Explore Khalvontawi — a digital bridge between forest roots and modern voices from Northeast India, featuring news, culture, and justice.
Wednesday, April 29, 2015
Saturday, April 18, 2015
Zomi Football Club (ZFC) receives grand reception in Lamka
Lamka, April 18, 2015: The Zomi Football Club (ZFC) received a grand reception in Churachandpur on Sunday. The receiving programme was held at Simte Inn (SYO Hall), Sim Veng, Lamka under the aegis of Zomi Youth Association (ZYA) Hqtrs.
ZFC won the final match of 2nd CEM Gold Cup Championship 2015 against Rhino Football Club (Tezpur, Assam) by 2-1 goal on Saturday (April 17)
The championship was held in Diphu, Karbi Anglong. Two ZFC players Mr Sonlian Nunthuk and Mr Letminthang Haokip have been awarded Best Player and Top Scorer respectively. This is the first time in which ZFC participated in Karnbi Anglong. Ten teams from all over northeast states participated. ZFC also won the trophy in Bhutan last year.
The Mizoram Post | Manipur Chronicle | Zogam Today
Many Northeast People Faces Dubious
New Delhi, April 18, 2015: Many northeast people have been cheated while buying properties in Delhi and national capital region which have been reported to Delhi Police and found that they didn’t do their basic scrutiny before investing their hard earned money, says Robin Hibu, IPS, Jt CP, Delhi Police and Nodal Officer for NE people in Delhi.
Here are some of checklists before buying properties:
ENSURE BEFORE BUYING PROPERTY
1. Ascertain True Ownership:-
* Verify the persons in the chain of property by obtaining photocopy of the same.
* Try to personally visit/meet person in the chain.
* Ensure agreement is executed between buyer and the true owner.
2. Verify Bank/Institution Approval :-
* Better get the property verified through Banks/Institutions because banks will provide loans only on fair properties.
3. Valid Title DEED :-
* Get the title deed verified from a reputed firm rather than believing on photocopy provided by the dealer/seller.
4. Check Completion Certificate :-
* Completion Certificate issued by MCD.
* Check if it is issued and the building in accordance to approved plan.
5. Confirm Approved Layout :-
* Obtain building layout to confirm building plan is approved.
6. Confirm Area Details :-
* Confirm the Carpet area as provided by builder through actual measurement rather than believing on brochures.
7. Check For Legal Dues :-
* Obtain encumbrance certificate to ascertain there is no legal dues/complaints on legal dues.
8. Cost breakup of price of houses, rather than lump sum price be obtained from builder & the same be included in agreement. It will legally help in any sort of deficiency in any part of work done/services provided. Deficiency in furnishing, fitting, cupboards etc.
9. Enter in written agreement with developer/builder with payment charges, facilities, parking, delay in handling over etc. so that it can be challenged in court in case of violation.
10. Ensure earliest registration after reaching agreement.
11. Don't rush for discounts rather to go for phase wise construction linked plan.
-----
Thursday, April 16, 2015
Zogam Leidi Pawlpi in Rising Day 27-na Lawm
Leidi Paah Ki Mukhiet Dan
Lamka, April 16, 2015: Manipur sung hi’n India sung hi’n Zou nam adi’a poimaw mama Pu Zo Zogam Leidi Pawlpi in April 15 ni’n Fishery mun, Lamka ah a 27-veina Rising Day lopna nuom tah in nei uhi. Leidi Rising Day ah nupi 35 leh papi 50 banah khanglai phabeppi zong zau uhi. Sunni tum zen in Sannem Laa sa in nuomtah leh ki-khelahtah mai in pupa laa luite sah khawm ua, nitah lam in annkuang uum khawm lieiliai uhi. Zan hun ah zong sannem laa ngai tahtahte sah khawm in hun zang uhi. Zupi beel thum (3) kiteep hi. Tualeh Zampi kitum ging dung dung mai a, Khanglui lai hun a ki-um ma bang hiel hi. Tambang a pupate hun zahdan a zang tulai in a kivang a, sannem laa zong tulai khangtha te’n sah siem lou lai hi.
Zogam Leidi Pawlpi ahile April 15, 1988 in Saiboh khuo a phukhiet in ana um hi. Pu Selchinlaang (Saiboh) lamkaina nuoi ah Pu Zogam Leidi Party tutan in peitou zel zel hi. Tuletu a Leidi a lamkaite – Upa Enkhothang (Chairman), Pu S. Chinsuanlian (Secretary), Pu Langsuankap (Info Secy), Leidi Pa (Father of Leidi) Pu Selchinlaang, Pu Stephen T. Semkholun (Adviser), banah Pu S. Lianzakap, Pu M. Thangchinsuan, Pu Khenmang (Zo Tumtai, Muallum), Zovakhu Pu Haumang (Chief of Sehken), leh adang dang zong Rising Day lopna ah tel uhi.
