Friday, February 14, 2025

POLITICAL DISCOURSE AND PUBLIC CONSULTATION ~ Thanglam Manlun

POLITICAL DISCOURSE AND PUBLIC CONSULTATION  POINT KHAT'A PANSAH DINGA KADEI.

BY: - Thanglam Manlun, Independent freelance writer.

WKZIC in nisim 15 (Saturday) niteng public consultation programme agonna a writers ho jong mun apehjeh'un WKZIC lamkai ho chung'ah kakipana kahin phong'in ahi.

Hiche consultation programme a hin angaiding mai mai hijong leh kapan nom lheh'in ahi. Hijong leh phat'in eito louding ahijeh'in kapan thei louding ahitan phamo kasan ahi. Kapan theilou ding jeh'in lamkai hon pha asah ding leh point khat'a pangdin kalung-gel kahin sei nom'in ahi. Hichu.....

PRESIDENT RULE CHANCE LAHNA A NEIDING AHI :- I-political demand'u union territorrial council with legislature (pondicherry model) hi SoO hotoh govt. palai hon vel tamtah a seisa'u ahin, ichan aphah hitam tichu talks a jao hon ahetdingu ahi. Amugil hihih jong leh alhangpi'a kihe chu interlocutor pan na demand'u hi govt. a submit kibolding ahitai tin aseije, tichu alhang pi'a kihe chu ahi. Aning akoi tampi seilouvin kaseinom point hiche ahi.

Ipi kisei jong leh union teritory khat semna dinga India president kipel theilou ahi, tichu ihetsau ahi. President in India constitution article 239 noiya power kipehna leh section 46 of union territorial council act 1963 dungjuiya, president in union territorial council khat kivai homna ding dan, chuleh kivaipohna ding business framework asemding hichu parliament House a apehlut ding ahi. President in bill apehlut louva ahileh parliament house in aseitheilou ahi. Hijeh'a chu tu parliament toukhomna sunga hi India president'in ithum'u union territorial council bill apohdohna dinga memorandum + movement, kiphinna ichelhahpi'u angaidin kagellin ahi. Hiche a kasei hi a model ideiju pondicherry union territorial council kisemdoh dungjuiya kasei ahi.

MEMORUNDUM POINT A PANSAH DINGA KADEI HO.

1) Kuki nam mite kachen nau gamhi kapu kapa teu khanga pat chamlhat tah'a cheng kahi'uve, tichu British tetoh kum thum 1917-1919 chan kakisat'u chu a proved ahi.
2) Manipur merger agreement 1949 ah thinglhang gam apang pon, Kuki te gam ajaopoi.
3) Meilhei tetoh social and political'a kikhen theng kahi tahjeh'un keiho chungtum kivaihopna ding Kukiland council (example) bill tuchung parliament toukhomna sunga hin neipoh doh peh'un.

Hiche hi writer khat hina a point khat'a pansah'a phading ham ti keima geldan kahin sei ahin, lamkai hon eilah peh lou jong leh lung phatmona neideh ponge ti kahin seitheng ahi. 

Achaina'n I demand'u, ideiju tamtah, Kuki  state, saparate administration, territorial council, chuleh SoO ho seiban union territory with lagislature pondicherry model dungjuiya kasei ahi. post masa delete kabolla kahin thah post ahin, admin hon neingai dam'un tin kahung taove. Territorial council leh union territory aphatna leh asetna ollin seitaute.

Saint Valentine's Day

CVDF CHIBAI BUKNA

HINDU FANATICS OPPOSE VALENTINE'S DAY

VHP, Bajrang Dal Opposes Valentine's Day Celebration

"If couple gets caught then the consequences will be bad" warned BD.*_

Hyderabad Bajrang Dal To Celebrate Feb 14 As Veer Jawan Diwas, Not By 'Any Western Name'. 

Mipi Representative ihiu ham?

💰 Sakhao suhdim nadi Representative ihiu ham?

KUKI TE KITHAH GEL UTE, MIN  MP, MLA LAMKAI DING LEKHA THEM PAO LE HAM AKILHEN BANGIN, EIHO KUKI TEN JONG TUA PAT IN KHO HEJEP AKHANG APHAT TOH KITOHA LAMKAI NEIDING AHI, CHUTI LE MIN JONG EIGIN CHEH DIU AHI.

