THUKHUNLUI HUN A KUTPITE (Festivals)

~ Rev. S. Thangnou

Pastor, TBC (ABA), Delhi


Sabbath Ni:
Thukhunlui hun ah ni 7-na ahi a, Khawl ni, Naseplou ni ahi (Exo 20:8-11, Lev 23:3, Matt 12:1-14, Mk 2:23-3:5).

Sabbath Kum: A kum 7-na ahi a, Tawlngak Kum, Lou zong tawlnga sak kum (Exo 23:10-11).

Jubilee Kum: Kum 50-na ahi a, leiba maisak, silate suakta sak in a inn uah paikik sak, leitangte a nei masate pekik (Lev. 25:8-55, Num 36:4).

Paikan Kut (Passover): Kha masa (abib) 14-ni, tulai a March-April. Innchin ah belamnou gou in ne, loukhaa leh silngou sohlouh tanghou ne (Ex 12:1-14, Lev 23:5, Num 9:1-14, Matt 26:1-2, Mk 14:12-26).

Silngou sohlou Kut (Unleavened Bread): Kha masa (abib) 15-21 ni, tulai in March-April. Silngou sohlouh tanghou ne, tam veipi kikhawm, pawtkhiatna tuamtuam nei (Ex 12:15-20, Lev 23:6-8, Matt 26:17, Mk 14:1, Lk 22: 1 & 7).

Anpal/Gahmasa Kut (Firstfruits): Khamasa (abid) 16-ni, tulai March-April. Maangbu (wheat) palte-vei a biakna, mihal biakna leh ann toh biakna pia uhi (Lev 23:9-14, Rom 8:23, 1 Kor 15:20-23).

Nipikal Kut/Anlak Kut (Pentecost): Kha 3-na (siva) 6-ni, tulai May-June. Lungdamna Kut, Sawlna leh uttawm biakna mangbupal kut (Exo 23:16, 34:22, Lev 23:15-21, Nasepte 2:41, 20:16, I Kor 16:8). 

Pengkul Kut (Trumpets)/ (Rosh Hasannah Kumthak Ni): Kha 7-na (Tishri) 1-ni, tulai September-October. Tawlngakni khat in pengkul tum in biakpiak nate kipia (Lev 23:23-25, Num 29:1-6).

Kilemna Ni (Yom Kippur/ Day of Atonement): Kha 7-na (Tishri) 10-ni, tulai September-October. Tawlngakni, Siampite, mite, biakbuk leh biakna taau a di'ng kilemna biakpiakna leh anngawlna (Lev 16:23, 26:32, Num 29:7-11, Acts 27:9, Rom 3:24-26).

Buk/Bawkta Kut (Tabernacle): Kha 7-na (Tishri) 15-21 ni, tulai September-October. Nipikal khat a sawt annlak (harvesting) kut, buk sungah om in biakna pia (Ex 21;16, 34:22, Lev 23:33-36, Num 29:12-34, John 7:2-37).

Siangthou Kikhoppi Kut: Kha 7-na (Tishri) 22 ni, tulai September-October. Kikhopna nei, tawlngakna leh biaknate pia (Lev 23:26, Num 29:35-38, John 7:37-44).

Ki-apna Kut: Kha 9-na, tulai December. Makkabean hun sung biakinn siansuahna (166-164BC) phawkna (John 10:22-39).

Purim Kut: Kha 12-na (Adar) 14-15 ni, tulai Feb-March. Lungdamna kut, annekna kut leh kipakman piakna (Esther 9:18-32).

--- 29052022 ---


Share:

Shirui Lily festival ends amidst weeklong funfare

Ukhrul, 28 May 2022 (DIPR) — Shri Th Biswajit Singh, Honourable Minister for Agriculture, Power, Climate Change, Science and Technology attended at the closing ceremony of the 4th edition of State Level Shirui Lily Festival at Bakshi ground in the presence of the functional president Shri. Khashim Vashum, Honourable Minister for Transport, Animal Husbandry and Veterinary as the Chief Guest today.


Speaking at the occasion the chief guest reminded that Shirui Lily flower which is the state flower is only found at Shirui Peak. It was discovered and made known to the world since 1948. But then because of the lack of effort it could not explored. It was only after the leadership our the abled Chief Minister Shri. N Biren Singh we could now relive the beauty and uniqueness of Shirui Lily. 

The State Level Shirui Lily Festival is an important event through which the government of Manipur is trying to generate not only employment but also socio economic development can be promoted. During the weeklong festival varieties of indigenous products like food, games and cultures have been showcased. Different walks of life had poured in from all across the country. Therefore this particular flower has acted as a unifying factor for the different communities of the state.

He stated the need for conservation of this endangered Lily flower has become very necessary. The government is looking  forward to build a laboratory for the purpose. He further appealed the public in saving the flower from extinction so as to inherit to the next generation.


President of the function Shri khashim Vashum, Honourable Minister for Transport said the anxiety in organsing the festival was relieved because the clear weather condition had permitted. He thanked everyone for the corporation he had received as a member of the organising committee. 

At the end of the function speaking as a vote of thanks  Deputy Commissioner of Ukhrul, Shri Krishna Kumar appreciated all the participants for the advice and motivation to make the event a grand success. 

