Separation of Thadou and Kuki Two tribes identities

Thadou leh kuki hi tribe ni a kikhen ahitai

1. Manipur a unao tribes Non-Naga jousen kuki hi Political Nomenclature a ana kichepi ahi. *Kuki Tribe (AKT) recognition demand* hi aguh a ana kibol jing jeh in, Paite, Simte Vaiphei Gangte Zou, Thadou etc Tribes Lamkai hon ana doudal uvin ahi. Kuki chu aneitum *Kuki Pao Protagonist* um ahijeh in Paite Simte Vaiphei Gangte Zou Teddim-Chin etc hon *Kuki nomenclature* ana dalhaovin, 1995 vel in 7 Tribes ahin sem uvin, chujouvin Political nomenclature dingin *Zomi* ahin sem taove. Pu. L.B Sona Guite Ex-Zomi Council Chairman in kuki a lut ding katiu leh kotbul a mikhat heicha toh apangin kalut thei pouve, ati. Lamjangpa (Guite Bulpipan) Thadou Pao, Thadou Pon hi kuki pao, kuki pon nati laiseuvin kuki hithei pouvinge ati.

2. Kuki Tribe (AKT) demand chu alolhingin GOI Gazette notification 2003 dungjui'a AKT-2003 hi Tribe khat a recognised ahitai. *Kuki tribe (AKT-2003) hin kuki political nomenclature chu asuhbei ahitai. Kuki Nampi kiti chu bei ahitai*. British kuki, AKT-2003 tin achom chom aumpoi. Kuki chu khat bou ahi. Hichu AKT-2003 ahi. Chuleh Kuki leh AKT-2003 jong achom chom ahipoi. Mizo leh Any Mizo Tribe khat ahi banga kuki leh AKT jong khat ahi.

3. Thadou Nam in Kum sot tah kuki unification ana chepi chu kuki Tribe (AKT-2003) recognition hin *full stop* akoi ahitai. Hiche jeh a *Thadou Conclave 2015: Resurgence of Thadou Tribe* hi Delhi khopia ana kibol ahi.

4. Tunia Thadou Nam sunga Thadou hi aumlou kuki nomenclature noiya koigo teitei hohi kigel phaovin. Nangho jeh a tunia Thadou Nam leh Institution ho: Thadou Inpi, TSA, TWA, TYA hohi amachal ding banga machal theilou ahi. *Thadou Nam hi kuki tribe (AKT) hatna leh machalna dingin mangcha tahih uvin*.  Tunia kuki min'a thu kisei leh thil kibol jouse hi Kuki Tribe (AKT) hatna ding ahi. Kuki organisation i.e KIM leh abahkai ho KSO, KKL, KCA etc leh kuki min'a Church denomination ho jouse hi kuki tribe (AKT) institution ahi.

5. Thadou Nam in Thadou Institution: TTC (*Now Thadou Inpi* ), TSA ho donlouva Kuki nomenclature ngailutna jalla Kuki Institution, Kuki Inpi, KSO, KKL etc ho Kum sottah hin kiboipi ahin, Kuki Institution ho jouse hi tunin Thadou Institution ho TI, TSA, TWA etc ho douvin apang taove. *Thadou minam ho chu kuki soh a pang jing jeng hen natiu ham*.

6. Thadou Nam sunga Thadou kahi tia kuki dinga natong ho kingaito phaovin. *Thadou nahiu leh kicheh in Thadou hiuvin Lang, kuki nahiu leh kicheh in kuki hitaovin*. Thadou Nam sunga AKT-B team akingaicha poi. *Thadou Nam sunga Thadou Nam hi kicheh tah a chepi phat ahitai*.

7. Thadou Nam leh kuki Nam hi mihem kibang hijongle Nam identity chom chom chepi ahitan, Thadou leh kuki hi tribe identity a kikhen ahitai. Hijeh in *Thadou leh kuki hi seimat lou ding ahitai*. Indian Constitution in freedom of choice thaneina apeh banga koima hunama identity imposed kibol lou ding ahi. Mihem ama mimal deilhenna chunga kingam ahi.

8. Thadou Nam hi hetphah lou khanga pat anaumsa ahin aumsa chu British Scholar hon record a ajihlut ahi. *Mihem in phung leh chang kinei jong leh Ham leh Pao in phung leh chang aneipoi*. Thadou Tribe (Nam) hi Ham leh Paova (Linguistics) akon'a kisemdoh ahin, *Koi hileh Thadou Pao, Custom leh Culture chepi jouse chu Thadou Minam ahi*. Thadou minam hon Thadou Nam chonna-Custom leh Culture, Pao hi ki domsang jing ding, Thadou Identity hi Govt of India leh Myanmar in hetpehna anei banga kichepi jing ding ahi. Chuleh unao tribes hotoh chamdel'a umkhom ding leh pan lahkhom ding hi kigel jing ding ahi.

Courtesy: THADOU NAM
Share:

KNO leh UPF politics hi fail ahitai

1. Manipur integrity suhkehlou na dinga KNO leh UPF in GoI leh GoM toh SoO agreement sign anabol ahi.

2. Meilhei gal umding kichat jeh'a Kuki MLA ho leh KNO/UPF hon Anglo-Kuki War min leh ancestral land thuchang akhel uchu Kuki politics kipal lhuhna ahi.

3. Bollou beh ding Thangting muol a cross leh flag gaki khaiya, mi alunghan phat'a gaki ladoh kit chu eima phei-chunga saa kishem tobang ahitai.

4. Buffer zone toh kinaiya Kuki thingnoi camp kikoi ho lahdoh ding tia Meilhei ho kiphin uva, akilahdoh theileh imelma ten igam ei lahpieh tina ahitai.

5. KNO leh UPF in atosot Kuki MLA ho aki resign nuomlou uleh Manipur integrity sukehlou dinga sign kibol chu guilhung ahitai.

6. Gal kipat tiil laiya mipi in National Highway akhaleh kichihsah tah'a honsah KNO leh UPF spokesperson teni chu suhmil lou ding ahi.

A mipi tetoh pankhom ding nuomlou'a melma tetoh pangkhom jing KNO leh UPF in itih hijongleh gamtum mu ponte.

Muol vum'a thingphung kitung banga huiyin amutna lang² a awn lele thei leh anam min kisan khel lele thei lamkai ho ding in gamtum muna um pomte.

~Sasang Haokip

👇Kukiland: Facebook page

Share:

UKNA: KZC CONSULTATIVE THU A BOYCOTT THUPHON

Office of the
UNITED KUKI NATIONAL ARMY (UKNA)
Government of KUKI-GAM
General Headquarter
Motto: "Kuki Nam jalenna din kapang jing uwe"
Estd. 2015

Ref. No: ....................
Date: 17/07/25


KZC CONSULTATIVE THU A BOYCOTT THUPHON (UKNA)

NAMPI dia Public representative dia kisem KZC in ahung lhunding 19th July 2025 nikho a dia 'Consultative meeting' ahin kouna hi aning akah akikhol chen in ahile. Nampi a dia phatna ding sang a khotheilou Nam mite dia manthahna ding le Melmate toh kiguijopna lamgon ahiding akimu doh tah jeh in, hiche Meeting hi Nam mipih thalheng in (UKNA) in DOUDALNA akinei e.

KUKI Zo Nam mipih te mitlhi hul nai louva hitobang HEMKHAM thu seikhom ding kiti hi KUKI Zo abahkai (CSO) hihen, MIMAL hijong le, aneilou diu ahi

THUPEH JOUVA KOI TOBANG ALAMPEL AUMLE ORGANISATION IN ACHAN DIA LOM KIPE DING AHI.

Information & Publicity
(General Head Quarter)
UKNA
Share:

Brief Report on N. Biren Singh Audio Tape Case in the Supreme Court of India

The last hearing of the case was on May 4, 2025, where the Hon'ble Chief Justice of India refused to accept the CFSL Report submitted by the Government, as the Hon'ble Court observed some manipulation in the Report. The Hon'ble Chief Justice also made a strong observation during the hearing, stating that "the Government need not try to protect the guilty (N. Biren Singh)".

