati khu i tenna gam sung uah ahing tun nailou vangin i hinkhuo zatdan utoh kituo tampi aum tahi. Ut dandan a hing leh gamtang, khamthei bawl, mi nei-le-gou dihlou tah a lapia ngam, mi dangte thuhilna zui nuomlou, ama theina suonga kipilsa, a pienpi mihingte tha zong kho salou kitamta hi. Ki itna la kiem deudeu ta ahi man in, tami "illuminati" umzie thei a zat nonlou ding deina toh ka khing kaikhawm ahi hi.
Share:

CHRISTMAS MESSAGE | ZYA GHQs India

Amasa in Zomite leitung mawhna pan suahtakna thupha I ngah theihna ding a hong piang naungek Jesu min in Zomi cibai, ZYA office pan in ka hong khak uh hi. 
Leitung bup huap in Corona virus hong lang a, hun dang bang in Christmas zang thei ding a I om lohna uh poi I sa hi. A hun pen I zat ding Dan/system hong lamdang kha mai thei a ,a hi zong in Honpa gumpa hong suah lungdamna pen bang mah in lamang/nulmang thei tuanlo hi. Tua ahih man in leitung bup a Zomite in hih lungdamna ni ei mah pawlpi/saptuam leh khua makaite lemgelna bang in I zat ciat ding uh I lamen hi. 

Zomite Christmas in a tulngeilo ding LUNGDAMNA, KHAMUANNA leh Kum thak 2021 in LAMETNA thak hong puak ciat ta hen.
Zomite zo tang bang dam a Siamtu Siammang huaina tawh kum thak leh hun thak ah Zomite leh Zogam itna tawh kalsuan zo kimciat ding in Sian in hambang hong huai hen aw!

" TOGETHER WE CAN" 

( LIANZALAL) 
PRESIDENT

( PUM KHAN LIAN TOMBING ) 
SECRETARY
Share:

Recent Posts

Popular Posts

Articles

SUBSCRIBE

Thangkhal Bible in Mobile

Mobile phone a Thangkhal NT Bible koih ding dan

Read Thangkhal NT Bible

JOIN KV fb

ZOMI FINS

PHOTO GALLERY

THANGKHAL COSTUMES
TBCWD TOUR 24-Sept-2022
Kulhvum Prayer

Blog Archive