Explore Khalvontawi — a digital bridge between forest roots and modern voices from Northeast India, featuring news, culture, and justice.
Sunday, January 19, 2025
Kuki woman married to a Meitei man found dead in Imphal
Terakhong kiti namun na Ji/Pasal nei dan ahi in hapta masa Monday ni ah chu ajeh kihe lou vah hibang kum tam tehse hi Meitei hon athat kihe lou tin ana suthip got u chu hung kihe doh.....
Numei ho ejat vei esei diu ham Jatdang Namdang toh kichen chu khado phat ahi tai.
Na dong hoilai bou min adei ahi, na pahoi nachu ahung chul teng nama sang chu thina tailou ema dang a um poi.
Kihil nan nei mai uteh...
Nam nungah holeh Numei ho.
Terakhong a jinei isopi nu uhi hapta masa Monday ni achu Kuki ahijeh a ana thadan u ahite, jong ehsan ten.
KHOVEL PUMPI A OM ZOMI-TE’N LUNGPHOUNA NEI
ZRA-EC toh kikapna ah melma CNA/ F, CC lam a kipat in hinna taan tamtak om chihthu kiza hi. A limte uh sel'chip sawm mah le uh, selchip zou tuanlou uhi.
CNF/ A in agitlouhna asutzop zel leh hiaidan a misi kibehlap zel ding [uh] ahi. ZoRO' deihdan zahtaak uh hen.
*Unau kaal a sisan suahna akiamna ding in, hong pil mah² uh hen aw…*
_________
Zan zinglam dak 9:00 in, Chin State Tedim DC huamsung ah, Tualthat Migilou CNF/ A leh anoukaite hong lut uhi. Zogam mipi'n kideihlou ahihman in, *"Zogam a kipat akinthei pen in paikhia un"* chi'n khovel pumpi a om Zomite'n _Online_ tungtawn in lungphouna kinei hi.
Theih ding ah; CNF/ A leh anoukaite'n Tedim laak ding paulap in Zogam Tangvalte' omna mun teng manoh/ masuan uh ahihman in kikaptuahna piang hi.
Huai ban ah, Zomi tuailai khenkhat hiam (galvan) tawisak in Zomi sung toknawi sak uh chih kithei a, hichibang a Zomi khenkhap sawm a akalsuanna uh khawlsan ding in mipi'n ngetna kinei hi.
Huchi ahihziak in, Zomite' mun leh mual teng ah hiam (galvan) tawi a mipi sukpatuahna, khat leh khat kimuhkhelhna ding thu leh la tuamtuam toh akisingsatnate uh sunzom nawnlou ding in khovel pumpi a om Zomite' ngetna leh lungphouna kinei hi.
19-01-2025 | Sunday
©𝐙𝐨𝐠𝐚𝐦 𝐈𝐧𝐒𝐢𝐠𝐡𝐭
DILLI KI AWAAZ PEOPLE’S MANIFESTO 2025
PDF Zoland Removes the Zomi Flag
19-01-2025 | Sunday
©𝐙𝐨𝐠𝐚𝐦 𝐈𝐧𝐒𝐢𝐠𝐡𝐭
SELUNG GEEL THAK IN
Kipilsak napi, hai pha mah² lai?
Kiko le'ng,
A mindai eiteng mah.
Kikawk le'ng,
A kiselpho eiteng mah.
Mi'n galdo leh agalte uh do a,
E'n galdo le'ng ei unau teng kido.
Ei gualzo le'ng,
A guallel pen i sanggamte.
Ei guallel le'ng,
A gualzo pen i sanggamte mah.
Mi thatzo le'ng,
A sihlawh pen i sanggamte.
Hong kithat leh,
Hong that pen i sanggamte mah.
Gualzo kisa in i kipah hang,
A maizum pen i nu i pa.
Guallelhna thuak le'ng
Adah akap amau mah.
A innkuanpih a it thei lo mite mihai hi.