After KOHUR submitted the authenticity of the leaked audio tapes of N. Biren Singh as directed by the Hon'ble Supreme Court, the Government requested the Supreme Court to allow them to prove the authenticity of the same audio tapes at the Central Forensic Science Laboratory of the Government. The Court allowed them to do so, and subsequently, the Government was caught manipulating the forensic report to save N. Biren Singh.

The Hon'ble Supreme Court directed the Government to submit the correct CFSL report again by July 21, 2025. As such, the case is likely to be taken up in the last week of this month.

~ Kuki Organization for Human Rights Trust (KOHUR)
Share:

Lianmuansang Ngaihte in Tuailai Camp panpih

Unaupa' L.Lianmuansang Ngaihte, PO, Punjab & Sind Bank S/o L.Paupi Ngaihte, Chiimtung Area, Dorcas Veng, New Lamka in a Khaloh lak masakpen ₹ 73,656 (73,660 round up/chingsak) in Mualnuam BYF/Tuailai Camp, September 17-21, 2025 sung a aneihna ding uh toh kisai in kithuahpihna nei hi.

Tunitak in Hauminlian, Mualnuam BYF Chairman khut ah, L.Paupi Ngaihte F/o L.Lianmuansang Ngaihte in piakhiakna nei hi.

Toupa'n thupina tengteng tang hen, agamna sepna a pang theizel ding in Toupa'n amaa uh pi in ompih zel hen..!!

@BYF Mualnuam 
Share:

TYCM Press Communique 

OFFICE OF THE
TRIBAL YOUTH COUNCIL MANIPUR
Media & Information Department
Headquarters, Lamka, Churachandpur - 795128
Email: tribal.youth.council.manipur@gmail.com | Contact: +91 7005 140 065

PRESS COMMUNIQUE
Issued No. TYCM-GPR/MID/17
Dated: the 17th July, 2025

As part of its initiative for development in the tribal areas of Manipur, the Central Executive Council (CEC) of the Tribal Youth Council Manipur (TYCM), General Headquarters, under the leadership of its CEC emergency meeting held on July 17, 2025, not only came up with a Vision for 2040 but also prioritised various key areas of development in the region.

The purpose of the vision is to highlight development-appropriate infrastructure and development strategies for tribal villages while also bringing a common understanding on how key development areas are to be aligned with the levels of development in those areas.

The vision aims to be in consonance with the welfare programmes of the Government of Manipur and the Government of India. To name a few, schemes like Pradhan Mantri Awas Yojana - Gramin (PMAY-G), Jal Jeevan Mission, Saubhagya, MGNREGS, NSAP, PMGSY, RTE, Mid-Day Meal, School Infrastructure Development, ICDS, National Rural Livelihoods Mission, Skill Fund, Government’s efforts in Health and Digitalisation, PM FME, Aspirational Block Programme, Saturation Scheme of various Departments, and more.

Notable Departments to be aligned with this Vision 2040 are: Planning Department, Tribal Affairs & Hills Department, Health Department, Social Welfare Department, Power Department, Education Department, RD & PR Department, Rural Development Department, PHED, Transport Department, Food & Civil Supplies Department, Agriculture Department, Horticulture Department, Soil Conservation Department, Forest & Environment Department, Labour Department, Sericulture Department, Revenue Department, and Minor Irrigation Department.

Moreover, the Vision 2040 is in line with Sustainable Development Goals 2030. It also mentions the importance of Data Collection, Data Monitoring and Informed Decision-Making, Stakeholder Partnerships, and Village Volunteer Involvement.

The vision will be carried through a prioritised focus, which shall be clearly established in the upcoming area-wise Tribal Youth Conventions 2025, and also made public via publications, for future Government of Manipur and Government of India collaborations.

The TYCM further resolved to strengthen Youth Representation at the grassroots level by taking steps to form Youth Units and Youth Committees across the length and breadth of the tribal regions of Manipur. The TYCM also calls upon all Tribal Youths to play a proactive role in shaping their communities and the future of the next generation.

The Tribal Youth Council Manipur urges the general public and concerned authorities to give attention to the demands of the Internally Displaced Persons (IDPs) and calls for better rehabilitation of the victims. The TYCM also expresses its concern over the delay in the provision of appropriate housing, employment, education, healthcare, and other rehabilitation needs for the victims of the current ethnic conflict in Manipur.

The TYCM genuinely appeals to CSOs, philanthropic individuals and welfare bodies to take up village and area-wise sustainable developmental programmes and show solidarity with the Vision 2040 of the Council.

The TYCM strongly appeals to the Chief Minister, Tribal Affairs Minister, PH, Chiefs, and Village Authorities to take appropriate steps for sustainable development of the tribals of Manipur through the lens of the Vision 2040 of the TYCM.

The draft and details of the V2040 will be made available shortly by the CEC in due course.

Media & Information Department, TYCM-GHQ

Share:

JNU: LAST DATE OF ONLINE APPLICATION

Share:

Free Movement Regime (FMR)

 NDTV
Share:

Thadou Tribe Council Appeals UNC on Road Issue

Office of the
THADOU TRIBE COUNCIL
General Headquarters

“The Thadou Tribe is recognized vide President’s Order S.R.O 2477A, Gazetted of India Extraordinary, Part-II, Pg. Section-III, No. 316, New Delhi, Dated, 29th October 1956, Manipur S.L No.27- Thadou, Page 35”

Office Address: Headquarter Veng
Near Town Church, Songpi, Lamka-795128
Channel & Email: ttc.ghq channel
thadoutribecouncil.ghq@gmail.com
Ref.No.24/TTC-GHQ/(PR)/2025

APPEAL

To,

The President,
United Naga Council (UNC).

Date:
The 17th July, 2025

Subject: Appeal to advice the Joint Tribes Council (JTC) consisting of Inpui, Liangmei, Rongmei and Zemei tribes, not to disturb and interfere in the matters of ‘Churachandpur (Songpi) – Kangpokpi (Kanggui) Connectivity Road’ that Evaded/Bypass all JTC Areas and pass through only Kuki-Chin blood Chiru Khunou/Dolang Khunou Village.

Respected Sir,

With due regards and honour, the undersigned on behalf of the Thadou tribe in particular and the whole Kuki community in general, would like to thank and appreciate UNC and all Manipur and Nagaland Naga tribes for the help and support that sustained us this far, in such a hard time for the Kukis as now.

At the same time, we also would like to appeal you in matters of great concerned that at such ‘Hard Times’ for the various Kuki tribes that some evil-minded mischievous individuals, time to time created unnecessary disturbances along the route, that compelled for another “Alternative Route” to bypass all the JTC Areas not to disturb their respective peaceful atmospheres. The proposed bypass route takes a very long route so as to evade all JTC Areas and pass through only our blood brother Chirus land. We don’t object some of our blood brothers joining in UNC or NSCN-IM with the hope that this participation will all the more smoothen and mediate ‘Kuki-Naga Unity & Fraternity’.

However, it is very unfortunate that the JTC’s Memo Vide. No. Nill. JTC/MSC/2025-1, dated, the 15th July, 2025 addressed to your esteemed office portraying the ‘Kukis as Encroaching Naga Ancestral Land’ where triple times is invested to evade all their areas to pass through only our blood brother Chiru Khunou/Dolang Khunou Village.

We, therefore appeal earnestly to you to advise the JTC not to meddle in this matter where they have no legal authority and give bad name to Naga as well as Christianity, over blood brothers dealings, as per custom and tradition. We hope your able leadership will definitely solve this matter once for all, to give peace a chance to live and let live as fellow Tribals and fellow Christians.