PHUNG LE CHANG BOI PI LOU DING NAMSUNG IGAM KHANTOU DING ITIULE LAMKAI HOITAHA VETTOH CHETA LHENDING AHI.

TUCHUNG MLA HO IVETLE HETJENG THEI AHI, TUA IBOL KHEL NAHO CHIH NAN NEI UTE, IMASANG HINKHO DING GEL UTIN, HANHSAN TAHA SA DEL JINGDING AHI.

MEITEI TOH KIHOUNA UMTHEI LOUDING, SOPI TAMTAH THI, KHO TAMTAH KIHAL LHA, IMPHAL KUKI VENG JOUSE KIHAL KISUSE, CHURCH 350VAL, SOPI NUMEI MEITEI IN MEISE TAH ASUSET HO, GEL DOH UTIN MOHSEH HISAH POUTE, POHNAT JIH HET A HADEL IN DEL UTE.

GAL JOHDING ITIULE LAMKAI KHAT AHINGAI, LAMKAI ATAMJEHA JONG BOI IHIUVE.

MEITEI LE KUKI GAL AHIN IPI SEI JONGLEU HEN GOVT IN RECORD AVET DING AHI KIHOUNILE, TUA HITI MEI2 A GAM IDEL ULE VANG IMULOU DIU AHI SOPI TE, MIPIN JONG NATHANEI NA NA RIGHT NEI, NA VOICE KIHET IN.

PHAT INEI PETUN KIGEL THAH UTE, AVAIGEI KAH IN.

~ Kuki News

Tamu Situation

~ WAP 

MANIPUR POLICE ARREST 5 PERSONS

On 12.02.2025, Manipur Police arrested 05 (five) persons who were involved in a video getting circulated on various social media like YouTube, WhatsApp, Facebook etc. where 10/15 miscreants in camouflage attire and some people in football kit were seen holding sophisticated arms at K. Gamnomphai Village Ground during an ongoing football match at K. Gamnomphai Village, Saitu Sub-Division under G Saparmeina-PS, Kangpokpi District. These people were seen in video in a football kit holding the arms. These five persons have been identified as:
i. Mangtinlen Kipgen @ Baemang (26)
ii. Mangtinlen Kipgen (24)
iii. Seithenmang Kipgen (28)
iv. Lunminsei Kipgen (21)
v. Lunkhogin Kipgen (24)

KIM THUPHON

Kuki Inpi Manipur
Mipi henga Thuphon

ADVANTAGES OF BORDER FENCING

~ Zogam News

KSO: VALENTINE'S DAY BLOOD DONATION DRIVE

Cultural Preservation in a Globalized World

THE WORLD moves fast. It doesn't wait for us to decide what we want to keep. The old ways—songs, languages, communal values—are constantly negotiated against modern demands. For Zomi, cultural preservation is not just about holding on to the past but deciding what still makes sense today. What does it mean to be Zomi in a rapidly changing world?
 
*A History of Loss and Reinvention*
We must first acknowledge what has already been lost to discuss cultural preservation. In _Zo History_, Vumson explains how colonial divisions—British in India, the Burman state in Myanmar—fractured Zomi identity, placing people under different administrative categories. With these divisions came disruptions to language, traditions, and governance.
 
Even before colonization, cultural shifts were constant. The arrival of Christian missionaries in the 19th and 20th centuries changed spiritual practices and standardized certain dialects while pushing others into the margins. With each generation, some traditions disappeared while others evolved into something new.
 
Now, globalization adds a different kind of pressure. The challenge is external and internal—how do Zomi define themselves in a world that expects constant adaptation?
 
*The Urban Disconnect*
Migration has changed everything. We see how moving from villages to cities—_Imphal, Yangon, Delhi, or Kuala Lumpur_—disrupt cultural transmission. The structures that once dictated communal responsibility don't function similarly in an apartment complex. Children raised in urban settings struggle to speak their mother tongue fluently. Work schedules replace community gatherings. Agricultural festivals feel irrelevant in places where no one farms.
 
And then, there is the other side—culture as performance. Tradition is sometimes reduced to staged dances at events and ceremonial outfits for photo ops. But culture is not just about what is visible but about what is practised daily. The danger is that culture becomes something to be displayed rather than something to be lived.
 