©𝐙𝐨𝐠𝐚𝐦 𝐈𝐧𝐒𝐢𝐠𝐡𝐭
THUDIK MAH KIMOP DING; ZUAUTHU TAWH NUNGTA LO DING
2. CNF in thau tawh PDF-Zoland te thuhilh/ kap.
3. CDF-Hualngo in PDF-Zoland te thautang tawh thuhilh/ kap.
4. CDF-Hualngo in PDF-Zoland te Mi 3 aha uh sutan, vuagawp in, liam leh baai; si lo bek in koih uh hi.
Banghang?
🔘Banghang' Zomi Galkap ZRA-EC' thuhilhna, ciangduai tawh thuhilhna bek² gen² uh ahitam?
🔘Banghang' Minamdang te' vuakna, satna, thau tawh kapna te gen ngam lo uh ahitam?
Note: Zogam Galkap ZRO/ ZRA te' thu mang hile'ng, tulaitak a Zomi leh Zogam sung a buainate om het lo ding hi, cih pen 100 % kigen thei hi.
©𝐙𝐨𝐠𝐚𝐦 𝐈𝐧𝐒𝐢𝐠𝐡𝐭
ZOGAM | DAMPI LEH GAMLAI A KIKAPNA THU TOMKIM
Huailou, Gamlai leh Anlang kikaal a kikapna ah leng siluang 10 val pha hi'n theih in om a, huai siluangte kila ngam pah lou hi; va pawkhe pah ngamlou uhi. Aliam-abaaite leng India lam (Zokhawthar lam) a lutna ding _gate_ kikhaak ahihman in lemlou suak hi. Huaiziak in, lamkaal ah gim mah² in buai mah² uh hidan in thudonna in gen hi.
Huchi'a asiluangte uh pawkhe ngam pah lou uh ahihman in, innsung khat ah tawlpi khat ompih/ khawlpih phot uh hi'n leng kigen bok hi. Hiai siluangte' lak ah Zomi kampaute leng tel hi'n theih in m hi. Mizogam leh Kawlgam kizopna kikhaak (nidang dan in aliam-abaaite kintak in Champhai ah puak pah theih hilou) ahihman in, buai mah² ua, Tedim Damdawi Inn lah naih ngam tuanlou uh ahihman in, lamkaal leh chimoh in beidong mah² uh hi'n thudonna in gen hi.
Zogam sung a CNF/ A te toh kithuah Zomite - *"Ei leh ei mah simasa ding hihang, ei leh ei mah kikap ding hihang"* ana kichi pen - atak in hong tangtung ta suak ahihman in, poi mah² hi. C te' kheemsa, thuzohsa, galmatawng a zat a omte i pil hak ua, khua i phawk hak ua leh, ei leh ei kisukhatou nilouh ding kihi, hi'n lang' hi.
©𝐙𝐨𝐠𝐚𝐦 𝐈𝐧𝐒𝐢𝐠𝐡𝐭
EIMI NUPI KHAT ARAMBAI TE'N BANGMAH LOHLOU
Note: FB post a comment khat ah: Numeinu pen Kabui te hi in, Kuki te toh kiteng hi a, apasal om nawnlou hidan in kigen hi.
18-01-2025 | Saturday
©𝐙𝐨𝐠𝐚𝐦 𝐈𝐧𝐒𝐢𝐠𝐡𝐭
PDF-ZOLAND in Banghang a CC/ CNA Kap Ngam Lo Ahiam?
Mipi khem' cihtak a khem!
Minletna/ vaang adeih man un, ZOMI & ZOGAM ci a agenden nitum thapai ahih uh leh banghang a CC/CNA te kap ngam lo ahi uh hiam?
Military Coup hong kipat ciil in, *"identity revolutionary group hikei ung. SAC te bek ado hi ung"* acici ahih teisam hang un, tulel in mipi khem ding in *"ZOMI ZOMI"* hong cipian mawk un. Power Greedy...
Ngiapi in Tuuvun asilh dan tawh kibang lel uh e, mataw?