With regards,

Dated: Churachandpur/Songpi
The 17th July, 2025
(YT HAOKIP)
President, Thadou Tribe Council (TTC)-GHQ

Copy to:

1. President, Naga Hoho, Headquarters, Kohima, Nagaland for kind information and necessary favourable actions.

2. President, Naga Students Federation (NSF), Nagaland for kind information and necessary favourable actions.

3. Guard File/Relevant File.



Share:

Senapati Temporary Jail A Um Ho

Kuki CSO (CoTU, KIM, KSO, ITLF, KWU, KWU-HR, SAHILCA) ho henga taona leh temna

Tutua kuki chapa chanu, Senapati Temporary Jail a um ho hin, bu-le-me amutapouve. Tutua Senapati Temporary jail a um hohi Sajiwa jail sunga umho toh atamdan kibangthim ahi. Amaho neh-le-chah ding hi Home Department mopohna ahi. Amaho akonna fund hung teitei ding ahi. Ahinlah,  meilhei ehsan hon fund chu ahinpeh lou phat uva, bu-le-me angol u ahitai. Jail a um insungmite hon, _*"keiho hina inla imacha bolthei kanei pouvin, lungset tah in CSO lamkai ho makainan, Centre government komma appeal neibolpeh uvinlang, Press Release neibolpeh teiteijun"*_ ahintiuve.

Athu umdan akikhollin, hiche munna natong eimi hon jong "adihnai" ahintiuve.

Hetdingkhat chu ahileh, Manipur sunga President's Rule umjouva patna eimi akimanjouse Sajiwa jail a kikoitheilou ahitai. Lamka lang ho chu Churachandpur jail a akoi uva, Sadar Hills gamsungmiho chu *Senapati Temporary Jail* a kikoi ahiuve. Churachandpur jail chu anaumsa, administration kitupsa anahijehchun aboi behsehpoi. Aumkhalou, tu-thah a kikoi, *Senapati Temporary Jail* a um ho nehlechah vang ahahsa khontengtai.

CSO ho komma temna nom chu ahileh

1). Amun gaveuvinlang, songkul a umho gakimu teiteijun. Concern Authority ho jong kimupiuvin.

2). Kangpokpi a chondoh thei ahijongleh, upai khat bol gangchel angaije.

Hiche thu hi emergency ahitahjeh in, athu hi boipi gangchel angaitai. Hiche thu simdoh jouse kikangse kidalse loudingin ikitem uve.

Source:
Northern Kukiland News Agency
Share:

Pu T Gougin geldoh in um jeel: Pa Tual

Zomi thu akigeen kha him him chiangin (Late) Pu T. Gougin, Ex-Minister, geldoh in um jeel hi.

MANGPA PASIAN JEHOVAH thu akigeen phawt phawt leh MANGPA JESU KHRIST geldoh in um gige hi. Amen. Hallelujah.

Akhoi abang hitajongleh (Late) Pu.T.Gougin Ex-Minister hih, India gamsunga, "Zomi Nomenclature" hing poluuttu leh aphut dawh masapen ahi.Tuni dawngin, India gamsunga teeng Chin/Kuki/Mizo/Zomi (of late Hmar), kichiteen, "Father of the Zomis in India", chiin apom theilou/apom uutlou i um nalai lai uhi. Lamdang kasa mah mah hi.

JESU KHRIST, MANGPA PASIAN JEHOVAH Tapa tangkhat neihsun ahi chih ipom theih a, i gingtaat leh, tahsa kivaihawmna sil azawng (Late) Pu. T.Gougin, Ex-Minister, India gamsunga "Zomi Nomenclature" hing poluuttu ahi chia i pom chiat diing uh ahi. Unaute. Hih thudih ahi.

Kum 1972, January 28, in T. Daijang khua ah, ZNC (Zomi National Congress) hing phut khia hi. (Late) Pu.Semkhopau Samte, General Secretary ahi. Hih thudih ahi.

(Late) Pu.Thangkhangin Ngaihte (Late) Pu.L. Thianzakham (Late) Pu.Lalneithang (Late) Pu.Nehkhojang Tungdim (Late) Pu.SS Col.T.K.Pau leh adang dangteen hung sih san bei vehta uhi.

Kum 40 veel diing bang, Zo Suante gam khata teng khawm diing, vaihawmna khat nuai a umdiing chiin, ahun uleh, a sumlepaai, athaleh ajung uh, aneih leh alam teng teng uh seng bei veh un, ana pang uhi.

Tuun, hih dinmunah ki diing lel lel hi. Aleh lam tah a geen diing hitalei, bang mah "phattuomlou" chilei geen khiallou diing ihi uhi.

Tuniin, ZNC, leh hulaia un-armed volunteer, ZRV, kichite bang, khangthah atheilou tam mah mah diing ahi. (Today, What is ZNC? What is ZRV? Many young generations will not know?)

Hulaiin, tunia asita LAMKAAI (Leaders) khenkhat teen dou tah tahin ana doudaal uhi. The rest is history.

(Late) Pu.T.Gougin lehkhabu gelh, "History of Zomi" leh "Discovery of Zoland," kichitegeel bang, (i) Assam Agricultural University, Jorhat, Vice Chancellor, (ii) West Bengal, Mohanpur, Nadia District a um Agricultural University, "Bidhan Chandra Krishi Viswavidyalaya," Vice Chancellor (iii) Orissa University of Agricultural and Technology, Bhubaneswar, Vice Chancellor (iv) Tamil Nadu Agricultural University, Coimbatore, Vice Chancellor te, kei mah khut ngei ngei in, a Office Chamber vah kana peh veh hi, tuun, kum 40 vaal bang ana mualliam tahi.

Conclusion:- Abang abang geen geen lei jong agam neitu tah tah hih, MANGPA PASIAN JEHOVAH ahi (Psalm 24:1 and 1 Corinthians 10:26).

Tuni, atunga igeen leh igeen khalouuh, leader masate, adihtah leh chiangkuang taha geen diing hitalei, huh hunlai in, amauteen, MANGPA PASIAN JEHOVAH theih tah tah lou ahi uh chilei, geen khiallou diing ihi uhi.

Anuaia Laisiangthou, Bible, bung leh taang kitalangteen, "Vaan leh Lei" anei tupa (Real Owner of Heaven and Earth) hih, MANGPA PASIAN JEHOVAH ahi, chihi.

AMAH, isuh lungkim masangsiah uh, gam inei het sih diing uhi, Unaute, JESUS min in hangsan tahin igeen ngam uhi.

(1) Psalm 24:1-"The earth is the LORD's, and everything in it, the world and all who live in it."

(2) Exodus 19:5- "Now if you obey ME fully and keep MY covenant, then out of all nations you will be MY treasured possession. Although the whole earth is mine,"

(3) Deuteronomy 10:14-"To the LORD your GOD belongs to the heavens, even the highest heavens, the earth and everything in it."

(4) Job 41:11-"Who has a claim against ME that I must pay? Everything under heaven belongs to ME."

(5) 1 Corinthians 10:26-"For, 'The earth is the LORD's, and everything in it.'"

Gingtu ihihna uh tawh kitawnin Laisiangthou, Bible in ageen bang bang in "GAM leh LEITANG" aneitupa, sulungkim phawt him him lei, bang mah buai nadiing a um sih hi. Unaute. Praise the LORD. Amen.

Let us REPENT, the Kingdom of GOD is at hand. Amen.

By:- PaTual T.Tualzathang

Servant of the Living  GOD ALMIGHTY JEHOVAH in YAHSHUA MESSIAH.

~ WAP

*************

For more about Pu T. Gougin, click the links below:

Pu T Gougin "The Father of Zomi" passes away at 87

The Origin of Zomi: Pu T. Gougin

Pu T Gougin swearing in as Dy Minister

Zo Re-unification Organisation (ZoRO) Founders

ORIGIN OF ZOMI: T. GOUGIN

OUR GENERIC NAME IS ZOMI: DR MANGKHOSAT

WHO ARE THE ZOMI?