*Language: The Last Line of Defense*
If culture is to survive, language must survive. We have discussed how the written word has been both a tool of preservation and a weapon of erasureThe Making of the Zo. While missionary education increased literacy, it also led to the privileging of certain dialects over others.
 
Today, English and dominant national languages (Burmese and Hindi) continue to replace Zomi languages in everyday life. Yet, digital spaces are emerging as a means of preservation. Zomi youth are creating online spaces—writing poetry, recording oral histories, and using social media to keep their language alive.
 
*The question is: Are we doing enough? Language loss is not inevitable, but it requires effort. If Zomi stops being spoken at home, it will not survive elsewhere*.
 
*Adapting Without Losing Ourselves*
In previous weeks, we see how Tlawmngaihna—the Zo principle of selflessness—functions in modern life. It made sense in a village where survival depended on community support. But does it translate to urban life, where individual ambition is often necessary for success?
 
This is the real challenge of cultural preservation: not all traditions should remain unchanged. Some customs were built for a different time and way of life. The goal is not to freeze culture in its past form but to decide what is worth carrying forward.
 
*What Cultural Preservation Looks Like Today*
*Language Revitalization – Speaking, writing, and teaching Zomi languages intentionally. If it isn't spoken daily, it will disappear.*
*Evolving Traditions – Not all traditions need to survive in their original form, but their values—community, gratitude, renewal—can be adapted into modern practices.*
*Knowledge Transmission – Elders carry histories that have never been written.* *They may be lost forever if younger generations don't document them now.*
*Cross-Border Collaboration – The Zomi are divided by national borders, but their survival depends on collective efforts between communities in Myanmar, India, and the diaspora.*
 
*Quote:*
*"Culture is not about going back. It is about knowing who you are to decide where you are going."*
 
*Reflection:*
Cultural preservation is not about resisting change but choosing how to change. It is not enough to mourn what has been lost; we must actively shape what remains. The future of Zomi culture will not be found in simply repeating the past but in deciding, as a people, what is worth carrying forward and what must be left behind.
 
The modern world makes forgetting easy. But forgetting is a choice, just as remembering is. We must deliberate how we carry our traditions forward—not as artefacts, but as something alive, flexible, and ours to define.
 
"_Culture survives when we choose to keep it_".

~ BTT 
🔴🟡🟢

ARRESTED

Meithal pum a video or lim kilah ibol u ingah theilou u, bol lou ding isei jong leh ipijeh a kisei ham tijong helou kitam nalai , tua agu ineh pan kit uhitai.


Meithal pum a Football peh ho kiman pan ta.

Mi 4 kiman doh kitta

Mi ijat kiman henlang bollou ding ijat in kisei jongleh ajoleh bep bep te ihi jeng uve.

~ Kuki News

Manipur: CRPF Jawan Kills 2, Injures 8, then Ends Own Life


 In a tragic incident of fratricide, a CRPF jawan opened fire inside a camp in Lamsang, Manipur on Thursday (Feb 13) evening, killing two colleagues instantly and injuring eight others. The jawan later ended his own life using his service weapon.  The personnel involved were from F-120 Coy CRPF. Senior Police and CRPF officers have reached the scene, and further details are awaited.

Thursday, February 13, 2025

UPDATE | ZANNI NITAK KIKAPNA AH CNF 10 SI

13th Feb 2025 --- Zanni 12-02-2025, nitak nai 6:00 (MMT) kikapna ah PDA/CDF/ CNA/CNF lam pan mi 5 si, 10 val liam cihthu kiza hi. Zogam Tangval lam pan asi-aliam omlo.

Topa' tung ah lungdam hang🛐

Photo: CNA/F Galkap asi te' lak a khat

©𝐙𝐨𝐠𝐚𝐦 𝐈𝐧𝐒𝐢𝐠𝐡𝐭

CHIN PASALPHA 1 IN MUAL HONG LIAPSAN

13th Feb 2025 --- Tuni in CB' nuai a om MDF-Mara leh AA (Arakan Army) pangkhawmte toh CC' nuai a om CDF-Lautu leh CNA pangkhawmte nasiatak in Matupi lam ah kikaptuah uh uh hi.

Hih kikaptuahna ah, CDF-Lautu pan Hriangpi khuami *Salai Ni Tin Bawi* in a Gam leh a Minam in _suahtakna_ angahtheihna ding in anuntakna ana pia hi.