Dignitaries present during the closing ceremony were Maharaja Shri. Enungthuo Leishenba Sanajaoba, Honorable Member Of Parliament, Honorable Minister for Social Welfare Shri Dinko Singh, Honorable MLA Shri Leishiyo Keishing and Honorable MLA Ram Muivah. Also among others were Smt. Sarda Devi Adhikarimayum, President BJP Manipur, Shri IK. Muivah, IGP, Shri Susindro Singh, VC. Chancellor, Manipur University, Addl. Chief Secretary Shri Vunlunmang Vualnam, Tourism Commissioner  Shri PK Jha and TNL President Shri David Shimray.

*******

Share:

CM seeks people's cooperation for Goood Governance

Kangpokpi, 28 May, 2022 (DIPR) — Chief Minister of Manipur, Shri N. Biren Singh today stated that any government cannot function without the support of the people and added that cooperation from the people of Manipur is a must for good governance in the State. This was stated by him while addressing the gathering after a ‘Mass Plantation Drive’ at Kanglatongbi- Kangpokpi Reserved Forest areas which was organized by the Forest Department- Government of Manipur.

Stating that it is the second time such a plantation drive is organised in the area, the Chief Minister appealed to all people and stakeholders to protect the reserved forests and further added that we should also plant trees in villages and habited areas also.

Expressing disappointment in construction of roads in reserved forest areas, N. Biren Singh stated he was really surprised at why the Forest Department and the government officials didn’t stop such constructions which eventually helped smugglers to take away timbers easily.

Stating that indigenous Kukis are also bonafide citizens of India, the Chief Minister urged the people not to let any external influence ruin the peaceful coexistence among various communities of the State. He also added that we should prevent illegal migrants from settling among us.

Regarding the recent increase in the spread of hate speeches in various social media platforms, N. Biren Singh reiterated that we should immediately put a stop to such activities as they will create communal tension among the communities of the State.   


Maintaining that it is human nature to access the nearest available resources, he appealed to the Forest Department and the Deputy Commissioner to identify and classify areas such as reserved forests, protected forests, etc. and restrict human activities in such areas as per relevant laws.

The Chief Minister thanked Minister Smt. Nemcha Kipgen, Forest Department and local bodies for organising such a plantation drive and added that it needs involvement from all sections of people. 

Expressing satisfaction over the mass support from almost all the communities of the State on the Government’s War on Drugs Campaign, N. Biren Singh said that it is with the support of the people the Government is marching towards completely uprooting drug menace and stopping poppy plantations in the State. Stating that he is not against any specific community, the Chief Minister added that he is against deforestation, corruption, poppy plantation and drug trafficking.


The Mass Plantation Drive was attended by Ministers Shri L. Sushindro Meitei, Smt. Nemcha Kipgen, Shri Th. Basantakumar Singh; MLAs Shri K. Robindro Singh, Shri L. Rameshwor Meitei, Smt. Kimneo Haokip Hangshing; PCCF and HoFF, Government of Manipur Dr. AK Joshi, Additional Chief Secretary Shri M.H Khan among others. 

*******


Share:

KIM : PRESS COMMUNIQUE | 27 May 2022


  ~ Social Media

Share:

TBC (ABA) in Bible zilzou mi 2 kipakpih

Lamka 2022 May 24: Thangkhal Baptist Church (ABA) Pawlpi in tukum 2022 sunga Bible zilzou Dr. Kammuanmung, Master of Theology (M.Th.) leh Miss Roda Ningbiakhoih Master of Divinity (M.Div) te kipahpih Programme TBC (ABA) Central Church Tuibuang a nei uhi. 


Hun zakna zingsang lam dak 8:00AM in kipan a, Pastor T. Chinminlian, Director Youth & Mission TBC in lamkaih a, Pastor Thangdoulal, Thangkhal Bible OT Translator in patna thumna nei in, TBC Office Staff te'n apat kipakpihna hun zang uhi. Upa Thangkhanmang President TBC in thugenna hun nei a, Pastor Hangmuanlian, Executive Director TBC in M.Th zou Dr. Kammuanmung leh M.Div zou Miss Roda Ningbiakhoih adi'n thumsakna nei hi.

Pastor Genzatung, Director Woman & Child TBC in thumna a nei zoh in, paikhawm tengin Bible zilzou tegel kipakpihna in ITNA ANNKUANG umm khawm uhi.


Thangkhal Baptist Church Executive Committee leh TBC Office Staff te'n kum siel in TBC Pawlpi sunga Bible ziljou te kipahpih hun na jang den uah Tukum 2022 in Pawlpi sung apat mi 2 in Bible zil jou uhi.

KHALVONTAWI
VOICE OF THANGKHAL
Share:

TBC (ABA) Bible Quiz Competition 2022

                                   


 THANGKHAL BAPTIST CHURCH (ABA)

FIRST BIBLE QUIZ COMPETITION

Organized by Thangkhal Baptist Church (ABA) Bible Students


IMPORTANTS FOR APPLICANTS: 

1. Hih bible quiz pen exam khen thum in ki khen ding hi. Khen khatna leh nihna pen gelh thawh (written) hi ding hi.

2. Quiz question pattern pen multiple choice, fill in the blank hi ding hi. 

3. Quiz form pen TBC head office computer assistant nu kiang ah office timing in lak theih ding hi. Tualeh PDF form pen Suantak Kambiaksang Contact: 9077246424 leh Grace Nauching Contact no. 80119864068 te kiang ah WhatsApp tungtawn in zong muh theih ding hi. 

4. Exam Registration fee Rs. 10 ahi ding hi. Form fill up zawh chiang a registration fee tawh TBC head office a computer assistant nu kiang a form submit ding. 