ZOGAM & ZOMI a it taktak ZRA-EC in, itawm-itam gen lo, thaulian-thauneu i neih gen lo, i Minam a itna hang un, lutang phal in kaptakpi mah uh hi.
ZOGAM & ZOMI it takpi mah na hih uh leh, CNA/CC te hong kap masa un, zuau bebek/ kam bek tawh mipite hong khemkhem nawn kei un.
"Without Action, words are just words. Without Violence, laws are just words. Violence isn't the only answer, but it is the final answer."
©𝐙𝐨𝐠𝐚𝐦 𝐈𝐧𝐒𝐢𝐠𝐡𝐭
BEHIANG | NITAKLAM BUS🚎 OM TADING
Timing (departure) ahihleh: 1:00pm hiding hi.
Station/ Parking ahihleh: Damkam Bazar, New Lamka
©𝐙𝐨𝐠𝐚𝐦 𝐈𝐧𝐒𝐢𝐠𝐡𝐭
THANK YOU MESSAGE: KSO & ZSF
KSO & ZSF would collectively like to express our deep appreciation to all who have contributed in our endeavour to send candidates for the recently held Viva-Voce (Interview) for recruitment under 10th and 11th IR Bn in Kangpokpi.
In this regard we would like to collectively thank *Gunchu Coaching Institute* and *KSO-Sadar Hills* for their hospitality, for providing the candidates food and accomodation and for the guidance they provided the candidates during their stay in Kangpokpi.
We would also like to collectively thank *the Chief and Villagers of Leilon Vaiphei villagers* for their hospitality and for guiding the candidates.
We would also like to collectively thank the transport providers for their cooperation during this entire endeavour. For providing discounted fares and for safely ferrying the candidates back and forth.
Finally, we would like to collectively thank all who ensured the safety of the candidates during their journey back and forth.
Issued by
Joint Information & Publicity
KSO & ZSF
MOREH | BIOMETRIC & BORDER PASS
©𝐙𝐨𝐠𝐚𝐦 𝐈𝐧𝐒𝐢𝐠𝐡𝐭
ZOMI & ZOGAM : MIPITE’N TEL MAHMAH TA
Zoland te *Suum Mun* tawh maan (photo) kizaih ding in Tungzang khua ah pai cihthu kiza.
Tu laitak PDF-Zoland te' thugen Zomi kuamah in uploh ding, zuau phuak cihtak aphuak laitak uh hi.
Zoland te'n khangthakte' mailam ding khaktan.
Sang kahsak lo, sumzonna ding teng khaktan.
Na tangthu ding uh a gelhgelh hilel uhteh.
MAL paulap na hihna uh, mipi in thei hi.
Hai lam manawh semsem ding hihang.
©𝐙𝐨𝐠𝐚𝐦 𝐈𝐧𝐒𝐢𝐠𝐡𝐭
Saturday, January 18, 2025
Inter-Sem Football: Suvidya College v/s UTC
-- FUTURE PASTORS and future FATHERS --
competing in an exciting showdown!
![]() |
| UTC PLAYERS |
The 11-member team
from Suvidya College (MSFS) was led by their captain, Edwin (Jersey 5), who
hails from the Khasi tribe of Meghalaya. Among the starting eleven players, 9
are from the northeastern states, as noted by Bosco Suanlamthang from Lamka,
who is currently pursuing a BA in Philosophy. These young athletes are
energetic, fast, and precise in their shots, making for an exciting match.
Despite their best efforts, neither side scored during regular time.
![]() |
| with Suvidya College Players |
In extra time, as the match neared its end, a brief opportunity emerged inside UTC's penalty box. Suvidya's Ashish, a first-year student from Odisha, seized the moment and scored a brilliant goal, leading his team to victory.
These dynamic
footballers are not only skilled athletes but also future priests in training.
They are enrolled in a 3-year BA (Philosophy) program and will soon be ordained
as fathers, dedicating their lives to service in various ministries.
As impressive as
they are on the field, we believe these young men will equally excel in serving
God in their ministries.