******************

Share:

Google Translation-ah Zomi (Zolai) Koih Zawhna Dingin Nasepnate Theihsakna

ZGTC Pan Zomi Khempueh Tungah Thuzaksakna.

A thu: Google Translation-ah Zomi (Zolai) Koih Zawhna Dingin Nasepnate Theihsakna

Global Zomi Movement Support (GZMS) meeting pana khensatna dung zui-in nimit  12 January 2025 ni-in  Zomi Google Translation Committee (ZGTC) kiphuan khia hi.

ZGTC in Google Company tawh kithuza theipahin Google Translate ah Zomi (Zolai) guang dingin nasep kipan theipah hi.

Google Company zumpi panin hong ngetna-uh om bangin a vaisaipi ding kipawlna (Stakeholder) dingin Zomi sungah lailam tawh kisai kipawlna lianzaw deuhteng leh Community-based Organisation pawlkhat banah Zomi Linguist expert mi 3 kiguangin Google Company Office zumpite-ah kipuakto khinta hi.

ZGTC nuai-ah Language and Literature Department, IT Department leh Fundraising Department cihdanin nasep kihawm dimdiam hi.

Google Company Office panin sep ding a kitangsamte hong zasakzel uh a, a mau hong (guide) makaihna zui-in na kisem toto thei a hih manin, tulai takin kammal letna (word translation) bawl dingteng kizo khinta in, Laigual letna (Sentence Translation) bawl dingin hong piaktenguh a kisep laitak a hi hi.

Hih Google Translate ah Zomi (Zolai ) i guanzawh ciangin minam pau Google translate ah a omsa nam 300 (zathum) valte leh Zolai pen a kihel thei ding a hih manin thangah huai mahmah hi.

Tua hi-a, Zomite sung panin Zomi leh Zolai a vei-a  mapang nuam khempeuhin ZGTC tawh kithuza-in mapang khawm ni cih zongh kong theisak uh hi. Sum leh paai zongh kisam dinga, a sem a bawlte-a dingin zongh thungetsak kisam mahmah den ding hi.

Topan Zomite Thupha hongpeta hen!

Zomi nampi khantohna dingin note tawh nasem khawm,

Zomi Google Translation Committee (ZGTC)
Contact to:
Ph: 0273233811
Email: zgtc25@gmail.com
Date: 17 July 2025 
Share:

FOOTBALL FOR CHANGE (F4C) in kinepna thahbeh hinpolut kit!

FIFA leh AIFF in kithokhoma 2023 kuma Bhubaneswar, Odisha gama alhangpia Under-14 chapang academy tichu AIFF-FIFA Talent Academy minputsah na noia hungkisemdoh ahin, hichi Academy in India pumpi a chapang football lampanga semthei ahin lhenchil jinglai ahitoh lhonnin tuthah a Trial a dinga kouna hinmu ikineppiu leh kithang aatpi umtah F4C Academy, Saikul akon chapang 11 jennin kouna ahinmun ikipapiu vin abon uva alolhindiu ikinepnau le itaonau ahi.


Hichi AIFF-FIFA Talent Academy in abidoi pipen chu ahileh U-17 FIFA World Cup India in athepna tah a pan alahjou nadinga chapang semdoh ding ti ahin, ahung lolhinleh Kukichapa tampin Nampi ahinchoisangdiu India minna pan ahinlah diu igaldot jing uve.

India pumpi a mi 50 Trial a dinga kouna muho lah a adang seibe dingin Minerva Academy akon Kuki chapa mi 4, Mizoram 442 Academy akon Kukichapa mama mi 1 chuleh isopiteu Mizoram akonjong mi 7 vellin kouna amun ahi. (Seilhinglel umthei)

Akhumkh A nan Football 4 Change hichan hinphah nadinga thale jung, ulsa longa sumle sel a panla jouse chunga ikipanau asangin aga mudohthei ahitai! Chate, Naote jouse itaonau'vin geldoh utin lolhinna neipa Pathenin phatthei boh tauhen!

~ Kukiland Football
Share:

NAGALAND KUKI HO ~ Thadou Nam

IPI JEH A NAGALAND KUKI HO REFUGEES STATUS CHANGTHEI HAM

India Independence masanga Nagaland Kuki ho dinmun

John Butler in Naga Hills 1872 kum a Census alahna a Kuki Village hi 25 aumin, mihem 2599 hi village 21 in achenge atin, village 4 hi asimtha poi. India Census 1901 a Kuki village hi 26 aumin, mihem 128 hi khotin a ihop leh Kuki Population chu 3328 ahi. Naga Club hi 1918 kumin akiphutdoh in, 10th January, 1929 in Naga Club in Naga Hills hi India vaipohna noi a koilouva, direct a British vaipohna noija koidin Memorandum ana peuvin ahi. Hijeh chun Government of India Act, 1935 a chun Naga Hills hi "Excluded Area" tin akijihlut in ahi. Hiche Memorandum a soikai lah a anajao chu Lenjang Kuki (Head Dobashi) jong ahi.

NNC Khanga Kuki ho dinmun

Naga Club chu Pu Lenjang Kuki in adalhah nunga, NNC khanga Naga Movement dinga panla ho: Paochung kuki, Dr Lenjalal Kuki, Onpao Kuki, Jangkhosei Kuki, Subedar Khupjalet Kuki ahi. Hiche phatlaija Kuki Intellectual a kihe Seikhohen Kuki leh Jangkhosei Kuki chu NNC noija Kuki Tribal Council members in jong anapang uve.

Sir Akbar Hydari, Governor of Assam in 1947 kuma Kohima ahung vil in, NNC hotoh Naga Hills sunga Tribe chengho ana seikhom uvin, Naga Hills a Tribes ho chu Western leh Eastern Angami, Kuki, Kacha Nagas, Rengmas, Semas, Lothas, Aos, Sangtams leh Changs ahi. Hiche toh kilhon chun "Nine Point Agreement between Governor and NNC" chu anasem uvin ahi. Seikhohen Kuki hi Naga Independence dinga Pandit Jawaharlal Nehru Prime Minister of India toh kimuto dinga NNC-Naga Delegation lah a anapang ahitai. Naga Plebiscite 16th May, 1951 kibol a chu Naga Independence dinga Kuki lamkai soikai ho chu: Onpao Kuki (President Kuki Union), Paochung Kuki (Chief of Khaibung) Dr Lenzalal Kuki (Chief of Bungsang, Father of Seikhohen Kuki) Subedar Khupjalet Kuki ahiuve. NNC Sepai a anapang ho chu Vomkhothang President of KUC, Hemjangul Secretary KUC, Simson Haolai, Kailet Singson, Henkho Haolai, Paokhoseh Chongloi, Tonglen Singson, Haokhoseh Kholhou, Haokholet Kholhou, Padal Kuki, Jacob Doungel etc.

Govt of India toh Naga hon kinoptona aboldiu phat in, Naga People's Convention (NPC) akonin Jangkhosei Kuki Drafting Committee Member khat in ana pangin, Naga Political Settlement draft anabol uvin ahi. Govt of India leh NPC "16 Point Agreement" chu 1960 kum in Signed anabol uvin, Nagaland chu Assam State akonin ana kikhen tai. Chuleh Lutjakai Kuki chu Interim Body member in ana pangin ahi. Nagaland in 1st December, 1963 kum a full fledged State ahin mutoh kilhonin Langkam Kuki-Ghaspani, Lalkholam Kuki Tenning chu MLA anakai lhonin ahi. 1982 kumin Henlun Singson hi Tening Constituency akonin ana kaidoh in, Council of Ministers with the status of Minister of State (Independent Charge-Forest Department) anatuh in ahi.