5. Last date of form submission: 2nd June 2022. 

6. Exam schedule: First Exam : Tangnuam TBC, 4th June Saturday, 11:00 am sharp. Second Exam : Tangnuam TBC, 11th June Saturday, 11:00 am sharp. Third Exam : Tuibuang Central Church 26 June Sunday, 1:00 pm. 

7. Syllabus First Exam: Matthew, Mark, Luke (Synoptic Gospels) Second Exam: Gospel John, leh John laikhak 1, 2, 3 Third Exam: Hebrews, Philippians, Colossians

8. Prize: 
First : Rs. 5,000/- and Trophy 
Second : Rs. 3,500/- and Trophy 
Third : Rs. 2,000/- and Trophy 

Consolation to five others 


Bible Quiz Competition  
Visit: https://youtu.be/Aj2ZcF_8xh0

Share:

FIR registered against Mr Mark Thangmang Haokip

 






Share:

Zomi Students Federation : Denouncement


 

Share:

Justice for Abdullah



 

Share:

Road accident takes life


Mr Jamkhomang Mate passed away after a fateful road accident in Molnom village, Churachandpur on 21 May 2022.

He is the younger brother of Sir Dr HH Mate, Principal, Dr. S. Radhakrishnan Foundation School, Tuibuang.

Rest in Peace, my friend!

~ KV Admin


Share:

GIFT LEH TALENT

~ Rev. S. Thangnou

Pastor, TBC (ABA), Delhi

Mihing khat in nasem thei mahleh a siamna leh tempaina deuh tuam khat a nei hi. Tuate a nek zonna leh a septheih pe'n siamnate 'talent' or 'gift' kichi hi. 

Thukhunlui sungah Talent kichi sik manphate gikdan tehna vanzat khat ahi. Etsakna: gold, silver, i chihte hi. Thukhunthak ah Talent sum leh sumsikte manphatna ahi. Jakob 1:17 in gift tengteng Pasian a kipan ahi a chi. I un un Pasian piak gift te leh talent tuam i nei chiat ua hinanleh Pasian lenggam a dia zaktheih leh poimoh siang ahi. I Korinth 12 ah mimal khat Jesu Khrist pumpi a di'n taksa kahiang tuamtuam in na tehkak hi. Hih bu sung ah Paul in Khasiangthou tungtawn a i san uh kha silpiak (spiritual gift) tuamtuam thu a gelh hi. Saptuam member chiat in Khrist pumpi (saptuam) a dia thoh chiat ding ahi. Apostle-te, Jawlneite, thuhilhte, sil lamdangte, leh kha silpiakte zousiah Pasian saptuam ba (part) ahi siang uhi.

Kha silpiak (spiritual gift) kua (9) te "Charismatic Gift"chihte ahihleh thutheihna, ginna khansak, damsakna, sil lamdang bawltheihna, genkholhna, khate theihtheihna, pau tuamtuamte, ham lehtheihna. Rom 12-na a thalopsakna silpiakte a gen hi: thutheihna, nasepna, thuhilhna, hanthawnna, piakkhiatna, vaihawmna, hehpihna te ahi. 

Pasian a kipat kha silpiakte leh talentte a tuam chiat dungzui in nang talent/gift pen na theih masak ding a  poimoh ahi. Tuate na tempaina toh Pasian nna i sep ding uh ahi. Tua hileh thanopna leh lohchinna kingah ding hi. Theisiamna di'n gift leh talent kibatlouhna tamlou gen ni.

1. Gift kichi Old Norse pau "gipt" apan kila khia ahi a, Talent kichi Greek pau "talenton" pan kila ahi. Latin pau kipatna a nei hi.

2. Gift pen hihtheina om mawng ahi a, Talent pen septheih tuam deihna apan ahi.

3. Gift pen pianpi om dan ahi a, Talent pen zonkhiat leh khansak theih ahi.

4. Gift pen deihtel thei ahi kei a, Talent pen deihna a kinga leh teelkhiat theih ahi.

5. Gift pen mimal chin a piak ahi kei a, Talent pen mimal chin in a sin toutou theih ahi.

6. Gift pen mimal in a tangpi a ahoihzaw a siamna mun deuh te. Etsakna: lasak, lam leh khut a septheih te ahi a, Talent pen mimal talent a hoihzaw a munchin phial a lakthei ahi. Etsakna: siamna leh hatna lam (athletics), taksa thazohnate (gymnastic), kimawlna tuamtuam (sports), laizilnate leh lam tuamte ahi.

7. Gift pen kiluahsawn siamna leh hih theihna ahi a, Talent pen mimal kizilna, thuak tentan a na khat hahsep den apan kingah ahi.

8. Gift pen midang apan kisel theilou a, theilou in mangthei, Talent pen mawk manlou hi. 

Pasian gam nasepna ding leh ikingak theihna ding a septheih pen siamnate muhkhiak a, tuape'n hamphatna leh lohchinna hoihpen hung hi ding ahi. I talent lou na i sep khak chiang in kibuai mahmah, kilohching taktak theilou hi. Munkip omlou a kisuan koikoi na in hat ding bang in hung hatlou sak in ki-om thei hi. Tua ziak in gift/talent te theihsiam ding in Pasian kiangah ngen in, midangte pan in muhdan dot pe'n a lampi hiding hi.