Some of the UTC
players are already ordained pastors, while others are set to receive their
ordination soon. Some may pursue careers in teaching, missionary work, or other
fields of service.
We wish both teams
a joyous and blessed journey ahead!
-----
About:
SUVIDYA COLLEGE, also known as the Fransalian Institute of Philosophy and Social Sciences, was founded in 1984 to fulfill a longstanding vision. The Congregation of the Missionaries of St. Francis de Sales (MSFS), which had been active in India since 1845, sought to establish a formation institute that would provide its young members with a religious education that was both thoroughly Christian and distinctly Indian. Recognizing the growing presence of MSFS in India, there was a need for a dedicated institute to cater to their educational and formation requirements.
Suvidya College began as a Philosophate in 1984, and in 1992, it became a common concern of the entire MSFS Congregation, with its administration entrusted to Indian Provincials. In 1996, Suvidya College was granted affiliation to the Pontifical University of Urbaniana in Rome, further solidifying its academic standing. In 2008, it entered into an agreement with DeSales University, Center Valley, PA, USA, for its B.Ph./B.A. Philosophy program.
Primarily serving MSFS provinces, the College also welcomes students from other religious congregations. Suvidya College aims to nurture intellectual and philosophical growth, offering a curriculum designed to foster a well-rounded and solid intellectual formation.
Suvidya College's motto, Vidyaya Amritam Ashnute, is derived from the Isa Upanishad. Knowledge and ignorance: he who knows the two together crosses death through ignorance And attains life eternal through knowledge(V.ll). Vidya is awareness of unity. Through the knowledge of unity one attains immortality.
The UNITED THEOLOGICAL COLLEGE (UTC) was founded in 1910 in Bengaluru as a pioneering institution for ecumenical theological education in India. It was initiated by missionaries and church leaders from various denominations, including Anglican, Methodist, and Presbyterian traditions, to train clergy and laity for ministry in a united and collaborative spirit. The college emphasized academic excellence and interdenominational unity, reflecting its vision of promoting Christian witness in a diverse cultural context. UTC became a prominent centre for theological studies, contributing significantly to the theological discourse in India. Its motto is “Not to be served, but to serve”.
-------
DHARMARAM VIDYA
KSHETRAM (DVK) is a Pontifical Athenaeum for higher learning and formation,
established by the Congregation for Catholic Education, Vatican. It is an
independent institute authorized to grant degrees, including Licentiate and
Doctorate in Philosophy and Theology, Licentiate in Oriental Canon Law, and
Licentiate and Master’s in Formative Spirituality and Counselling.
The motto of
Dharmaram Vidya Kshetram is “Isha Bhakti Paramjnanam”, which translates to
“Devotion to Lord is Supreme Wisdom”.
UTC, Bengaluru
Friday, January 17, 2025
Condolence: Nu Gracy Lhingneihoi
Tunin vangset umtah in CMC Hospital Guwahati mun'ah Nu Gracy Lhingneihoi Haokip in eina mollem san tauve. Nu Gracy hi Chassad vangkhoa kon ahin November 16, 2024 nikhoa chu cha masapen chanu melhoi tah khat ananeiya chujouva kon sungnat anei chu Senapati'a hung kijen a, chujouva Dimapur a refer ana kibol kit a, akidoi kit lou phat a Guwahati GNRC a refer kibol kit, chujouva jong aphatdom loujeh a CMC Hospital a refer kibol kit ahin hinlah kinepna athon in adam doh jou tapoi. Adalhah a insung mite Pathen'in lungmon lhamon na pe tauhen🙏.
Zalengam FC lifts Bob Khathing Trophy 2025
Organised by the Poumais of Senapati town, the tournament symbolised unity and reconciliation, with nearly half the participating teams hailing from Kuki-dominated Kangpokpi District. Notably, both finalists—Zalengam FC and Sadar Hills FA were from Kangpokpi, showcasing the region's talent and camaraderie.
This tournament stands as a powerful reminder of how sports can bridge divides, heal old wounds, and strengthen ties between communities.
Congratulations to both teams for their exceptional performance and for embodying the spirit of sportsmanship and harmony.