1990s jouva kuki ho dinmun

1. NSCN (K) GPRN/NSCN-Chungkhojang Singson (C Singson), Luna Chongloi Kilonser GPRN/NSCN, Col Lenglam etc


2. NSCN(IM)- Paohao Kuki Member Steering Committee, Haolim Kuki Executive Steering Member.



Kuki Tribe of Nagaland

Kuki Tribe hi Ministry of Law, Notification No. G.S.R 1099 dated 23rd July, 1970, Gazette of India, Extraordinary 1970, Part II, Section 3(i) dungjui'a "Kuki Tribe" hi Nagaland sunga Non-Naga Tribes khat a recognished kibol ahi. Chuleh Government of Nagaland, Land Revenue Department No. LR/2-118/76 dated  November, 1979 kuma Kuki hi "Indigenous inhabitants of Nagaland" a recognized abol ahi.

India Constitution Article 371A- hin Nagate thaneina apeh hi Indian Parliament in dan leh mol ijat sem jongle anoija kipe ho chunga hi India Govt in thaneina aneilou ahi.

1. Naga Customary Law and Procedure


2. Religious or Social Practices


3. Civil and Criminal Justice based on Naga Customary Law


4. Ownership/Transfer of land and resources



Indian Constitution Article 371A in "Ownership/Transfer of Land and Resources" thaneina hi Naga mipi apeh ahi. Hiche jeh a Centre Govt leh Nagaland Govt in jong Gam neipa/neinu phalna louva "Mining or development work" kiti jong abol theilou ahi. Hiche land ownership/transfer of resources kithi hi Naga ho ding ahin Non-Naga ho ding hilou ahi. Kuki hon Naga movement dinga pan ijat alah uva Indigenous inhabitant ahivang uva, Non-Naga Tribes ahijeh uva land rights aneilou ahi. Land Rights neilou chu agammi hilou ahin Kuki ho Indigenous hina hi Nagaland Govt in velvetna aneitei ding ahi.

Register of Indigenous Inhabitant of Nagaland (RIIN)
Home Commissioner Govt of Nagaland in 11th July, 2019 in RIIN boldingin Press Release anabol in ahi. RIIN hi Inner Line Permit (ILP) under Bengal Eastern Frontier Regulation Act, 1873 based abol ahi. Hiche hin Nagaland Indigenous hi koi ham chuleh Indigenous hilou koi ham holdohna ding ahi. Tun RIIN thu a court case boljong leu direct a Constitution of India Article 371A toh kitatto ding ahin High Court/Supreme Court chu Custodian of Indian Constitution ahileh Constitution toh kikal a Court in order  asolou ding, RIIN thu a case hi ajolou diu ahi. 1993 Kum in, Kuki Inpi Nagaland President Pu Letlam Kuki in NSCN (IM) ho koma Kuki ho na gamsung uva neichensah uvin, Tax napenao vinge tin kinoptona anasem uvin ahi.

Nagaland a Thadou ho Kuki Tribe a aum uhi historically & politically blunder mistake ahin tun nomin daleu RIIN jeh in Refugees status in aumlo taove.

Courtesy: THADOU NAM
Share:

NA LUNG'A NA NGAITO KHAH EM?🤔 ~ KSO GHQ EDUCATION DEPT

Candidates hon sum ijat na saved uvem rough estimate (up down) ana veute avoiding Aizawl/Silchar for appearing exam.

1. Say for SSC CGL kuki candidates:
      500×10,000= ₹ 50,00,000

2. SSC 10+2 kuki candidates:
400×10,000= ₹40,00,000.

3. IBPS banking:
 300 ×10,000= ₹30,00,000

4. SBI PO:
 300×10,000= ₹30,00,000

5. Agniveer:
300×10,000= ₹30,00,000

6. UGC NET:
 300×10,000= ₹30,00,000

So on and so forth
I gam sung uva exam na tou ule crore lang ki saved doh tina ahe. Hijeh chun hahsa tah a emu u ahin tomngai tah in pang un.💪🏻

KSO GHQ Education Department
Share:

GMFDI PATHEN LHAGOTHENG THUPHON

Mihem in Lhohbuh neocha inei u hichu Pathen in eipeh u ahi hepha lou a ama natohna suhtoh nale ama hilna a mandia ijah uhi igelkhelnao lenpen ahi ajeh chu  iluchang uva isam( hair) Jong jang ijat ham cha Jong helou ihiuvin hichun Pathen hil kigo poute 🙇‍♂️
Ima jouse ama thu2 ahin ama dei dan2 a na atoh di ahin Pathen cha Pengthah khat ihi'a ama hechen ihileh ipatep a ihetchet diu dol ahi 🙏
Nachihna chu Pathen in napeh ahin ama hilna di ahipoi🙇‍♂️ 

WAP
Share:

KZC PUBLIC NOTICE: CONSULTATIVE MEETING

KZC Public Notice and Invitation to KZC's Mega Public Consultative Meeting to be held on the 19th July 2025 at Peace Ground, Tuibuong. 
Share:

PUBLIC APPEAL | MIPI TE KIANG A NGETNA

📍Meitei te deihdan kimkhat paipih kom in,political roadmap zuihna ding ah delay tactics tuamtuam play Govt toh ikal ua mediator Mishra in Political settlement omding sangmah in Camp suansuk-suantouh a,camp khenkhat thaimang ding chih sawm tinten hi.





📍Meitei tekia le hilou,hiai issue ah unau ichih meitei gal idoukhoppih te uh leaders tenle New Delhi table ah Mishra panpih in Camp nih Muvanlai leh Sinai asukbei ding uh ahi chi in Mishra moved bawlkhom pih uh hi.

📍Himahleh,hiai table pansan a nam nnasepna galdouna vai ah inamsung ua mipi THUMITE hahpanna ziak in i heutute uh dingtang zou tadih lai ua,thudik based apan zohlai ziak un Pathian min iphat uh ahi.Maban ah le nam leh gam itna ziak ahon pangtang zohsem na'ng un,mipi THUMITE thumna ah gal idou touhzel uh poimoh ahihdan iki zasak uh ahi.

📍Huaiban ah,ei Zomite representative's heutute dinna leh dinsan te mipite ading mah ahi,igam ua ding mah ahi chih phawk kom in,denchiang a banghiam mipite leh gam ading a thil phatuam ahong piankhiat ding hun ch'iang ! Pawlpi ahuatbawl a mudah mahmah a gensia sia tetohle azal zoukhawm vekding ihi uh chih phawkkom in lungsim liantak in ZOMITE lungduai tak in mipi-heutu kikal a ki nungthuap tuah tu muanhuai hiden ding in iki ngen uh ahi.

📍Huaikia leng hilou,tutung camp relocate nading vai ah kuki ug leaders te *6.5cr* toh Govt Mediator te'n aleikhiat zoh/akizuak khit lai un [Reliable Source Confirm ahi].Ei ZOMITE representative's heutute Govt mediator te'n sum in leikhe zoulou ua,thudik pansan in mipi leh gam-nam secure theihzawk semna ding in mipi lunggulhna mah din kippih zou tadih phot uh hi.

📍Hiaite tungtawn in,maban ah Govt mediator pa tungtawn a ZOMI hondou te [Meitei teban a,unau ichih uh ikim ikiang ateng akhosate,Meitei gal doukhoppihte tel in] Nam (identity) nnasepna vai ahon philphilna uh khawlsan phutmawk louding uh ahi chih muhkholhna akineih ziak in,tuasang mah a mipi ten heutute nungthuap sem ding leh THUMNA toh delhzui gige a,amaute tawsawn gige ding in ihih theihna munchiat uah igam inam ading apang ding in iki ngen uh ahi.

Behind the Truth' BTT 
🔴🟡🟢

Share:

SSPP JHQ, Delhi-NCR: Kipahpihna Thupuan - Pu Thangzalun Khuptong

Pu Thangzalun Khuptong S/o Upa K Songkhotuan & H/o Nu Joan Lalromawi tulel a BKS Marg, Gole Market, New Delhi a om in a sepna Rajya Sabha Secretariat Parliament of India ah Deputy Secretary (Level 12) a kipanin Level 13 (Director) Pay ding a Financial Upgradation piak a om hi.