RIP Chinland Hero😭

©𝐙𝐨𝐠𝐚𝐦 𝐈𝐧𝐒𝐢𝐠𝐡𝐭

UZO-USA MEETING

UZO-USA mintawh UZO EC te leh ZYO te 63rd Veina commission of social development vai meeting kai na kihal thei teng.

Amun: United Nations (UN), Newyork. 

~ ZO NEWS

MANIPUR DIPR: PRESIDENT RULE

SHOKHUVI-MOLVOM: GOOD TRAIN TRIAL RUN

First ever trial run of goods train on Shokhuvi-Molvom section was successfully carried out by N.F. Railway yesterday. Molvom station in Nagaland is all set to join the Railway network very soon.

~ Social Media

PRESIDENTIAL ORDER: PRESIDENT RULE

O R D E R
New Delhi, the 13th February, 2025

New Delhi;
The 13th February, 2025

G.S.R. 135(E). The following Order by the President is published for general information:—

In pursuance of sub-clause (i) of clause (c) of the Proclamation issued on this the 13th day of February, 2025, by me under anicle 356 of the Constitution of India, I hereby direct that all the functions of the Government of the State of Manipur and all the powers vested in or exercisable by the Governor of that State under the Constitution or under any law in force in that State, which have been assumed by the President by virtue of clause (a) of the said Proclamation shall, subject to the superintendence, direction and control of the President, be exercisable also by the Governor of the said State.

_Sd/-_
DROUPADI MURMU
President

[F.No.11013/01/2025-CSR-1]
GOVIND MOHAN, Home Secy

President's Rule IMPOSED in Manipur 


MARA DEFENCE FORCE kills 1 CDF

📜𝐂𝐍𝐀(𝐂𝐡𝐢𝐧 𝐍𝐚𝐭𝐢𝐨𝐧𝐚𝐥 𝐀𝐫𝐦𝐲)/𝐂𝐂 (𝐂𝐡𝐢𝐧𝐥𝐚𝐧𝐝 𝐂𝐨𝐮𝐧𝐜𝐢𝐥) 𝐭𝐞 𝐥𝐞𝐡 𝐌𝐃𝐅(𝐌𝐚𝐫𝐚 𝗗𝗲𝗳𝗲𝗻𝘀𝗲  𝐅𝐨𝐫𝐜𝐞) 𝐭𝐞 𝐤𝐢𝐤𝐚𝐩𝐭𝐮𝐚𝐡𝐧𝐚   𝐨𝐦𝐤𝐢𝐚 𝐚, 𝐂𝐃𝐅 1  𝐢𝐧 𝐬𝐢𝐧𝐚 𝐭𝐮𝐚𝐡 𝐡𝐢📜
🔲🔲🔲🔲🔲🔲🔲

📌𝗭𝗣𝗣}}13𝘁𝗵 𝗙𝗲𝗯 2025📌
▪️▪️▪️▪️▪️▪️▪️▪️
𝙼𝚢𝚊𝚗𝚖𝚊𝚛 𝚐𝚊𝚖 𝚜𝚞𝚗𝚐 𝚊 𝙲𝚑𝚒𝚗 𝚂𝚝𝚊𝚝𝚎 𝚊𝚑 𝙲𝙽𝙰/𝙲𝙲 𝚝𝚎 𝚎𝚕𝚑 𝙲𝙳𝙵
-𝙻𝚊𝚝𝚞 𝚝𝚎 𝚙𝚊𝚗𝚐𝚔𝚑𝚘𝚖 𝚝𝚎𝚗 𝙼𝙳𝙵 𝚝𝚎 𝚘𝚖 𝚟𝚊 𝚕𝚞𝚑/𝚍𝚘𝚞 𝚞𝚊, 𝚔𝚒𝚔𝚊𝚙𝚝𝚞𝚊𝚑𝚗𝚊 𝚙𝚞𝚊𝚗𝚐 𝚑𝚒.