Sannem Laa sah siem/phuo siem leh lunglutte Pu Siandeithang (Kamdou Veng), Pu Kapmang (Zoveng), Pu T. Tualpi (Phailian), Pu Jamkhosoi (Zomi Colony), Pu Khamchinzam (Phailian), Pi Nianghoiching (Awnchinkap Veng), Pi Chiinneiching (Manniang Khua), Pi Goiching (Simveng), Pi Khaizanuam (New Zoveng), Pi Ngaihoiniang (T. Munnuam) ban ah midang tampi zong pupa late sahkhawm uhi. Pu S. Chinsuanlian, Secretary, Zogam Leidi Pawlpi lamkaina nuoi ah meeting nei ua, tuanah Pupa late kepbit ding dan leh Khangtha te’n a zil (learn) thei ding dan uh saikhiet chi’n thupuahna nei uhi.
‘Leidi’ kichi pen Zogam a paah (flower) gimnam tui leh gimnam hat mama khat ahi chi’n Pu Selchinlaang (Leidi ana mukhetu) in gen hi. Pu Laang in tami Leidi paah pen Zodawn leh thaang lah banah Khaukual gamsung ah tam veipi ana sui ngai hi, chi. Leidi pen atangpi’n teh ni (2 leaves) nei hi, teh thum (3 leaves) te pen a nam hatlou kichi hi. A teh ni te kikaal ah a paah khat, tuibuh beel toh kibang hi. Tami paah pen a kung apat awnsuh (downwards) hi. Tami tuibuh bang sung ah Leidi tang (seeds/grains) dim phitphet in um hi. Huipi laang/hat chieng in Leidi tang gimnam pen saupi/gamlapi tan ah kizaa (smell) pha hi.
Ipu ipa khang in Leidi ana um hi. Ipu ipa te’n Leidi chi min ana lou ngai uhi. Ni khat Sannem Party ka bawl sawmlai un dahkal lang bang ka kinial uhi. Tua hun ah ken zong i party min ding in Zogam Leidi hisah ni ka chileh nupi pawl khenkhat in sepsop te chi’n hing nuisan uhi. Leidi iki chi keileh kei pai ding ka chileh ka loite’n ang pawmpih uhi. Khenkhat in Gunpang Sannnem Party chi ding chi’n Pu Selchinlaang in gen hi. Leidi a nam tui ziehin a gim kinam nuom ahihmanin i ngong (neck) ahilouleh kawng (waist) lahah ki-oh hi. Leidi a ki-oh chieng a nam (fragrance) pen i tahsah (body) tungah nam viuvieu zou hi. Leidi pen a minthanna mama khat ahileh a ‘gimnam’ ahi. Zogam muoldawn, thaang gam mi lutlouna, kawlbaang, singkung lah ah pou chi hi. Leidi pen April 15 ni’a a paah (bloom) kipan chi a, a gimnam kipatni zong ahi chi. A teh ni neite bek a gimnam um chi.
Leidi Pawlpi tup-le-ngimte ahile: Zou Suang phu ding (Zou Memorial Stone), Zou Cultural registration bawl ding (co-operative ah register bawl zouta), leh Manipur Museum ah Zou/pupa guollui vante koi ding (tutan in 47 items koi khinta) chite ahi banah Zou Sannem Laa kepbit ding chi atup thupi pen khat uh ahi. Manipur Museum ah Zou guollui van Leidi Pawlpi in a koi khenkhatte ahileh --- Suongtep Thau, Zou Thau, Tupi Thau, Teipi, Gosem, Zampi, Khuongpi, Pumka, Leelpi leh a dangdang te ahi.
![]() |
| Pic: Pu Selchinlaang, founder, ZOGAM LEIDI |
Leidi Pawlpi in Zou Sannem Laa dawng 1000 val kaikhawm zou hi. Zogam Leidi mi ni – Pu M. Thangchinsuan leh Pu Stephen T. Semkholun malahna nuoi ah Zou Sannem Labu ‘ZOULANGAI’ (tem bang tawi na) kichi 2012 in bawlkhie uhi. Zoulangai Bu ah Laa dawng 869 um hi. Tuaban ah Laphuohte min leh khuomin tanpha’n tuang sah uhi. Tami Sannem Labupi pen khangnoute adi’a ‘Goumanpha’ ahi. Maban ah tami labu puophat a, laa tampi belap lai ding uh ahidan zong gen uhi. Papi khat in “kei mai mai inzong sannem laa 100 val ka phuo khie hi. Tami labu ah khatbe’h pang khalou” chi’n gen hi. Tua ahileh Leidi Pawlpi member 80 val te’n laa nei/phuo simchiet ding u’hia, amau (Leidi) pawl apat laa 1000 chu noptah in val ding chi mukhiet thei ahi.