--- 22052022 ---

Share:

Kuki Chiefs' Association CCpur condemns BJYM's tree plantation drive

 



Share:

Mizoram HSLC 2022 Topper: Ms Dinsawmkimi


Mizoram pumpi ah Topper in pang.
Toupa'n Thupina tang hen!
Congratulations Ms. Dinsawmkimi
Topper HSLC, Mizoram 2022
Wish you all the best in all your future endeavours.
- Best wishes from:-
Siamsinpawlpi General Headquarters Lamka

Courtesy: Siamsinpawlpi FB
Share:

Pics: Biakhoih receives MDiv degree

 A young Khalvontawi, a devoted Christian lady and a soulful singer, has successfully completed her Master of Divinity (M. Div.) from Grace Bible College, Lamka, Manipur.

KHALVONTAWI Media wishes a BIG congratulations!

-------------------------------------------------------

We, the Thangkhals, share our happiness and sorrow on any occasion. Small happiness is never found in today's society.

Here's the glimpses...

Miss Biakhoih 






Miss Biakhoih flanked by two pastors






Share:

Entrepreneurs meet CM Biren Singh


Imphal, May 16: "Had a very productive meeting with the representatives of Meta (Facebook) India, Impulse NGO Network, CS and State Govt officials where we discussed about a range of issues pertaining to digital space," said Shri N. Biren Singh, Chief Minister, on his official Facebook Page.

"I was briefed about various community empowerment initiatives taken up by Meta in Manipur and I’m pleased to learn that many entrepreneurs are benefiting from this program. Also, the State Govt. will be working closely with Meta (parent company of Facebook, Whatsapp & Instagram) on matters related to security of the state, entrepreneur support, education etc," he stated.

Pics: Chief Minister's Facebook Page


Share:

Tribal Concern: Pu Paolienlal Haokip writes to Pu Bishwajit Singh

 "While appreciating your approach, it is unfortunate that some officials of the Forest Department are either issuing show cause notices to villagers in my constituency or taking up plantation drives without involving the local populace, and creating a voidable tension........."







Share:

Grace Bible College to observe its 39th Commencement Service

 


Share:

SUNDAY SCHOOL KIPAT DAN

~ Rev. S. Thangnou
Pastor, TBC (ABA), Delhi

Malai a bulpatna:
OT hun leh Jew masa chiamtehna te'n laihilhna ah Hebrew pau a uang gen uh a kilangsak hi. Hebrew a "Shema" in a kawk Deut. 6:49, Pasian thupiak "na tate kiangah ah kuhkal tak in hilh in" chih ahi. Mosi in "na kha tengteng leh na hatna tengteng in Toupa na Pasian na it ding ahi" achi hi.

Jew mi nam zousiah in a sinsakpa "Rabbi" nakpi a azahtak uh a kituahna ahi. NT hun in, Jesu a damlai nite sahkhua kihilhna ah pang in, a zil bang in a nung in Synagogue ah thuhilh in a pang hi. Jesu panna Jewte lailam paidan in naupang kum 5-10 dan (law) "Leviticus" a kipan in a Khangthu a zilsak uhi. Kum 10-15 tan Jewish-te tawndan theih thoh (oral) te a hilh uhi. Kum 15 tunglam pan in mipiching, thu dong thei leh doctor-te toh a dikzaw deihna kinial thei, school sangzaw ah kaithei hi. Paul leh Barnabas in zong Antiok ah thu hilhna in hun tam a zang uhi (Acts 11:26; 15:35). Paul in kum khat-le-alang Korinth ah thu hilh hi (Acts 18:11).

Kum zalom  masa (1st century)  bei vel in ginna thu zilna, piching a ding in Christian thuhilhna Alexandria Theological Seminary ana om a, tua pan pasal khangnou Origen kichi ana graduate hi.

Etkhiatna thak:
Sunday School pe'n Gloucester khomi Robert Raikes in a phuankhiat ahi. Amah 1736 in a piang hi. Amelpha in tha hoih a, gualnuam in itna nei a, nasep a tei mahmah hi. Suangkul taangte veina masa hinapi a veinat zahin a lohching kei hi. Tuachi'n 1780 kum in naupang pattah hung kipan hi. Nipi ni teng a lampi a kimawl a, zu-le-sa ne a, la hoihlou sa naupangte kaikhawm in hung panta hi. Nasem ding in azawng daipam khatteng chial in ni khat in Pound khat toh a guai hi. Kum thum khit teh news a hong suah khia hi.

1783 November 3 ni in Sunday School hung phuankhia taktak a, "Gentlemen's Magazine" ah tangkou hi. Mihausa William Fox in huh mahmah hi. 1784 in Sunday School pasal naupang 77 leh numei 88 pha ua, uniform leh lukhute neisak in, a vaihawm ding Board-te a neita uhi. 1785 kum in "Reading Made Easy" chih laibu khat hung bawl khia a, kum 4 zohin Sunday School naupang 2,50,000 nei pha hi. 1811 kum in Robert Raikes damlou in si a, Sunday School naupang te'n vui uhi.

Tate i chih pe'n Pasian in hung piak thupha namkim lakah a lian penpen, thupha kipahman goutan leh hehpihnate ahi uhi (Sam 127:3, 128:3, Gen 33:5).

 ---15052022---
Share:

NUTE NI KIPAT DAN TOMKIM

~ Rev. S. Thangnou
Pastor, TBC (ABA), Delhi

Leitung bup ah Nute Ni kumteng in ana kizang zel ahi a, hung kipat dan atangpi a theih dan tomkim in hibang ahi.