𝙲𝙽𝙰 (𝙲𝙲) 𝚕𝚎𝚑 𝚅𝙳𝙵-𝙻𝚊𝚞𝚝𝚞 𝚙𝚊𝚗𝚐𝚔𝚑𝚘𝚖 𝙼𝚊𝚛𝚊(𝙼𝙳𝙵)  𝚝𝚎 𝚘𝚖𝚗𝚊 𝚕𝚊𝚖 𝚊𝚑 𝚖𝚒 𝚝𝚊𝚖𝚝𝚊𝚑 𝚙𝚎𝚒/𝚔𝚞𝚊𝚗 𝚒𝚗 𝚔𝚒𝚔𝚊𝚙𝚝𝚞𝚊𝚑𝚗𝚊 𝚙𝚒𝚊𝚗𝚐 𝚒𝚗 𝚐𝚎𝚗 𝚞𝚑𝚒.

𝚃𝚞𝚕𝚊𝚒𝚝𝚊𝚑 𝚒𝚗 𝚐𝚊𝚖𝚟𝚊𝚒/ 𝚕𝚎𝚒𝚝𝚊𝚗𝚐 𝚟𝚊𝚒 𝚔𝚒𝚔𝚊𝚙𝚝𝚞𝚊𝚑𝚗𝚊 𝚗𝚊 𝚘𝚖 𝚔𝚑𝚊 𝚗𝚐𝚊𝚒 𝚝𝚊 𝚊, 𝙻𝚊𝚞𝚝𝚞 𝚗𝚊𝚖 𝚝𝚎𝚗𝚗𝚊 𝚂𝚊𝚙𝚊𝚠 𝚔𝚑𝚞𝚊𝚗𝚔𝚑𝚞 𝙼𝙳𝙵 𝚝𝚎 𝚕𝚎𝚑 𝙰𝚛𝚊𝚔𝚊𝚗  𝙰𝚛𝚖𝚢 (𝙰𝙰) 𝚝𝚎𝚗 𝚗𝚊  𝚞𝚑𝚔𝚑𝚞𝚖/𝚟𝚊𝚒𝚑𝚘𝚖 𝚔𝚑𝚞𝚖 𝚞𝚑𝚒.

𝙷𝚞𝚗 𝚙𝚎𝚒𝚜𝚊 𝚒𝚗 𝚣𝚘𝚗𝚐 𝚉𝚒𝚗𝙲𝚞𝚗𝚐-𝙲𝙲 𝚝𝚎 𝚒𝚗 𝙼𝙳𝙵 𝚝𝚎 𝚝𝚘𝚑 𝚔𝚒 𝚋𝚞𝚊𝚒𝚗𝚊 𝚊 𝚘𝚖 𝚕𝚘𝚞 𝚗𝚊 𝚍𝚒𝚗𝚐𝚒𝚗 𝚗𝚐𝚎𝚝𝚗𝚊 𝚗𝚊 𝚗𝚎𝚒 𝚔𝚑𝚊 𝚝𝚊 𝚞𝚑𝚒.

𝙲𝙲 𝚝𝚎𝚗 𝚒𝚗 𝚊 𝚔𝚒 𝚙𝚊𝚠𝚕𝚔𝚑𝚘𝚖𝚗 𝚞𝚑 𝚔𝚞𝚖 𝚔𝚑𝚊𝚝 𝚊 𝚌𝚑𝚒𝚗𝚐 𝚗𝚞𝚊𝚑 𝚒𝚗 𝚝𝚞'𝚗 𝚔𝚒𝚔𝚊𝚙𝚗𝚊 𝚙𝚒𝚊n𝚐 𝚙𝚊𝚗 𝚑𝚒.

𝐓𝐮𝐧𝐢 𝐍𝐢𝐧𝐠𝐚𝐡𝐧𝐢  𝐅𝐞𝐛𝐮𝐚𝐫𝐲 13,2025 𝐧𝐢 𝐢𝐧 𝐌𝐃𝐅 𝐭𝐞 𝐥𝐞𝐡 𝐀𝐀(𝐀𝐫𝐚𝐤𝐚𝐧 𝐀𝐫𝐦𝐲) 𝐭𝐞 𝐩𝐚𝐧𝐠𝐤𝐡𝐨𝐦 𝐢𝐧 𝐂𝐃𝐅/𝐂𝐍𝐀/𝐂𝐂 𝐭𝐞 𝐭𝐨𝐡 𝐤𝐢𝐤𝐚𝐩𝐭𝐮𝐚𝐡𝐧𝐚  𝐮𝐚,  𝐂𝐃𝐅-𝐋𝐚𝐮𝐭𝐮 , 𝐒𝐚𝐥𝐚𝐢 𝐍𝐢 𝐓𝐮𝐧𝐠 𝐁𝐚𝐰𝐢 𝐢𝐧 𝐬𝐢𝐧𝐚  𝐭𝐮𝐚𝐡 𝐡𝐢.
➖➖➖➖➖➖➖
✳️✳️✳️✳️✳️✳️✳️
🕊️Z 🅾️ UPENGPELEP🕊️