Pu Lun ahihleh SSPP life member hi a, tulel in Advisory Board SSPP JHQ, Delhi-NCR ah Assistant Secretary nna lenlel hi.

Hiai bang kaisanna a hon ngah na ah suanhuai leh kipahpihhuai i sa mahmah ua, SSPP JHQ, Delhi-NCR min in kipahpihna thupuan i bawl uhi.

Maban ah leng a hong lamzan touh zel deihsak thu i khak uh ahi.

Information & Publicity
SSPP JHQ, Delhi-NCR
Share:

Pu Biren Singh: Honoured by Prayer, Haunted by Blood

On 23rd December 2019, a solemn and dignified Blessing Prayer for Pu N. Biren Singh, the Hon’ble Chief Minister of Manipur, was held at Motbung Inpi Leituol, led by Kuki pastors. In that sacred moment, the Chief Minister was honoured and lifted up in prayer, entrusted to God's guidance and care.

But as time unfolded, the promises and hope surrounding that day began to unravel.

What seemed like an innocent, well-meaning leader soon revealed a deeply disturbing turn. In 2023, under Pu Biren Singh’s watch, Manipur was plunged into chaos. The once-peaceful hills and valleys turned into grounds of violence and despair. Blood was shed. Homes were reduced to ashes. Sacred places were desecrated. Countless lives—especially those from the Kuki community—were devastated and displaced, and many remain homeless to this day.

Ironically, Pu Biren Singh was once a journalist and a footballer—professions that preach truth, fairness, discipline, and integrity. Yet, none of these values were visible on 3rd May 2023, the day the violence erupted. On that tragic day, he chose silence. Not a single command, not a single move to deploy security forces to prevent or control the situation. His silence was deafening—and deadly.

Instead of dousing the flames, it appeared he allowed fuel to be added to the fire. The burning of Manipur continues till today—both literally and in the hearts of those who have suffered.

The pastors, in good faith, had once blessed him—calling upon God's favour to be upon him. The pastors praying for Pu Biren was not their fault, but a genuine act of faithful servants of God—done in sincerity and hope for righteous leadership

But who can say now whether the judgement of God is slowly taking its course? Can divine blessings be mocked? God, who once allowed honour to be bestowed, may now allow justice and reckoning to fall.

For indeed, pastors' prayers are not empty rituals—they are sacred and powerful. Pu Biren Singh must, by now, reflect on this. If not, the wrath and vengeance of God, long-suffering but just, may one day fall upon his head.

Let us wait and see: will this Chief Minister, who turned a blind eye to his Kuki's pain, ever seek pardon? Or will he continue his path as if blameless, unmoved, untouched?

The blood spilled during this crisis cannot be washed away by any water on this earth. Only the blood of the Kuki people—innocently shed—stands as a lasting cry for justice.

In the end, God who once allowed a blessing may also permit a curse. And divine justice will not be delayed forever.

~ KV NEWS


Share:

ZRO makaih in Public Consultative meeting ah MHA tawh kihouna report pia

MANIPUR state sung a Suspension of Operations (SoO) agreement bawl thautawi pawl tuamtuamte tawh July 7, 2025 in New Delhi ah Ministry of Home Affairs, Govt of India in kihouna nei uh a, tua kihouna a tel United Peoples Front (UPF) Zomi lam apan kalsuante'n tuni zinglam dak 11 in Zomi Secretariat ah report pia in, Zomi sung a pawl omte tawh leng consultative meeting nei uhi. Hunzatna KC Smack, Secy GAD/ZRO in makaih a, Kenneth Muan, Vice President ZRO in thumapi a genzawh in, MHA tawh kihouna a tel LT Paite, Secretary ZRF, Kamkhanpau, President ZDV leh Ketheos Zomi, Secretary Ministry of External Affairs/ZRO in a banban in report pia uhi. 

Ketheos Zomi in huai hun ah a gendan in, kihouna ahihleh A.K. Mishra, Advisor Home Ministry on Northeast Affairs in makaih a, kihouna ah Ministry of Home Affairs (MHA), Government of India in UPF leh KNO kiang ah SoO camp a neih uh a vek a gawm a 14 pen hihkiam ding in ngen uh a, himahleh Zomi Revolutionary Army (ZRA) in camp 3 a neihte khat leng beisak ding utlou in, ZRA in designated camp a neih 3te lakah Muvanlai Camp pen P Chidambaram in Union Home Minister a letlai a a phakkhakna mun ahih banah Camp dang nihte leng Govt in hunpaisa a a lemsakpih khitsa ahihman in Camp 3 lakah nih kiamsak ding leh khat a gawmkhawm vek ding chia thusun omte kipom theilou ahihdan gen hi. Huai banah Camp omna munte suanding leh kiamsak ding kichi Meitei-te thubawl hi a, Meitei-te tenna bial tawh a kinaihna mun ah ZRA in designated camp khatleng neilou chi hi.  

ZRA in tulel in Camp Muvanlai, Camp Sinai leh Camp Phaiba nei uh a, huaimunte Imphal apan Km 100 val a gamla mun ngen a om ahihdan gen in, tua Designated camp omna munte ah UPF (Zomi) nuai a om ZRA, ZRF leh ZDV om uh chi hi. Delhi a kihouna ah A.K. Mishra in tamveitak camp 3 omte camp 1 ah gawmding in kun mahleh UPF (Zomi) min a kalsuan Ketheos leh a team-te thuzawh zoulou chi a, Pathian hatna ziak leh innlam a a Zomi pihte'n a dinpih ziak uh ahihdan gen hi. 

Huaibanah Designated Camp omte Govt apan huhna ziak a etkol hilou in amau leh amau a ki-enkol ahihdan leng gen hi. Tua kia hilou in ZRA, ZDV leh ZRF cadre-te stipend leng November 2022 apan piak hi nawnlou uhi. 

Ketheos in a genzelna ah ZRA in chiklai peuh in kihouna om leh mansa hi gige uh a, himahleh Camp suankhiak leh hihkiam ding bel thil hithei hilou ahihdan gen hi.

 ZRA ahihleh Zomi Re-Unification Organisation (ZRO) nuai a galvantawi pawl hi uh a, himahleh ZRA in mipi tawh tonkhawm lou in nasem ngeilou a, Designated Camp hihkiam ding lemsak louhna leng June 23, 2025 a Zomi sung a makai tuamtuam in Public Consultative meeting a neih hun ua thupukna ahi chi a, ZRA in thupukna khatpeuh mipi apan leh ZRA cadre-te lemsakpihna tellou in la ngeilou chi hi. 

SoO agreement ahihleh Government of India, Government of Manipur leh Zosuan singtangmi galvantawi pawl KNO leh UPF nuai a omte tawh 2008 apan patkhiak a om hi a, himahleh February 2024 apan SoO agreement hunbei pen behlap in om nawn nailou hi.  

July 7 a kihouna ahihleh MHA advisor for Northeast affairs A.K. Mishra in makaih a, tua kihouna ah senior Intelligence Bureau official-te, Manipur Home Secretary leh Addl DGP, KNO banah UPF apan makaite kihel uhi. 

Hiai kihouna a tel KNO leh UPF in a tangpi in SoO framework hun behlap ding leh a designated camp uh heikual ding ahihleh leng khawksa lou uh a, KNO nuai a helpawl tuamtuam in designated camp 7 a neihlak uah 5 a kiamsuk sak ding ut in, UPF in leng a designated camp 7 a neih lak uah 4 tan a kiamsuk sak ding poisalou uh chih himahleh ZRA in a camp uh khat a gawmding utlou uh chih ahi hi. 

UPF nuai a thautawi pawl omteng lakah ZRA in Designated camp 3 nei in, a dangte'n khat chiat nei uhi. UPF nuai a om ZRA in camp 3-  Muvanlai, Mt. Sinai leh Phaiba camp nei uh a, huaimunte Zomite luahkhumna bial ngen ahihban ah Imphal phaizang tawh kigamla taktak ngen a om hi uhi. Tulel in SoO agreement pen a hunbei mahleh hihtawp hituanlou hi. 