America nungak Anna Jarvis 1-5-1864 in Webster Taylor gam, West Virginia ah piang hi. Tua pan Philadelphia lam ah a kisuan uhi. Sanggam numei nauzaw khat (khua mulou) a nei hi (unau 11 pha chi zong om). A unau un apa'n neukhat kem zoulou in anu toh hung kichimat zawta uhi. Anu ngaihna in Anna muntuam a sawt ava om ding haksatna a pia hi. Tua thuak kawm in Public School a laihilhna laipi (certificate) ngah zoh na'ng tum in kuan a, lohchingtak in innlam hung tung kik hi.

A hinkhua a alawm ngaih toh kiteng lou in, sih tan a pasal neilou a nungak siangthou a om din a chiam hi. Ama'n LIC ah a sem hi. Kum 35 ahih in apa 1902 in a sita hi. A pa sih khit in Anna leh anu a tanaute tenkhawmna, mun gamlapi ah a kisuanta uhi.

May 9, 1905 in anu'n a sih san kik a, a lunggimna hung kibehlap semsem hi. Anu sih nung in anu tunga sil a bawl zousiah gitlouhna ngen a zang in a kithei khia hi.

Anu sih kumnihna chin in May Nipi nihna 1907 in Anna in a gualte pawlkhat a inn ah samkhawm in khawvel pumpi huap a nute zahtak/pahtawina lopna kumkhat bawl a, Nute Ni chih ding in a ngaihdan a genta hi. A lawmte'n hoih a sakpih ua, theisakna a hawm zak  ua, pate leh tate'n zong kipak tak in a zopta uhi.

Anna zong a lawmhoih John Wannamaker, puanzuakmi, sum a huh dingpa kiang a va hoh hi. A kum kik in Methodist Church ah, a nu'n kum 20 oja a sepna Sunday School Superintendent kiangah nute zahtakna piakna hun a zak ding in a mun ngetna a pia hi. A ngetmah bang in ana phalsak a, Second Sunday, ni 10-na 1908 apat Nute Ni masapen hiden ding in naupang 400 leh nute in a guang uhi. Pastor pa'n John 19:26-27-na simkhia a, service (programme) zohin Anna in anu pak (carnation) deih pe'n nute leh tate khat chiat a pia hi. Nute Ni pen tawndan/ngeina dan in a kipankhia ta hi. A kumkik in America pumpi huap zou  ding in laikhak 10,000 Anna in congressman, governor, newsman leh milian te kiangah ngetna a pia hi. A chialna leh ngetna a thawn kei hi. Khopi, khoneu leh singtang khua ah Nute Ni a kizang suak hi. A tawpna in US Senate in vaihawmna ah dan bang in 8th May 1914 in pom sak a, President Woodrow Wilson in namdet in phuankhiatna, May Second Sunday pen Nute Ni a minvoh in om hi. President Wilson in a phuankhiat apat in gam zousiah phial ah Nute Ni zak in om hi.

---08052022---
Share:

JESU NASEP DAN CHI THUMTE

~ Rev. S. Thangnou
Pastor, TBC (ABA), Delhi

Jesu leitung a  kum thum a sep sung in a thu (word) mahmah nasep dan chi thum in a sem hi.

1. Thugenna (Preaching): Tulai a biakinn a hun i zatte, khuasung lak a Crusade i bawl zelzel mah bang in Toupa Jesu'n zong Galilee tuipi kim ah tamveipi tak thugenna nei hi. Khat veivei Peter gunkuang kawm in tuitung ah hun zang hi. Hibang a thu a gen chiang in akim-apam a mite theihtheih leh muhtheih ding in gentehna tuamtuam te a zang kawm hi. Khaichithehpa, belamchinna, singkung, ankamtang te toh a gen chiang mipite'n theihchian nopsa uhi.

2. Thuhilhna (Teaching): Biakinn sung ah thugenna leh Laisiangthou skul a thuhilhna kibang lou hi. Jesu'n thugenna minautang tungah zong a thuhilhna nungzuite leh teltuam mite tungah zang hi. Theihsaknop tuam leh vaituam a neih chiang in zang hi. Mualtung ah kahtou in a nungzuite kiangah thuhilhna a nei hi (Matt. 5:3-8).

3. Damsakna (Healing): Damsakna pen Toupa Jesu nasep thupi mahmah khat ahi. China veh ngailou, misi gal ngailou napi china damsak a misi kaithou hi. A natna uh dong lou in dam na ut hiam chi'n khoihsakna, sawlna, thupiakna te toh damsak hi. A damsak lah khat zong omlou a, a damsaksate china kik chih omlou hi. Leitung a doctor-te leh zatui-zahate tunga damsakna pia Pasian ahi chih phawk huai hi. Damsakna i Toupa Jesu nasep bulpi ahi a, taksa, lungsim, kha dong in damsak hi. Damna bukim bulpi ahi.

---01052022---
Share:

KRISTIANTE ZUIH DING LAMPI THUMTE

~ Rev. S. Thangnou
Pastor, TBC (ABA), Delhi

Gingtute Khristian chi a a kiphuah masakna mun pen Antiok khua ahi (Nasepte 11:26). Tua gingtu masate Khristian kichi masa lou in 'Lamzuite' na kichi masa hi. Rome Laikhak in "Khasiangthou a nei loute pen Khrist mi ahikei hi," a chi hi. Khristian chih pen Toupa Jesu 'hunpa' a sang, a nungzuite lampi thukhun a nei taktak te i hi uhi. Zuih teitei ding lampi thum om hi.