- Source Eimimes
Kuki-Zo Council met MHA official in New Delhi
AK Mishra, interlocutor, and Rajesh Kamble, Jt. Director of IB NE, represent the MHA, and from the Kuki-Zo Council side, Pu Henlianthang Thanglet, Chairman KZC; Pu Ajang Khongsai, Coordinator Governing Body KZC; Pu Richard Hmar, Finance Secretary KZC; and Pu Ginza Vualzong, Spokesperson KZC were the delegates.
As it was the maiden meeting with the Govt of India, the delegates of the Kuki-Zo Council introduced KZC to the MHA officials in terms of what KZC is about, its constituent bodies, activities, and demands.
The KZC delegates emphasize the need for quick political dialogue for a solution in Manipur. It urges the government to initiate political talks as soon as possible. They also assert that the Kuki-Zo Council demand is in tandem with the demand submitted by the KNO/UPF for a Union Territory under Article 239A of the Indian Constitution.
The MHA official insists on peace before a solution. The KZC delegates retort that cessation of violence has to be done from both sides, and the government needs to urge the Meitei community to restrain from attacking the Kuki-Zo. The MHA and KZC officials discuss different matters over 1 and a half hours.
GENTHEIH ZIAK HI E… | Paumuanlal Guite Babs
Suun chiang in gamlak mah ka tung ua, betang thaang khawng kam in leeng (kangtalai) pei ding khawng saat in hun ka zang ua, midang hin lamlam leng phawklou in nuam kasa mahmah mai uhi.
Siasiamte ahileh ka kho hausate ahi ua, kho hausa chihmah khosung ah mi nei zoupen ahi uhi. Kou bel neih leh lam ah ka genthei mahmah mai ua, himahleh hausapu, Siasiam pa khosatpih damlai omsun kapa ahihmanin hon khotuah ua, amau pang bel a hing nimnem kahi uhi.
Asun azan in Siasiam tawh ka kithuahden ua, ka kingai petmah mai uhi. Midang le pawl sese lou in bangkim ah kou tegel mah kizuiden kahihman un nikhat zenzen eivuak a i pawtkhak chiang in min lamdang bang asa zawzen uhi.
Huchia kingai mahmah a hun ka zatkhawm lai un, Siasiam pa'n gamdang ah Siasiam laisim ding in hong koihkhiat sawm hi. A utkei mahmah mai a, himahleh Pa te thugen nial vuallouh ahihmanin a kisata hi. Kenle apai ding in khomual tan kava kha a, pasal tuak himahle ung ka kikah ek ua, ka tum matan tuak uh ka ki nung et den uhi.
Siasiam zin nung vasa bet, thangkam chihte kei kia a ut tuanlou ka hihman in ka tawpsanta a, zing thouphet lou ka kuan a, nitak chiang bang in ka lungleng lua ahihmanin ka kongtual ua tu in laa bang zankhovak phialphial in kasa zel hi. Achang in koule neihsa in chin hileh lai sim utna mahmah ing e ka chi vungvung zel hi.
Nite hong pailiam zungzung a, kum et in upa hinaikei mahleng singtang/zodawn khua adin chu ka tangval mahmahta a, khotang vai hi'n saptuam vai hileh ka theihtawp suah in kapang gige hi.
Tangvalpan kihi ahihmanin hoihsak bang ka neitei a, ka kho nungak uh Ngangaih kichi hoih kasa mahmah a, va hel kasawm zel a, a gate tan uh tung in ka lut ngamlou ka hihchian ka kik zel a, lehkhathon khak sawm in ka gelhzel a, lah kape ngam tuankei hi. Lenkhawm, kikhopna khong ah ka enen mai a, himahleh hon etkhak chian a en hetlou dan in lu bang ka kawitaisak zel hi.