Kum 2008 a SoO Agreement suaikaih tung in a kigawm in UPF leh KNO in cadre 2,200 vel nei ua, amaute designated camps 14 ah om uhi. SoO Agreement dungzui in UPF leh KNO cadre-te'n kha teng in Rs 6,000 stipend ngah uhi. 

Ketheos Zomi apan report ngeihkhiakna om zawh in Discussion hour ah Interlocutor AK Mishra in ZRA , ZDV leh ZRF Camp thumte lak ah camp nih khak ding chi a a genpih pen thukimna omsa bang in palaite'n khat leng khak louh ding chi in pangvek uh a, Zomi leader tuamtuam te'n camp thumte a hi bangbang a a om ding hoih a sak thu uh genpih chiat uhi. 

Huailou in Interlocutor AK Mishra apan peace process leh road map for negotiated political settlement a om bangbang pompih dingin leader paikhawmte'n hoihsa chiat uhi. Tua teng banah maban kalsuan dingdan hunkhop gen khawmna leng nei uhi. Tuni a hunzatna om sung in Zomi Council , Zomi Council Central Working Committee, Zomi sunga Tribe omte, Zomi Frontal Organisation-te leh CVDF makaite kihel uhi. 
Share:

Floods Ravage Manipur Valley After 2023 Church Destruction

THE image captures the devastating transformation of a paddy field in Manipur valley, before and after being ravaged by heavy rain and floods. Once lush and vibrant, the field now lies submerged under muddy waters, with debris and destruction marking the aftermath. 

In the wake of the 2023 ethnic violence, over 300 Kuki-Zo churches were reportedly vandalised, burnt, and desecrated by Meitei groups. Subsequently, the Manipur valley—predominantly inhabited by the Meiteis—was struck by unprecedented flooding in 2024 and 2025. 

Some have begun to believe these recurring calamities as a divine judgment or curse in response.

KV NEWS


Share:

TUCHUNG GAL: Thangkhomang Suantak

TUCHUNG GAL HI MINGOL LE MICHING IPANKHOM UVA  JOTEI DING IGOT U AHI

(Kinah nale boina hi hoiya hung kon ji ham?)

Thangkhomang Suantak
(L.Semol 19/3/2025)

Jalhang hinkho (Society) kiti hi michingle mingol kithoa kisemkhom ahi. Hijehchun miching jaona louvin jalhang hinkho aumthei pon, mingol jaona louvin jong jalhang hinkho aumtheipoi.

*Hijehchun, jalhang hinkho hi,
1. Mingol in ajoteng kinahna soh doh ji a, miching in ajo ji teng chamna um ji ahi.
2. Mingol in miching ahin phindoh teng kinahna soh doh ji ahin, mingol in miching aphindoh lou lai se-a chamna um ji ahi.
3. Itobanhg in ching jong leh mingol in alhep lhah a akinah pi ji teng miching jong chu mingol kisoh ji ahitai. Hinlah miching kinahpi thei mingol vang miching akisoh deh kit poi.

*Tuchung gal hi miching le mingol ipankhom u ahi:*

Tuchung gal hi miching hon ih-mumo jankhang moa chihna mang cha a gal asat u ahi. Alang khat a aching lou jep se sen thal ginna lang le boina mun ho kidel lut ji a molthoh le athia ga kipang kit ji ahi. Boina aumlou kom jong leh boina sem a kipang kit ji a thoh leh athia kipang kit ji ahi. Hinlah abon a hi nampi lungtup molsona dia manchah phatah hicheh ahi.

*Gal hi ni ineiyu ahi;* *(1) Namsung gal (Intra-war) chuleh (2) Melmate (Meitei gal/ SA Movement):*

*(1) Nam sung gal:* Tupet inam sung uva itou namsung a kihetkhelna hohi vannoiya namjousen atocheh ahi. Vanoiya jalen galsat jousen hiche galni ahi adou cheh ahi. Nam jouse hi nambah leh phung tampi kigomkhom cheh ahin, hijehchun insung khat bang a kitoh del theilou ahi. Hijeh chun namkal sung a kihetthem lou laitah a  ijemtia jukham sava jeh a mi tildoh leh molthoh chuleh thina chan nahinto khah jong leh miching hon athu hin tan untin, nalong man na insung miten ahin phat chompi ding nang thisan chu namsung a vainung a kipumkhat na leh kihetthemna a hung pang teiding ahi, hinlah hiche hamphatna jouse chu nachan phah lou ding, khopho louva thi nahikhah leh tonsot a damun a naumkit ding ahi ti sumil hih beh in.

*(2) Meitei gal/ SA Movement:* Ijemtia koima sol louva lungnat man le jukham sava man a boina mun nadellut a / boina sem a napan a molthoh a napan khah a thina chan nato jong leh miching hon nathu hinseiyuntin, na insung miten compensation hinmun tin, nathisan chu nampi lungtup molsona din jong phachom teiyinte. Hinlah hiche hamphatna jouse hi nang nachanphah lou ding, nabol khelleh tonsot damun najot kit ding ahi ti sumil hih in. (Tuchung gal a thijouse hi mingol ahiuve katina ahipoi. Ipan lah dan u jatnia kahopkhen joh ahi.)

*THUGEILHE:*
*Suhmillou ding chu*:
(1) Inam sung uva khat le khat iki musit uva iki chouto uleh, kinah nale kibaona sohdoh ji a thina chan ilhut jiu ahi. Ama vang Pathen ihin taitom,uva ihin kichoudoh khah uleh hoilang SA malah Israelte bang a kum 40 isohchan be kit diu ahi ti sumil poute.
(2) Mingolhon jalhang hinkho ah boina le thina asodoh jiuvin ajona leh amaho thina ding jong akiboldoh jiuve. Miching ho vang achihnau vin ahinsouvin amahojeh in jong jalhang hinkhoah sochat na le kihinsona asoh doh ji e.
(3) Ijemtia miching lah a ipan theilou uva, "Katahsa le kathisan beh ka insung le ka nampin phat chompi teihen…" tia iki kat doh nom tah jong leh i lhagao beh tonsot vangam a acholdo theina din i lhagao hinkho kisuh chet masat teiyute.
(4) Mihem hinkho hi thing mit bang a mit kit thei le don kit thei lou ahijeh in, lungnat man le lung sou man in thidin kimoh peh doh jeng hih in; Pathen nasempan ipi boldia nahin sem ham ti geldoh masa tei teiyin.

*Hijehchun tuchung gal hi miching le mingol kithoa gal hi jotei ding igot u ahi. Hinlah Pathen thahatna le A mingailutnan bou gal eijopeh diu ahibouve ti sumil poute.* 
Share:

7th JANGNA DOPNA

KWOHR
Share:

Zogam, Taingen Lampi Kipaithei Ta

16th July 2025: SAC/ MAL dan in ukna, 'aarna' adeih thautawi CDM-Sihzang Thautawite'n kha bangzah hiam lampi akhaakkhit uhteh zingciang July17, 2025 ni a kipan hong kik tading cihthu kiza hi.

Mipite anawngkai sak taktak pen 'Tawlanzyi' paulap a thautawite na hihman un, Mipite'n poi kisa mah² hi.

Mailam ah lampi lim² hong khaak nawn kei un, nomau bawlsa lampi hi zen² lo hi, cih khatvei akiphawk sak hihang…

©𝐙𝐨𝐠𝐚𝐦 𝐈𝐧𝐒𝐢𝐠𝐡𝐭

Share:

Congrats -- Mr Thang Vanglian Tonsing!

Kipahpihna!

Mr. Thang Vanglian Tonsing s/o Pa Thang Joyful Tonsing & Nu Lamnu Tonsing, Hari Nagar in Class XII Exam na ah, Highest Marks in History Subject from St. Columbus School Award ana sang hi.