1. Damascus Lampi (Nasepte 9:1-19): Damascus Lampi kichi Bible in "sisan a dim bora-ip (sack) meikaang san" bang chihna ahi. Damascus pen Syria khopi (capital) ahi. Khalam ah kikhekna chiamtehna (symbol of transformation) in kizang hi. Laisiangthou pumpi ah 55 vei kimu hi. Khristiante bawlsia Paul kikhelna pen Damascus Lampi ahi. Kikhelna lou in Khristian kisuak theilou a, vangam kitung theilou hi. Tua kikhelna ding in Jesu Khrist gintat a saan kul hi. Khasiangthou in hung kikhel sak ding, tot ding masa kikhelna lampi Damascus Lampi ahi.

2. Emmau Lampi (Luke 24:13-35): Emmau Lampi i chih chiang in Toupa toh zawk khawmna, Jesu toh kikholhna lampi chihna ahi. Hebrew ham in 'hammat", tua pen "tuisanaak (hot spring)" chihna ahi. Toupa Jesu sihna pan a thoh khit nih vei a kilakna pen Emmau Lampi a khualzin nihte tung ahi.  Jerusalem pan mel 7 in Emmau gamla hi. Amaute Jesu toh zawk khawm ua, Jesu paisuak ding sa'n a khaam ua, nitaak ann a nekhawm uhi. Tuateh Jesu mang hi. Khristian i chih Jesu  toh zawk khawm, nekhawm te a hi. Houlim khawmna lampi Emmau ahi.

3. Calvary Lampi (John 19:17-22): Cavary Lampi chih pen sisan luanna, gim thuakna, singlamte puakna lampi ahi. Khristian te'n kibawlsiatna, kihuatna, pawl sung buaina, si-le-sa toh kidouna tuamtuamte a thuak tawntung ding i hi uhi. Vangik lua puak pen hichi zaw deuleh chi om tuan kei hi.  Ahihang Kross na puak chiang bek in Kham Lukhu na khu pan ding hi. Kross omlou in Kham Lukhu omlou hi.

Paul in "eite gim tampi thuak in vangam i lut ding" a chih bang in, Kross lampi pen a nuam hilou in gimna, kho-ul kaina, khitui naptui luanna, haksatna toh kidim lampi ahi. Stephen in zong a sih kuan in "amaute khelhna maisak in" chi'n thum a, a puankempa Saul kikhel loh hi (Nasepte 7:54-60).  Toupa Jesu'n zong hih kammal mah toh thum a, a thatte Penticost ni in kikhel siang uhi (Luke 23:34).  

---24042022---
Share:

JESU'N SABILTUNG NOU MANG (Matt. 21:1-11)

~ Rev. S. Thangnou
Pastor, TBC (ABA), Delhi

Jesu'n gualzou a Jerusalem a lut ding in Sabiltung nou a zang hi. Hih Sabiltung nou a zakna toh kisai in theih ding a poimoh isak khenkhat i en ding hi.

Amasa in Sabiltung (Lokael) omdan gen phot ni.
Sabiltung pen vanpuak a hat, gamlapi a paizou, puakdan zong a siam mahmah ganhing khat ahi. Sakol sang in zong a hatzaw hi. Nop leh noplouh omlou a thuak mialmual a pua ahi. Ahihhang in a kilak/kisin nailou Sabiltung noute pen le mahmah a, zattheih leh tuantheih paipai hilou hi. Jesu'n a kisin nailou zang sese hi. Bible in nasepna, gimthuakna, kilemna, kingaingiamna leh Thukhunlui (OT) hun a 'Balaam' houpihna pan pilna thupi genna in a kizang hi. Palm Sunday ah lemna tunna in a kizang hi. Kidouna-Kumpi hilou in Kilemna-Kumpi ahi.

OT sung leh NT sungah Pasian mizat a tamzaw khanglai, khangnou vive hisim hi. Jesu'n khanghamte sang khangoute zang nuamzaw tham chih ahi. Tua man in Sabiltung nou tungah Jesu tuang hi.

A le mahmah Sabiltung nou tunga Jesu a tuan teh a zual mawk pen a lamdang khat ahi. Mihon tampi kikou taleh zong a tunga tuang Jesu deihna bang in a pai ngeungeu hi. Kuamah in hung thuzoh louh, chiangduai leh suangkul (jail) ten hung zualsak zoh louh na hi ding hi. Jesu na saan a na ki-uksak leh na zualpai ding hi. Tualthat leh migilou tampi Jesu'n khellah neilou in zualsak zou hi.

Hih Sabiltung nou bang in genhak leh khel in le mahmah na hitazong in Jesu na ki-uksak phot leh zual in na hoih ding hi. Pasian in mangthei leh muanpha-nu muanpha-pa ding in a thu hung gualzawl ta hen. Amen

---10042022---
Share:

KRISTIAN HIANKHUA LEH TU'MSING (Sam 92:12)

~ Rev.  S. Thangnou
Pastor, TBC (ABA) Delhi

Palm Sunday a nai toh kiton in, tu'msing om dan tamlou i gen ding. Tu'msing ahileh Bible ah Kristiante in gualzohna, zohna, kilemna leh tangtawn hinna etsakna in a kizang hi.

Hih singkung apan thupi nih en ni.
1) Lei (soil) tel tuam neilou: Lei chi tuamtuam om leh zong tu'msing hi munkhat peuhpeuh ah a pou thei hi. Gamken, gamzang, munniam, gamsa, gamvot hileh zong mun zousiah ah hing thei hi. Hibang in gingtute zong i omna peuhpeuh ah sa-le-kha lam a hintheih ding a poimoh hi. Khenkhat khami deuh lai zong a omna mun leh sepna a tuam chiang in a biakna zong thadah in ngiamkiat thei hi. Mitawm deuhna, meltheih om louhna leh a tuamtuam lunggelna hang in hatlou in om thei hi. Hitaleh zong gingtute Jesu Krist toh hing khawm leh om khawm i hihziak un amah toh om pen mun zousiah ah nuam tak a hing thei ihi uhi.