Nikhat Ngangaih lawmnu'n honsam a, kava paileh, "UMuan, tulai Ngangaih na chih bolsim abanga na ngaih taktak leh gen in, zou ding nahi.." honchi phut hi. Ka dip bang akaw zozen a, ka maibang san zawzen in ka chi bang a liing piansim zawzen hi. Atawpin kenle "ka ngaihna a sawt lawta, ka ngailua, hilele ka gen ngamkei," ka chihle "ana lungkhamken, ka thu hon mang leteh," chi'n nuikawm in hon paisan hi.
Ana gen ngei ahidia, nikhat singpaw din hon zawn ua, kava zui hi. Ka sing ding teng uh ka satzoh un "kava daileng di" chi'n hon taisan a, Ngangaih toh vuak hon omsak a, zum law tuak kahi di ua ka nih un nisa nuaipi ah ka liing tuak uhi. Atawpin pasal banga chih lungsim toh, "Ngaih, kon ngailua.." kaci sukta mai a, aman le "Umuan, non khem kei ding a, na lungsimtak ahihleh kenle kon ngailua.." hon chithuk a, ka nih un nuam kasa mahmah uhi. Huchia kihoupan lawmnu honpai a, zumtuak ka hihman un ka daituak ua, innlam ka zuan uhi.
Kei pen ana gentheilua ka hihmanin Ngangaih nuten hon deihsak kei ding uh chih ka thei a, hawh le kava hoh ngam ngeikei a, ka kingaihlam ule kuaman a theikhe kei uhi. Ahizongin koubel thaikawi tungtawn in ka kihouden ua, ka ki it mahmah mai uhi.
Kumte hong paizel a, kum 2 bang hong pailiamta a, ka kal ua ka ki itna uh leng hong lian deuhdeuh mai a, kuata khenzoh ding leng ka bang nawnkei uhi. Ki pawttuah theikei mahle ung loukuan, singpuak, tuitawi leh lazilna ah aniteng in ka kimuden ua, nuam kasa mahmah veve uhi.
Ki it kingaitaka ka omlai un, ka puten lou khohpih dia honsap man un kapai louh theihlouh hong hita hi. Ka pai ding haksa kasa mahmah mai a, ka tha azoi mai hi. Lah pailou theilou kahihmanin pai din ka kisa a, Ngangaihte lawmta in gamla khop honkha ua, Ngangaih in "UMuan, chiampelkei ni aw.." chi'n aktui pum 2 honpia a, kikhelah takmai in ka kikhenta uhi.
*Part II*
Lungleng chia i gengente ataka tuakkha ka hita. Ann lah ginatakin ka ne zoukei, ka tha achau a, damlou mah ka bangden, hilele ka natna gen ding aomkei. Kha bang a vaak chiang in puang diak in ka thei a, haksa kasa thei mahmah mai hi.
Phone abang chihte lah aomkei a, gari lah apai aom tuankei a, kithuzak ahaksa mahmah mai hi. "Ngangaih bang ana chi de aw.." chia achanga ahoihlam kipia, achanga a selam kipezel in zankhua in ka suangtuah khop hi. Innlam paimai ding chihlah nasep zoulou a taihsat ding ka utkei zel hi.
Huchimahbangin Ngangaih le ana lungleng mahmah sam ahi dinga, nikhat ka khua uapan ka omna lama honpai khat laithon hon pawsak zenzen a, ka kipak petmah mai hi. Aman le hon itdan, a lungleng dan leh hon mu ut gawp ahihdan naktak in hon gelh a, a laithon bang zuut maam zawzen in hoihtakin ka kem hi. Kenle thukpah sawm in ka gelhpah a, himahleh apai ding aomlouh manin a thuklou ka suakta hi.
Kou vangphat ade aw chihphial ding in solkal in ka omna ka pute khua leh kou kho kikal Jeep taitheina ding lampi hon sial ua, a sial nung uh gari pai zeuhzeuhta ahihmanin laithon ka kikhak tuahtuah theita ua, nuam kasa mahmah ua, nidang sangin ka lung uh nakpitakin a nuamzaw tuakta hi.