‘Leidi Pa’ (Father of Leidi) chia minvaw a um Pu Selchinlaang (79 yrs) ahileh Burma Army ah 1954 in lut a, 1965 in pension hi. A luttung in Niangleipan (Burma) ah first posting (sep masatna) in um a, a pension ding kuon in 2nd Chin minin Mandalay a posting hi. Khaukual pan in Tedim ah Sepai lut di’n va kuan a, Kahgen khuo (Thangkhal haam zangte khuo) ah sepai lut sawm in ni 11 ka ngah vevaw chi hi. Sikul pen kana kaai kha kei a chi hi. 1963 kum in Khamngaihching (S. Geltui) toh kiteeng ua, Pasian guolzawlna goutan ta pasal 6 leh numei 2 nei uhi. Pasian venna toh a innkuon un a damkim uhi.
Leidi paah/tang neu seng seng ahihmanin a tuhna mun mun ah ke thei nawnlou hi. Leidi teh (leaves) pen akibawkeh chieng momthaang bang in kisaan thei a, a gimnam hing nam vingveng ngal hi chi’n Pu Laang in gen hi. Tuobanah gamlah a suongpi tuom tuom tung ah 17 vei ‘Pu Zo Zogam Leidi Pawlpi’ chi’n Pu Laang in ana gelh/aat ngai hi. Khuosung ah suong nga (5) Leidi min in kiphut a, tualeh suong mawng mawng 20 kiphut khinta chi hi.
Leidi pen a piching/paah laitah in inchi 6 vel a saau/ngat giep ahi lel a, a teh (leaves) tegel pen inchi khat a lian/peh giep vel in gen hi. Leidi pen kum tungtawn in paah ah, kum khat chouh dam a, kum khat a paah zou chieng shi zel hi. Abaal (azung) pen mengkhie zel in, tuochi’n Leidi kisuo zel zel chi’n gen hi.
Leidi Pawlpi ka phu zou uh kum bangzat ahiei nua inzong, kou khatbe’h Leidi paah mu kha ka um kei uhi. Tuachi’n khatvei mong mong a suikhe ding in ka kuon khie uhi. Ka kuon masang un Leidi Paah umdan bangchi bang’e chi a thei umsun Pi (Late) Chingkhonian, Khaukual kungah kava dawng uhi. Leidi sui a gammang lah a ka um ua, ann ne ding ka kisah laitah un kava mu kha a, loite ka dohleh “hi mah e, Ledi hi mah ei” chi’n hing dawng uhi. Tuachi’n Leidi Paah sagih (7) tah Saiboh ah kung pawlut ua, Bawng ni (2) toh ka ‘Aai’ uhi. Bawng khat pen Hausapa’n a tuo a, kou member teng in Bawng khat katuo uhi. Paah Sagih (7) ahi a, Chief Guest zong sagih ka chiel ua nuomtah leh thupitah leh in ‘Leidi’ ka aai uhi.
Leidi sui in kum ni phiel bang kana buoi a, khatvei Leidi sui a ka kuonlai in kawlsuong tung khat a ka dahkhiet leh, ana sa’ng mama mai a. Tuomi’n ka lungsim ah “Aw kei hibang lel sui a ka um, kia (fall) in shi khataleng ka lawm te’n hing muzou diai umaw” chi’n ka ngaisun hi. Tuazaw in atung apat suongkhat khaukhat in ka khaisuh a, ka teeh (measure) leh feet 40.5 a sa’ng chi’n gen hi.
Leidi Pawlpi ahileh Zou tawndan leh pupa late kembit umsun ahi uhi. Tami pawlpi a pang te ahileh sannem laa sah siem, phuo siem leh a lunglutte ahi tangpi uhi. Pu Laang in itna chii 13 um chi’n gen hi. Maban ah Khamtung Tapidaw (Khristian)/Pasian Late Sannem Laa kai a sah ding Leidi Pawlpi’n kitup hi chi’n zong gen hi.
~ BRUCE K. THANGKHAL
Joint Editor, Zogam Today
-:(O):-
Sunday, April 12, 2015
Poor maintenance of electric wire in M. Tanglian & Hiangdung village
Lamka, 12 April 2015: Few days ago electric wires and posted were in M. Tanglian and Hiangdung Village under Singngat Sub-division, Churachandpur district, which is about 15 kms away from Churachandpur police station.
Featured Post
KNA (B) / UTV (B) SUH THENG NA | CLARIFICATION
Achesa kum 2024 a VV Western zone UTV tia mipi'n ahet ho in Burma gam ana kijot na ajeh hilchet nale UTV History, simchai te² in thudi...
Recent Posts
-
--- Viewers discretion is advised ---
-
March 14, 2025: A statement by 𝐈𝐧𝐝𝐢𝐚 𝐅𝐨𝐫 𝐌𝐲𝐚𝐧𝐦𝐚𝐫 has highlighted the worsening plight of Myanmar refugees in India, who face ...
-
THE ZOMIS are one of the branches of Mongolian stock allied to the Tibetan Burmans and whose stories dates back to 2,000 BC. These people ...