KUKI-ZO CONSULTATIVE MEETING IN MOREH

Kuki-Zo Council Consultative Meeting at Moreh hosted by Hill Tribal Council (HTC)

~ Kukiland India 🇮🇳 

WKZIC: 3rd POLITICAL DISCOURSE & PUBLIC CONSULTATION

The 3rd
*"POLITICAL DISCOURSE & PUBLIC CONSULTATION"*

Organised by:
World Kuki-Zo Intellectual Council (WKZIC)-GHQ

*Date:* 15th February 2025 (Saturday),
*Time:* 11:30 Am - 2:30 PM.
*Place:* KBC Centre Church, Tuibong, Songpi-Lamka, 

Five arrested over viral video showing Armed Men at Football Match

Manipur Police arrested five individuals on 12.02.2025 in connection with a viral video circulating on social media platforms like YouTube, WhatsApp, and Facebook. The footage showed 10-15 individuals in camouflage and football kits holding sophisticated weapons at K. Gamnomphai Village Ground during an ongoing match in Saitu Sub-Division, Kangpokpi District.

The arrested individuals have been identified as:

  1. Mangtinlen Kipgen @ Baemang (26)
  2. Mangtinlen Kipgen (24)
  3. Seithenmang Kipgen (28)
  4. Lunminsei Kipgen (21)
  5. Lunkhogin Kipgen (24)

 


Delhi Meeiteis demand Amit Shah to Step Down!



 

BOINA ITOPET A THUDOH KINEIJI HO ~ Pastor Hegin Misao

Boina le hahsatnaho ihinkho a itoji tengle thudoh thum hi akinei ji e; (1) Ipi dinga hitobang hi kachunga lhung ham? (2) Ipiti kathoh ding ham? (3) Ka khonung hinkho ipiti ding hitam?


Phatecha a ikhol toh chet leh thudoh khatna hi panna bei thudoh ahibouvin, doh jong ngai behseh lou ahi. Boina le hahsatna itonau ajeh chu ichen nau leiset chung hi natna, thina, lung lhahna, gal lelna chule vangsetna umjingna mun ahijeh ahi. Leiset chunga hi thil jatchom chom asoh ji in, hiche ho jouse hi ipi dinga hitia hi umham tia Pathen koma ajeh doh thei jong ahipoi. Pathen heho chu hahsatna le boina a kona hoidoh diu ahi tia Pathenin aseina jong aumdeh poi. Hijeh chun “Ipi dinga?” ti thudoh hi akitoh behseh pon, doh dinga lom ahipoi.
 
Thudoh nina a “Ipiti kathoh ding ham?” tihi Pathen toh umkhom jing le hingkhom jingte dingin vang itobang boina le hahsatna hijong leh thoh lelding imacha aumpoi. Henge, boina le hahsatna ito hou chun lung lhahna lentah eipe nauvinte. Ahinla, thoh hahsatna ito laitah uvin jong Pathenin eilhamon uve. Pa Pathen thahatna chun, alhasam le thalhomte jong chu thahatna apen, thoh jouna le thoh theina ding thahat chu apejin ahi. Christa a ahinna kiphudet miteho chun hesoh gentheina sangtah um henlang, kilingle jeng jonguleh lhu loudiu, kijamden loudiu ahi. Boina le hahsatna jeh a ithudoh uchun donbutna hoitah hinpe thei deh ponte. Hijeh a chu aphachom loudinga lunglhahna le lhahsam nathei thudoh inei sanguva, Pathena ikingai uva ahileh Aman ipohgih u eisuh jaang peh uvin tin, hoidamna le kithopina eipeh diu ahi.
 
