IPI JEH A NAGALAND KUKI HO REFUGEES STATUS CHANGTHEI HAM
India Independence masanga Nagaland Kuki ho dinmun
John Butler in Naga Hills 1872 kum a Census alahna a Kuki Village hi 25 aumin, mihem 2599 hi village 21 in achenge atin, village 4 hi asimtha poi. India Census 1901 a Kuki village hi 26 aumin, mihem 128 hi khotin a ihop leh Kuki Population chu 3328 ahi. Naga Club hi 1918 kumin akiphutdoh in, 10th January, 1929 in Naga Club in Naga Hills hi India vaipohna noi a koilouva, direct a British vaipohna noija koidin Memorandum ana peuvin ahi. Hijeh chun Government of India Act, 1935 a chun Naga Hills hi "Excluded Area" tin akijihlut in ahi. Hiche Memorandum a soikai lah a anajao chu Lenjang Kuki (Head Dobashi) jong ahi.
NNC Khanga Kuki ho dinmun
Naga Club chu Pu Lenjang Kuki in adalhah nunga, NNC khanga Naga Movement dinga panla ho: Paochung kuki, Dr Lenjalal Kuki, Onpao Kuki, Jangkhosei Kuki, Subedar Khupjalet Kuki ahi. Hiche phatlaija Kuki Intellectual a kihe Seikhohen Kuki leh Jangkhosei Kuki chu NNC noija Kuki Tribal Council members in jong anapang uve.
Sir Akbar Hydari, Governor of Assam in 1947 kuma Kohima ahung vil in, NNC hotoh Naga Hills sunga Tribe chengho ana seikhom uvin, Naga Hills a Tribes ho chu Western leh Eastern Angami, Kuki, Kacha Nagas, Rengmas, Semas, Lothas, Aos, Sangtams leh Changs ahi. Hiche toh kilhon chun "Nine Point Agreement between Governor and NNC" chu anasem uvin ahi. Seikhohen Kuki hi Naga Independence dinga Pandit Jawaharlal Nehru Prime Minister of India toh kimuto dinga NNC-Naga Delegation lah a anapang ahitai. Naga Plebiscite 16th May, 1951 kibol a chu Naga Independence dinga Kuki lamkai soikai ho chu: Onpao Kuki (President Kuki Union), Paochung Kuki (Chief of Khaibung) Dr Lenzalal Kuki (Chief of Bungsang, Father of Seikhohen Kuki) Subedar Khupjalet Kuki ahiuve. NNC Sepai a anapang ho chu Vomkhothang President of KUC, Hemjangul Secretary KUC, Simson Haolai, Kailet Singson, Henkho Haolai, Paokhoseh Chongloi, Tonglen Singson, Haokhoseh Kholhou, Haokholet Kholhou, Padal Kuki, Jacob Doungel etc.
Govt of India toh Naga hon kinoptona aboldiu phat in, Naga People's Convention (NPC) akonin Jangkhosei Kuki Drafting Committee Member khat in ana pangin, Naga Political Settlement draft anabol uvin ahi. Govt of India leh NPC "16 Point Agreement" chu 1960 kum in Signed anabol uvin, Nagaland chu Assam State akonin ana kikhen tai. Chuleh Lutjakai Kuki chu Interim Body member in ana pangin ahi. Nagaland in 1st December, 1963 kum a full fledged State ahin mutoh kilhonin Langkam Kuki-Ghaspani, Lalkholam Kuki Tenning chu MLA anakai lhonin ahi. 1982 kumin Henlun Singson hi Tening Constituency akonin ana kaidoh in, Council of Ministers with the status of Minister of State (Independent Charge-Forest Department) anatuh in ahi.
1990s jouva kuki ho dinmun
1. NSCN (K) GPRN/NSCN-Chungkhojang Singson (C Singson), Luna Chongloi Kilonser GPRN/NSCN, Col Lenglam etc
2. NSCN(IM)- Paohao Kuki Member Steering Committee, Haolim Kuki Executive Steering Member.
Kuki Tribe of Nagaland
Kuki Tribe hi Ministry of Law, Notification No. G.S.R 1099 dated 23rd July, 1970, Gazette of India, Extraordinary 1970, Part II, Section 3(i) dungjui'a "Kuki Tribe" hi Nagaland sunga Non-Naga Tribes khat a recognished kibol ahi. Chuleh Government of Nagaland, Land Revenue Department No. LR/2-118/76 dated November, 1979 kuma Kuki hi "Indigenous inhabitants of Nagaland" a recognized abol ahi.
India Constitution Article 371A- hin Nagate thaneina apeh hi Indian Parliament in dan leh mol ijat sem jongle anoija kipe ho chunga hi India Govt in thaneina aneilou ahi.
1. Naga Customary Law and Procedure
2. Religious or Social Practices
3. Civil and Criminal Justice based on Naga Customary Law
4. Ownership/Transfer of land and resources
Indian Constitution Article 371A in "Ownership/Transfer of Land and Resources" thaneina hi Naga mipi apeh ahi. Hiche jeh a Centre Govt leh Nagaland Govt in jong Gam neipa/neinu phalna louva "Mining or development work" kiti jong abol theilou ahi. Hiche land ownership/transfer of resources kithi hi Naga ho ding ahin Non-Naga ho ding hilou ahi. Kuki hon Naga movement dinga pan ijat alah uva Indigenous inhabitant ahivang uva, Non-Naga Tribes ahijeh uva land rights aneilou ahi. Land Rights neilou chu agammi hilou ahin Kuki ho Indigenous hina hi Nagaland Govt in velvetna aneitei ding ahi.
Register of Indigenous Inhabitant of Nagaland (RIIN)
Home Commissioner Govt of Nagaland in 11th July, 2019 in RIIN boldingin Press Release anabol in ahi. RIIN hi Inner Line Permit (ILP) under Bengal Eastern Frontier Regulation Act, 1873 based abol ahi. Hiche hin Nagaland Indigenous hi koi ham chuleh Indigenous hilou koi ham holdohna ding ahi. Tun RIIN thu a court case boljong leu direct a Constitution of India Article 371A toh kitatto ding ahin High Court/Supreme Court chu Custodian of Indian Constitution ahileh Constitution toh kikal a Court in order asolou ding, RIIN thu a case hi ajolou diu ahi. 1993 Kum in, Kuki Inpi Nagaland President Pu Letlam Kuki in NSCN (IM) ho koma Kuki ho na gamsung uva neichensah uvin, Tax napenao vinge tin kinoptona anasem uvin ahi.
Nagaland a Thadou ho Kuki Tribe a aum uhi historically & politically blunder mistake ahin tun nomin daleu RIIN jeh in Refugees status in aumlo taove.
Courtesy: THADOU NAM
No comments:
Post a Comment
Comments not related to the topic will be removed immediately.