Huchia ka omlai in ka lawmpa Siasiam leng sepna hoihtak nei a innlam ana pai ahingei ding a, hon mu ut mahmah in hon kanpah a, zin ka hihlam a theihphet in ka pute kholam. Ka omna ah zankhat giak ding in hong hawhphut a, ka muh in ka houpih ngam pahkei, hon hoihsot banah saap lianpi hita ahihmanin ka zahtak mahmah. Himahleh aman lawm aw chi'n hon kawi a, hon ngai petmah ahingei dia a mittui ka liang ah hong taksuk keuhkeuh zou hi.
Nitak ka giakkhawm ua, nuam kasa mahmah ua, ka gen ding uh atam mahmah mai hi. Huchia ka houlimlai un, "Muan, Ngangaih hoih salua, ngailua kahi, tangval ngaih anei hia?" chi'n hon kan phut a, dawn ding haksa kasa petmah. Kei gentheilua ka hihmanin ka lawmpa kia "ka kingai uh" leng ka chingam kei. "Ka thei hetkei.." chiteng lel in ka dawng a, azoh thu tuamtuam houlim in zinglam dak 2 vel in ka ihmuta uhi.
Zingkhua hongvak a, Siasiam innlam apainawn ngai ahimanin gari kidohna tan kava kha a, kingainatak in ka kikhen uhi. Ka kikhen nung un ka lungsim a nuamkei deuhdeuh tamai hi. "Muan, Ngangaih ngailua kahi.." a chihteng ka bilkha ah a ging den a, sunnitum in lou le kuan ngaplou in ka lum denta hi.
Ni bangzah hiam thu kizatuahlou a ka omlai un, nikhat Ngangaih apan laithon kamu zenzen a, ka phelpah hi. "Chiklaipeuh a ka it, ka lungnopna leh ka kipahna pen Umuan, kei utna tel hetlou a pasal nei dia sawl in ka om a, poi kasa petmah a, ka lung akham mahmah. Nang tawhlou a hin ding ka ngapkei a, hehpihtakin honpi inla kitaipih maini.." chihteng hon gelh hi. Ka lung abuai mahmah a, ka itna tawh, ka hehpih mahmah mai. Alangkhat alah ka hinna uh chihtheih banah ka lawmhoihpen ahizel a, hih ding dan theilou in ka om top hi.
Atawp in kenle Ngangaih kiang ah ka itlouh ziak hi hetlou in nu le pa thumanna leh nangmah maban nopsakna ding in kitenpih mai in chi'n a khenna dan khat bawlmai in laithon in ka hilh hi. A khen dan, midang tawh kiteng ding in thuhilh mahleng ka it deuhdeuh a, ka lungsim in a phal tuankei. Himahleh gentheilua i hihchiang a i tan ding mah hi chi'n ka kihehnem hi.
Ka lawmhoihpen khasiat ding phallou kahihmanin a kitenni ding uh ma deuh in lin mahmah kawm in kholam ka zuan hi. Nidang a ka khua uhle bang kasa zou nawnkei a, sing leh loute natan in hon thuakpih hile kilawm in a vul ningniang uhi.
Inn katun Siasiam in atheiphet in hon delhpah a, ka thian d nahi, na coat suit ding ka khuizou hon kiteh in chi'n honsam pah a, a phur mahmah mai. Keile kipahsak teitei sawm in a phur mahmah danin kava kitehpah hi.
Zingkhua hong vaak nawn a, bangtan hiam ka kisak zoh in ka itpen, ka lawmpa zi ding Ngangaih pi in kava kuan hi. Enle ka ki en ngamkei ua, ka nih un haksa kasa mahmah uh. Hichia ka gentheihdan uh, ka thuakdan teng uh leh haksa kasak ding dan uh ana thei mahmah Ngangaih thian, kou hon kingaisaktu pen in lamdung ah aguuk in a mittui ana nulden hi.