Thudoh thumna a ikhonung diu hinkho thudoh ineiyu hi gelthei leh seithei ahinai. Ahivangin, Pathen’in ihinkho uva nikho thah khat eipeh ule nikho lhumkeiya ichejom nadiu alungsetna jong eipeh loudiu ham? Hahsat gentheina toh jeng jong lechun Pathenin nakaithou intin, muthim a kona khovah namusah ding ahi. Hijeh chun boina hahsatna ito jeh uva thudoh jatchom chom ineiyu chu lungneo pou hite, ajeh chu Pathenin ama tahsan ho chu kinepna, thahatna, lungmonna pe intin, boina hahsatna ho chu muthim bang jeng jong le, Christa jal’a tahsanna a kal sondohna inei tengu leh khovah chu imudiu ahitai.
 
Solchah Paul in hitihin anaseiye; “keihon Pathena kona lungmonna kaneiyu, hiche lungmonna chu hesoh gentheiya umteho kalungmonsah theina dingun, hesoh gentheina lah a jong aman eilungmonsah jing jiuve” (2 Cor. 1:4). Leng David in genthei hesoh pettah in hitihin anataove; “O Pakai, kataona ngaiyin, kaka ka hi naheng hung lhung hen! Kegenthei nin nei nungsun loujenin, kahenga hung kiheiyin katao nin neihou loiyin! (Ps. 102:1-2).
 
Khaiye, achesa boina le hahsatna ito hou haimil uhitin, hiche a kona ipi ikijil doh uvem tijoh geldoh uhite.

~ Pastor Hegin Misao
Thangkanphai, Saikul,                         
Kangpokpi District.

PI SUT CING KIKHAH KHIA TAKPI MAW?


13th Feb 2025:  Pi Sut Cing (Suu Kyi) pen SAC Thuneite'n suahtakna pia, cihthu SAC te’ makaihna ah akihel Sia Joseph Kung Za Hmung in pulaak hi. Gamsung daihna leh kilemna om’na ding in Union Day ah Pi Sut Cing pen suakta/ thong pan kikhah khia cihthu kiza hi.

Hih Pi Sut Cing kikhah khia cih tawh kisai Fact or Fake, thumaan maw, zuau thulamleng maw? ci in kikancian lai hi.

©𝐙𝐨𝐠𝐚𝐦 𝐈𝐧𝐒𝐢𝐠𝐡𝐭


Wednesday, February 12, 2025

Best Joke: 'President Rule'


 

50th Wedding Anniversary | Mr & Mrs Sia Khai


TBC Saptuam KHANGTHU  a diing a chiamteh khamching khat hisung ah om ee. 

TCA i na kichih hunlai ua, Head Office a Executive Secretary/ Director masa penpen Rev. H. Chinzakhai ahi a, tuni in ama'n a zi tawh a na kiteenna uh champha/ anniversary a kum 50 chin na a na zang hi. 

Hichibang a program zak ahihlai in, TBC Saptuam a diing a Executive Director thak liklek, a thak zousiah lak a thak penpen Pastor Dr. Kammuanmung Thangniang in va-uap or ahun uh vazakhpih thei hi.

Toupa Thupha.

MAP: BJP ruled-States


 

Phaiza-Tthalmual kal a CNF lak zawh hiphot


 Phaiza leh Thalmual kal ah kibusa CNF leh anoukaite kibusakna lakzawh hiphot.. Thalmual khawsung ah lutsuah zawh hiphot.

Tutan ong pi Toupa tungah Lungdam kipak hang🙏🙏

~ Zomi News

Condolence : Nu Nousuonnieng Tanchin Tomkim


 

Delhi | Join A Dialogue: Manipur Ki Baat

 


Manipur: Team Up for Chief Minister

 


Humanitarian Aid Visit to Tonzang Township

THE Minister of Humanitarian Affairs of the Chinland Council/Chin People's Government visited the Tonzang Township Council, accompanied by the elders of the Tonzang Township Council, to provide support to households that were destroyed during the battle to seize control of the town of Tonzang. They were warmly received by the local leader, Zo Mu Mung (Leader of PDF Tonzang) and others with Zo Zuupi.

Mizo Hmeichhe Zaithiam Feli Fanai A Boral

Aizawl, 12 Feb 2025 - India ram Mizoram State Champhai District, Champhai Khawpui a awm Lalnunfeli (Kum-34), Feli Fanai tia hriat hlawh em em Lengzem leh Love Song hmanga Zofa te rimawi khawvêl deng chhuak tu Kum 2013 atanga Burma ram Zophai Kalay Township chheh vela Concert  lo siam thin Mizo Hmeichhia zaithiam Feli Fanai chu vawiin ah a boral thu a chhung ten tlangzarhna an nei.