Nu leh Pa' thumang, Hun-awl zangdik Naupangte kipahpih mahmah hang ei!

©𝐙𝐨𝐠𝐚𝐦 𝐈𝐧𝐒𝐢𝐠𝐡𝐭

Share:

Congrats Pu Thangzalun Khuptong!

Kipahpihna!

Pu Thangzalun Khuptong in promotion hon muhna tung ah kipahpihthu nasadeuh in i gen ahi. Pa Lun ahihleh ama' hihtheih zah a i gam leh i nam a ding a panla gige leh khalam leh salam, simlei vai bang a le i muan mah² leh amuan huai mah² khat ahi.

Congratulations👏🏻👏🏻

©𝐙𝐨𝐠𝐚𝐦 𝐈𝐧𝐒𝐢𝐠𝐡𝐭

Share:

ZPCS | CONDOLENCE MESSAGE

 Wednesday, July 16, 2025 Greetings from the Zou Presbyterian Church Synod in the precious name of our Lord and Saviour Jesus Christ. The Zou Presbyterian Church Synod deeply mourns and condoles the untimely demise of (L) Lamech Molshoy s/o Vansanga Molshoy of Khahanthai Para, Tripura Mission Field. Our thoughts and prayers are with you during this difficult time. May God give you strength and serenity. "As you mourn the loss of your loved one, know that you are in our prayers and thoughts. May you always be blessed with God's grace and peace. untimely death. May his death be an inspiration to all to emulate his life. May all glory be to God forever. We pray, the Almighty God consoles the bereaved family and fill in the void left by his  Dated : ZPCS Office  Zomi Colony, Lamka  The 16th July, 2025  In His Service Rev. Zamlianpau Executive Secretary  i/c Mission & Evangelism

```Halah 16, 2025|| Nilaini```

For More….
https://whatsapp.com/channel/0029Vb2ib8j30LKLheHSag3m

```Khrist Jesu a um Lungsim``` 
Share:

Displaced Villagers Stopped Near Doilaithabi Return Attempt

IMPHAL, July 16, 2025: Around 100 displaced villagers from Doilaithabi, presently living in a relief camp near Sajiwa, attempted to return to their native village today. As the area falls under a sensitive fringe zone, the group was stopped by security forces near Pukhao Terapur to avert any untoward incident.

According to Manipur Police, adequate security arrangements have been made, including the deployment of one company of Mahila CRPF. The District Administration, along with senior Police officers, is in active discussion with local leaders to reach a peaceful resolution.

The situation is reported to be peaceful and under control. It is being closely monitored by senior officers to maintain stability and public safety.

Share:

Missing body found, dead😭

Lhanghoh tui in alhoh mang sopipa thilong mu hita

Pacha ni jan a gamgeh na a  tujan go hajuh val jeh a achapa lhanghoh tui in alhohmang apachu nahchangsal a lhaidoh man ahin, achapa thilong chu
Tuilaphai Area mi tomngai KKL ho panlahna in mi tampi avaikon doh uvin sopipa thilong ahinmu doh taove. 

Lungmong in choldo tan. RIP🙏🏻🙏🏻🙏🏻 

WAP
Share:

KNP CRUSADE

KNP Thingkangphai in
CRUSADE NEI DING UH

Halah 16,2025||NILAINI
Khrist Jesu a um Lungsim
 
Share:

KKL TUILA BLOCK: MIMANG HOL DIA KHOLHANG SAPNA 

Office of the
  ☄️KUKI KHANGLAI LAWMPI (KKL), TUILA BLOCK,
   Motto: "_Panpi ngaite panpin_"
 ➖➖➖➖➖➖➖➖➖➖
MIMANG HOL DIA KHOLHANG SAPNA 🚨🚨🚨





    Vangset um tah in tu jaan go juh chun Mimva kun a loubuh a pacha teni ge na buh chu mun in akai in, apa ajamdoh man in achapa    Sonminthang vang mun in akai khum den in, atah sa  hol mo ahi tah jeh in, Panpi ngai te panpi ding leh tomngai so dingin Tuila Area sung a cheng   kinep pi um tah mipa  te ho , chule  golhang  tha hat lai jouse kal hin suong ah Vai kon  cheh ding in iki tem uve 🙏

Kisuh to na ding :
Amun:Tuilaphai  bazaar
Aphat :9:30 Am 

  ~Information and publicity 
    (KKL Tuila block).
Share:

YOUNG KUKI Mourns LUNKHOGIN KIPHEN

*Young Kuki mourns the loss of a brave soul, Tahchapa Lunkhogin Kipgen*

Your selfless role in defending our frontline will never be forgotten and as you march on to eternal rest, we, the living, will carry forward your duty.

Your loss is a solemn reminder that our struggle continues, and our goal remains unfulfilled.

Rest in power, Tahchapa💪🏽🫡
Your courage lights our path.

-Young Kuki
Share:

BAWM TRADITIONAL DRESS from Lalbruce

LRK 
Share:

VISUAL COMMUNICATION: Manthiankhawl

Congratulations 🎉 
Zan (15-07-25/Tuesday) in Kristu Jayanti College (Autonomous), Bengaluru Graduation na ah, Manthiankhawl D/o Rev.Dr.G.Paumuanthang, Dorcas Road-A Area, Dorcas Veng in Distinction in B.A.- Visual Communications ana zoukhia hi.

Hichibang a zilna giltak sangtak a Unaunu' Manthiankhawl in hon zohkhiakna ah, i kipahpih mahmah ahi. Maba'n a kalsuanna ding ah leng lamzangna i deihsak ahi. 
Share:

KZP GHQ KIPAAHPIHNA

Office of the KHANGTHAH ZUUN PAWL ( The Simte Student's Association)

GENERAL HEADQUARTER.

KIPAAHPIHNA.


~SIMTE CORE
Share:

Tribal Population in Churachandpur District-2011 

WAP
Share:

GUITE ROAD UPDATE | 09:15 AM

Ahun- 09:15 AM
Ani- 16.07.2025

Guite Road, Lungthul (T) leh G Bualjang gamgi a Thouvai lui a tuilet toh kisia a semtu BIPL te ki thuzak a, emergency a a gari taisuak theihna dia pan hong la di uh ahi.
Company in hiai lei bawl lel a, lei kingakna di siik zawl- girders lem khawm lel uhi. Hiai a lemlak a nuaizaw pen, zan a a nasepna uh ahi.

Info & Publicity
GRCA

6009447920
8119939388
9862133461 
Share:

Gracy L. Bawitlung appointed OSD at Supreme Court

NEW DELHI – Gracy L. Bawitlung, daughter of B. Vanlalsiama from Chaltlang Veng, Aizawl, has been appointed as an Officer on Special Duty (OSD) with Registrar rank at the Supreme Court of India.

She will serve on deputation until 31 May 2025, drawing a salary under Pay Level 15. Gracy is currently the Member Secretary of the Mizoram State Legal Services Authority.

A member of the Mizoram Judicial Service since 2013, Gracy holds a Bachelor of Laws (LL.B) from the University of Delhi (2008) and a Master of Laws (LL.M) from the University of Melbourne (2017).

Her appointment is regarded as a notable achievement within the legal fraternity of Mizoram.


Share:

STUDENTS' UNION CHURACHANDPUR:ANNUAL MAGAZINE

NOTICE
From Students' Union Churachandpur College (Autonomous) Regarding publication of its Annual Magazine and inviting Students, all faculty to contribute Articles, Poems, Etc. 
Share:

Recent Posts

Popular Posts

Local News

Articles

SUBSCRIBE

Thangkhal Bible in Mobile

Mobile phone a Thangkhal NT Bible koih ding dan

Read Thangkhal NT Bible

JOIN KV fb

ZOMI FINS

PHOTO GALLERY

THANGKHAL COSTUMES
TBCWD TOUR 24-Sept-2022
Kulhvum Prayer

Blog Archive