©Siamsinna leh Vakiangbu
©𝐙𝐨𝐠𝐚𝐦 𝐈𝐧𝐒𝐢𝐠𝐡𝐭
Martyrs: Zolawmsang
Hming : Zolawmsang
Kum : 82
Veng : Seiman Veng, Muolvaiphei
Pahnam : Inbuon/ Lungțau
Thina san : Cancer
Kohran : ICI (Hebron Muolvaiphei)
Puhai : Khawbung
Thi ni : 16/1/2025, 2:48PM
Vui ni : 17/1/2025
Pu Zolawmsang ahih le pumpi regiment a member khat ahi a, chemical tuamtuam a khoih ziak in damlouhna ana nei hi. A damlouhna akipan damkhe zou lou in honna mualliamsanta.
I gam a dia akipiakzohna thupi i sa a, zahna sangtak toh Martyrs Cemetery ah zing chiang a vuiliam hi ding hi.
MYANMAR Military JUNTA Bombs KHAMPAT, Destroys Over 20 HOUSES
KHAMPAT, MYANMAR – On January 16, 2025, around 8:30 PM, Myanmar military aircraft carried out an airstrike on Khampat Zo veng, destroying more than 20 houses. Fortunately, no casualties or injuries have been reported.
Khampat, situated along the Tamu-Mandalay highway, is a key strategic military station that was recently taken over by the People’s Defense Force (PDF). In an effort to reclaim the area, the junta launched the aerial attack, according to local sources.
A local Zo woman from Khampat, speaking to KV News, described the terrifying
moment: “We were inside the house with my parents, discussing the ongoing
turmoil, when we suddenly heard the roar of an aircraft. Almost immediately, a
powerful explosion shook the area, and we could hear the sound of tin roofs
shattering. We were terrified and didn’t know what to do — we just took cover
under our bed.”
The attack has intensified fear among residents
as tensions continue to escalate in the region.
Acting President Min Aung Hlaing, the head of the military and prime minister since 2021, is widely regarded as one of the cruelest rulers in history.
KV News has witnessed rampant human rights violations, with the junta’s indiscriminate killing of innocent civilians and bombings being completely against humanity.
The International Court of Justice
must take urgent action to prevent further loss of innocent lives in Myanmar.
VIDEO
ZOLAND TE’N THAUMUK NGAT IN SIAL LEH SUM NGEN
Khuasung mite meeting kaikhawm uh a, Sial 3 leh Ks.10,0000 (Teng sawm) piakloh phamawh ding in thaumuk ngat in kiciamna neisak uh hi.
Hihthu tawh kisai in Zoland te' gamtatzia Zogam Power in dik kisa lo ahihman in hihbang gamtat hoih lohnate nong zop nawn lohna ding un kong thum uh hi.
Sialsa duh lua mahmah na hih uh leh gamdang a om Subingtai kam dimdim in zuauthu genden migensia in nitum den nu' kiang ah ngen zaw unla, mipi' tung ah zawhtawh thu tawh ngetna nei nawn kei tapeuh un.
Zogam Lezang khua mite' khitui luannate mawkna lo ding ahihlam phawk tawntung un.
Mailam ah hihbang gamtat siatnate Zogam ah nong zat nawn lohna ding un kong theisak uh hi.
Lezang khua in Zoland te Vok gawh hi lo zaw in, Zoland te in Lezang khua te thaumuk ngat in Vok kigawh sak hizaw hi.
Lezang te'n Zoland te Vok gawh abat in kila ahihman in, khuami teng in sum kidong in dam loh/ dit kikkik akul hita.
~ Zogam Power
©𝐙𝐨𝐠𝐚𝐦 𝐈𝐧𝐒𝐢𝐠𝐡𝐭
Featured Post
KHRC Condemns CM's Churachandpur Helicopter Visit
Lamka, July 4, 2026: The Kuki Human Rights Council (KHRC) has strongly condemned the Government of India for facilitating Manipur Chief Min...









































.jpg)
.jpg)
.jpg)
.jpg)
.jpg)
.jpg)



.jpeg)


.jpeg)

.jpeg)