December 20, 2024 atanga a nuam sam lo avangin a rang lamin Aizawl Khawpui damdawi in lam panpui a ni tawha, zia awm lam a pan theih lo avangin February 6, 2025 ah Aizawl Khawpui Ebenezar Hospital-ah ICU luhpui nghal a ni, van duai thlak tak maiin tukin dar 2:15 AM ah chatuanram min pan san thu doctor leh a chhungte hnen atanga hriat a ni.

A ruang chu tukin ah Aizawl atangin an phur chhuaka, Champhai Venglai an chenna in a thleng tawha India Time 12:00 PM ah vuihna hunserh hman a ni tur thu YMA hruaitu ten Zofa Journal a hrilh.

~ Zofa Journal

GOLDEN JUBILEE: SIA KHAI & Nu NUAM

Congratulations 🎊 Pa Khai leh Nu Nuam🙏 

KCA Chandel Committee on Indo-Myanmar Border Fencing


 

Minlen Lhungdim Kithat Khel, ti thua Maojang Haosapu a Kon Donbutna

12-02-2025 / Wednesday: Jan nilhah a chu Pastor Nehgin, Maojang khomi hi inn gal a gamleng ahin, inn lam jona ahung kilena a meivah/torch light an kidet chu Mr Haominlen @Minlen Lhungdim, Lhangnomphai leh anaopa lamkaina a akhomi hou mi phabep in Duty poho meithal aga kilah uva ana chan uva ahunglhun lhun a thal akak khum uva, torchlight a akho uleh Pastor Nehgin in, "Kei kahibouve, inn sah a sa nung kaga vet ahi" tia kiphonna anei vanga Mr Haominlen @Minlen leh anaopan kho ngai detdet louva, asuh toh abeh atho lhon a abilkol a thisan longdoh leu ahi.

Pastor Nehgin in nei vohnau ka thohlel in, inn che tange - ati jong leh adah-alam a amat uva, ama inn gei apui nahlai uva agam lenna meithal jong alahpeh nahlai u ahi. Hiche thu aso phat a Maojang khosung gollhang-chapang ho thangtom a gakon go ahiuvin, ka phothip u ahi. Keima tah in Mr Haominlen koma dia mi kasol a thisan so nahiuvin kihoutoh ute, tia thu kapeh vanga akhohjo cheh a eihin donbut kit nahlai ahi.

Chu in, lhangsung Haosa ho thil umdan kahetsah in, lhangsung Haosa ho jong aga cheuvin ahinla Mr Haominlen in adei chabep ana kisei kit ahi. Hitiphat lai tah a Mr Haominlen @Minlen in chem toh gari neo a khosung ahin jot chu Maojang khosung gollhang kitim lel hon anamat uva ana vohkhah u ahi.

Gal boitil laia akhosung u ngengsi khongleuva adalhah uva keihon kahiti dinpiu ahin, thu ahung nopjep phat a inn heng-khoheng mi Pastor hinalai, mona neilou khat kivo chu kilungdam lou ahi.

Hiche thu hi ahechen lou hon seida hen,

Ahenom hon, keima Tongkhojam, Maojang Haosapu nei kidoh uvin.

~ WAP

Lamka Accident: BOLERO IN PHUKHA DAMJOU LOU IN SHI

Lamka, 12 Feb 2025: Apeisa dt 05/02/2025 nitah dah 9:00pm vel a Rayburn school Newlamka mai a Bolero kang in aphu kha Tv.E.Lianthianlal s/o Tinzalun khu damjoulou in hing na beisan ta chi thu kimu hi.

Aluang pen avui ding hun ki gen Chiang thei lou ahi ajiah a shukha te tutan kiphuang nai lou uhi.

Z⭕LENGTHE WHATSAPP MEDIA

Connecting The Zo People🦅

 

Featured Post

KHRC Condemns CM's Churachandpur Helicopter Visit

Lamka, July 4, 2026: The Kuki Human Rights Council (KHRC) has strongly condemned the Government of India for facilitating Manipur Chief Min...

Recent Posts