2) Zungkip/bulkip anei: Tu'msing in bulkip mahmah a nei hi. Atangpi in feet 40-70 in sang leh zong huipi'n amut hang in a puk kei hi. Puk naak sang in a zung kilok in a thazungte kisan (stretch) sak in a khausak semsem (grow stronger) zaw hi. Lei nuai ah feet 2/3 a thuk in zung/thagui a khasuk a abul ding detsak hi. Akung (trunk) zong khau (fibrous) kiphan bang ahi a, tawnglou bal khialou in a nem/duai hi. A dawn ah aba, ateh/anah leh agahte om hi. A kawi leh zong tunglam ah a kawitou hi. Khovel a khosa ihih nalai ziak un i khalam hinkhua mutsia thei leh bawlsia thei ding a tam ding hi. Laisiangthou in ginna ah dingkip un (1 Kor. 16:13) a chi hi. Tuaziak in kiptak a i din theihna ding in Jesu Krist ah thagui thuktak kha in dindet i sawm ding uhi. Tunglam tampi a gahsuang ding in (Jn. 15:8) Toupa'n simtu zousiah khasiangthou pawlna hung tungsak ta hen. Amen.

---03042022---
Share:

KRIST LAIKHAK (2 Kor. 3:3)

~ Rev. S. Thangnou
Pastor, TBC (ABA) Delhi

Laikhak kichi Ham/Pau teng gelhkhiat hiam namkhiat thute mikhat kianga khak chihna ahi. Tulai a Fax, WhatsApp, mobile phone leh adangte kizat bang in nidang lai in mun gamla leh haksatnate ah kithujak sakna in ana kizang hi.

Laikhak khat peuhpeuh sik-leh-tang a sawl ahihman in agelhtu in a khakpen (amutu) kiangah a gennop teng a gelh hi. A sungah thu poimoh tuamtuam kigelh hi. Atangpi in ki-itna, kingaihna thu, kihanthawnna thu, leh a tuamtuam asia-leh-apha kithuzak sakna ahi.  Mimal vai, insung vai leh pawlpi sung vaite leh government vai ah zong laikhakte mah na kihahman mahmah hi.

Sawltak Paul in Korinth Laikhak nihna zong Macedonia gamlapi apan in ngaihnatna lianpi toh gingtute ana khak hi (55-57 CE). "Noute ka laikhak uh na lungtang ua gelh, mizousiah  theih leh sim nahi uhi" achi hi (2 Kor. 3:2). Krist laikhak, kou gelh, laitui a gelh hilou a, Pasian hing kha a gelh, suangpek a gelh hilou a, taksa lungtang pek a gelh na hi uh..." ( 2 Kor. 3:3) achi hi. Gingtute pen Pasian laikhak, Krist laikhakte ihi ua, laitui leh suangpekte a gelh hilou ihi uhi. Khasiangthou zang a i lungtang sung a gelh ahi. I taksa pen khalam laikhak (spiritual epistle) ahi. Mizousiah in i niteng hinkhua ana sim zing ahi. I om sung bek hilou in i om nawnlou nung donga zong i omdan, khohei dan, i nung ima a midang te'n a lungsim a hung sim zing ahihdan phawk huai isa uhi.

Tuaziak in ei gingtute/Kristiante Pasian laikhak, Pasian a kipan ihi uh. Amah a pan chitna leh hoihnate sim theih ding a, Krist laikhak manpha tak ihi. Laikhak hoih hidi'n Pasian in thupha hung pe ta hen. Amen.

---27032022---
Share:

TBC (ABA) Delhi Executives: 2022-2024

LOCAL CHURCH COMMITTE (LCC)

Chairman: Pa Hanglamthang

Secretary: Pa Khamkholianthang

Finance-Treasurer: Pa Khuplunlal

Members: Pa Kamkhanlian & Pa Bruce K. Thangkhal  (Property Secy)


MISSION DEPARTMENT

Chairman: Pa Pauthianmawi

Secretary Finance: Tg. Mangkhanpau

Joint Secretary: Pa Bruce K. Thangkhal

Member: Nu Nengniang


WOMEN DEPARTMENT

Chairperson: Nu Rebeccah Chichiin

Secretary: Nu Chingthianmawi

Finance-Treasurer: Nu Hahat

Members: Nu Hoihnu & Nu Nengniang


YOUTH DEPARTMENT

Chairman: Tg. Mangzamuan

Vice-Chairman: Tg. Dalsuanthang

Secretary: Tg. M. Hausawmthang

Joint Secretary: Lia Nianlunching

Finance-Treasurer: Lia Chingmuankim


SUNDAY SCHOOL TEACHERS

Lia Nianlamching

Lia Niangsianhoih


Delhi Pastor : Rev. S. Thangnou

*******


Share:

TBC (ABA) MANIPUR EXECUTIVES 2022-2024

 


Thangkhal Baptist Church, Tuibuang

👉
 EXECUTIVE COMMITTEE:

1. President :  Upa Thangkhanmang

2. V/President :  Upa Thangsuanhang

3. Recording Secy :      Upa Kamminthang

4. Asst. R/Secy :      Upa Dalkhanpau

     MEMBERS

5. Upa Khaikhanhau

6. Mr. Ginlunthang

7. Mr. Paulianmung

8. Upa Zalianpau

9. Upa Nengsuanthang

10. Pastor Hangmuanlian (Executive Director)

11. Pastor Chinminlian (Y/M Director)

12. Pastor Genzatung (W/Ch Director)

13. Mr. Zamkhothang (Finance Comt. Chairman)

14. Upa Kamkhanpau

15. Upa Thangsuanpau


👉BOARD OF MINSTRY

1. Chairman : Upa Nengsuanthang

2. V/Chairman : Upa Chinkhankap

3. Recording Secretary : Upa Kamkhapau

     MEMBERS

4. Upa Khaikhanhau

5. Rev. Thanglet

6. Pr. (Rtd) Kamsuanhang

7. Upa Thangkhanhau

8. Ex Officio : Pr. Hangmuamlian


👉MISSION DEPARTMENT

1. Chairman : Upa Chinkhankap

2. Vice Chairman : Upa Zalianpau

3. Secretary :  Upa Dalkhanpau

4. Asst. Secretary : Upa Kamminthang

     MEMBERS

5. Dr. Thangkhanmang

6. Upa Chinsuankap

7. Tg. Khamminlian

8. Pa Kamkhanlam

9. Ex Officio : Pr. Chinminlian


👉YOUTH DEPARTMENT

1. Chairman : Pa Hangkhankhual

2. Vice Chairman :  Tg. Paulianlal

3. Secretary : Tg. Khamsianlun

4. Asst. Secretary :  Tg. Khailianmang

     MEMBERS

5. Lia Niangmuanching

6. Lia Niangbiakkim

7. Lia Chingmuanniang

8. Tg. Mangkhansang

9. Ex Officio : Pr. Chinminlian


👉WOMEN DEPARTMENT

1. Chairperson : Nu Chinglam

2. Vice Chairperson : Nu Niangngaihnuam

3. Secretary : Nu Niangnuamkim

4. Asst. Secretary : Nu Chingmanvung

     MEMBERS

5. Nu Chiinkhanngai

6. Nu Mannuam

7. Nu Marry Ningngaiching

8. Nu Kimtinhoih

9. Ex Officio : Pr. Genzatung


👉CHILD DEPARTMENT

1. Chairman : Pa Hensonbiaklian

2. Vice Chairman : Tg. Genmuansang

3. Secretary :  Lia Niangbiakkim

4. Asst. Secretary :  Tg. Hangsuanlun

     MEMBERS

5. Tg. Khupmuanlian

6. Tg. Kamzamung

7. Lia Lunny

8. Lia Nuamngaiching

9. Ex Officio : Pr. Genzatung


👉LITERATURE COMMITTEE

1. Chairman : Upa Hangkhankhup

2. Secretary :  Retd Upa Thangchinsuan

      MEMBERS

3. Upa Kamkhanpau

4. Pa Thangkhanmang

5. Pr. (Rtd) Kamsuanhang

6. Pastor Thangdoulal

7. Ex Officio : Pr. Hangmuamlian


👉MUSIC COMMITTEE

1. Chairman : Upa Kamkhanpau

2. Secretary : Tg. Khailianmang

     MEMBERS

3. Pa  Khaikhanlian

4. Rev. Thanglet

5. Upa Zalianpau

6. Ex Officio : Pr. Chinminlian


👉BUILDING COMMITTEE

1. Chairman : Upa Thangsuanhang

2. Secretary : Pa Paokhothang

     MEMBERS 

3. Pa Paulianmung

4. Pa Zamkhothang

5. Ex Officio : Pr. Genzatung


👉 BIBLE TRANSLATION COMMITTEE

1. Chairman : Upa Hangkhankhup

2. Secretary : Upa Kamkhanpau

     MEMBERS

3. Pr. Chinminlian

4. Upa Thangchinsuan

5. Ex Officio : Pr. Thangdoulal (Translator, OT in Thangkhal)


👉BIAL KIHAWM DAN

1. Area Pastor : Rev. Thanglet Mate & Pro. Pr. Kambiaksang

2. Delhi Pastor : Rev. Thangnou

3. Khaukual Teacher : Pro. Pr. Khamkhanthang

4. Kotlian Teacher : Pro. Pr. Kamlianlal

5. Youth & Women Promotor : Evan. Ginzasuan


ABA Missionary : Rev. Ginkap (Translator, NT in Thangkhal)

TBC Missionary : Pro Pastor Eric Hanglamthang


Share:

The 32nd Hmar Martyr's Day Observance : Programme

Greetings

On behalf of the Hmar Inpui I would like to request to my dear esteemed members to kindly participate on the 32nd Hmar Martyrs Day Observence cum the 17th State Level Hmar Martyrs Trophy  final match which will be played between Kuki People Alliance  Saikul & Symropia at Saikot Play Ground on the 16th May 2022.

Your kind presence will be highly solicited.

Sd/-

(Richard Hmar)

General Secretary

Hmar Inpui-GHQ

----

The 32nd Hmar Martyr's Day Observance 

cum 

The 17th State Level Hmar Martyrs Trophy







Share:

Recent Posts

Popular Posts

Articles

SUBSCRIBE

Thangkhal Bible in Mobile

Mobile phone a Thangkhal NT Bible koih ding dan

Read Thangkhal NT Bible

JOIN KV fb

ZOMI FINS

PHOTO GALLERY

THANGKHAL COSTUMES
TBCWD TOUR 24-Sept-2022
Kulhvum Prayer

Blog Archive