Friday, June 7, 2019

Manipur a Zomi Movement Tawh Kisai Tamlou | K. Guite

MANIPUR A  ZOMI  MOVEMENT TAWH KISAI TAMLOU
~ K.  Guite
Founder President, ZRO  
&  Political  Adviser, ZRO 

Amasa  in,  Pathian  hehpihna  toh  mipite‟  deihna  banga  Zomi  Re-unification  Organisation  (ZRO)  i phuhkhiak  uh  kum  25  bang  chingta  a,  Pathian  min  ka  phat  hi.  Tup  leh  ngim  kichiantak  nei, Kivaipuakna  daan  leh  duun  kichuptak  nei  Pawlpi  ahihziakin,  haksatna  leh  buaina  tampitak tuaktou  zel  mah  leh  puksia  mailou  in  mailam  nawtzel  hi.  Heutu  masa  te‟n  bang  tupna  nei  a Pawlpi  na  phutkhia  a,  haksatna  bangteng  na  palmualsuah  uhiam  chih  leng  theilou  khangthak pawlkhat  te‟n  gamteng  sawkbuai  a,  ut  leh  dah  a  thudik  kimkhat  khawng  i  vek  ekek  uh  kazak chiang  in  lunghimoh huai kasa  mahmah hi. 

HONG KIPATDAN Zomi  teng  gawmkhawmna  dia  movement  i  pat uh  British hun  lai pek  himahleh Manipur  a Zomi  movement  i  patkhiak  uh  sawtlua  nailou  hi.  ZRO  hong  pianma  in  Pu  T.Gougin,  Pu Thianzakham@  S.K.Simte,  Lalneihthang@  Zokhankhual,  etc  te  makaihna  in  Daizang  khua  ah kum  1972  in  Zomi  National  Congress(ZNC)  na  phutkhia  uhi.  Amaute‟n  Pu  S.Thangkhangin, M.Phil,  JNU  a  simlai  samkhia  in  Zomi  ihihdan  nasatak  in  hon  tangkoupih  ua  thupi  kasa  mahmah hi.  Zomi  ihihna  kiphawk  in,  laa  phuakthei  in  phuak,  a  gelhthei  te‟n  gelh,  ninam  adia  kalsuan  thei in  kalsuankhia  in  pan  i  la  ua,  khopi  tuamtuam  bang  ah  ALZOSA  dinkhiak  ahi.  

Kum  1988  in Champhai  ah  1st  World  Zomi  Convention  nasatak  in  hon  sai  ua,  huai  nung  sotlou  in  daltu  tamtak ziakin,  vangtahhuai  tak  in,  Manipur  a  ZNC  makaihna  a  Zomi  movement  hong  muihkik  a,  poi petmah  hi.  Bangteng  hileh,  Manipur  Zomi  movement  khangthu  ah,  ZNC  leh  huailai  a  heutute‟ contribution  chiamteh  tham  ahihna  bei  ngeilou  ding  hi.  I  theih  dia  hoih  mahmah  khat  ahihleh, ZNC  in  kum  1980  a  V.V.Giri,  President  of  India  kianga  Memorandum  a  piakna  ah,  'unleash  the political  chain  that  binds  Zomi(dismantle  the  political  barriers  between  the  Zomi  of  Burma  and India'  chih thulu na zang uhi. 

ZNC  movement  bei  khat  suak  mahleh,  huailai  sawng  mah  in  research  scholar  tamtakin Zosuan  minam  ihihna  diktak  suikhia  in  hong  tangkou  khia  uhi.  Amaute  laka  chepteh  tham mahmahte  ahihleh  Dr.  Tualchin  Neihsial,  Pu  S.  Thangkhangin,  Pu  L.  S.  Gangte,  Pu  Dr. Kamkhenthang,  Pu  Dr.  Vumson,  Pu  Lal  Dena,  Pu  Rev.  Dr.  Mangkhosat  Kipgen,  Pu  Rev  Prim Vaiphei,  Rev.  Dr.  Sing  Kho  Khai,  Rev  Khup  Za  Go,  etc  ahi  ua,  amaute  laigelhte  muhtheih  in omvek lai hi. 

Kum  1990s  bullam  apan  Manipur  singtangmite‟  politics  huihnung  hong  chituam  mahmah a,  galvantawi  tuamtuam  apan  nawkna  tuamtuam  kituak  hi.  Hiai  hun  a  i  dinmun  haksatdan, thawmhau  dan  leh  i  mangbatdante  ka  ngaihsut  chiang  in,  Judate  Aigupta  a  saltan  lai  bang lungsim  ah  hong  kilang  thei  hi.  

Huchi‟n  Zomi  nam  lamkai  leh  Saptuam  heutute  leng  patau  in, awlmohna  lianpi  nei  uh  ahi  ngei  dia,  December,  1992  EBC(ECC)  Khawmpilian  khit  in Consultative  meeting  sam  zihzeh  uhi.  Hiai  hun  a  makaipi  a  pang  Phamsa  Rev.T. Jamkhothang panlakna  manghilh  theih  vual  ahi  kei  hi.  Chial  a  ka  om  bang  in  kei  leng  consultative  meeting  ah kava  tel  zel  hi.  Heutu  paikhawm  te‟n,  ut  leh  utlouh  thu  gentheih  omlou  in,  Pawlpi  khat bawlkhiakna  dia  mohpuakna  piak  in  ka  om  hi.  New  Bazar  a  Pu  K.  Vungzalian,  Ex-Minister‟ innsawngtung,  common  room  ah  hon  final  khum  ua,  Phamsa  Upa  T.  Phungzathang,  Ex-Minister in  thumsakna  hon  nei  hi.  Huchi‟n  Jan  1993  sung  ngei  a  Diphu  nusia  a  Lamka  hong  pemtou  dia thupiak toh ka kikhen uhi. Lamka  ka  hong  tun  in  koi  a  bangchi  pat  ding  chih  ngaihtuah  ngal  ahi  a,  Aizawl  a  om  Pu Tielkhal,  CNF  heutu  kava  kimuhpih  ua,  belhtak  ana  hi  khol  kei.  

Huchi‟n  Lamka  hong  kik  in, Burma  a  Kachin  Independent  Army  (KIA)  heutute  toh  kimu  di‟n  kei,  L.  Tualkhanhau,  G. Vungsuanthang  leh  Pu  Tunzakham  Hangzo  ka  kisa  ua,  Rev  T.  Jamkhothang  in  thumna  toh  hon khakhia  hi.  Burma  ah  Pu  Thanglianpau,  Gen.Secretary,  ZNC(Burma)  leh  elected  MP,  Burma  in hon  makaih  hi.  Ka  kimuhpih  dingte  uh  Pawl  min  lou  a  muh  theihlouh  ahih  ziakin,  kou  leng  ka kikumkhawm  ua,  i  hihna  diktak  leh  sak  leh  khang  in  i  pomtheih  pen  uh  Zomi  ahih  banah, researcher  leh  historian  teng  in  leng  Zosuan,  Zomi  ihihdan  leh  min  dangte  (Chin,  Kuki  leh  Lusei) midang  te'n  hon  sapna  ahihdan  nial  vuallouh  a  suikhia  khinta  ahih  ziak  in,  Pawlpi  min  ding  in Zomi  Re-unification  Organisation  (ZRO)  chih  April  1993  in,  Phaphian  mun  ah,  namkipna  kon nei  uhi.  Pawlpi phuhkhiak dia thupukna  bawl hun  Feb, 1993  hi  a,  amin hong  kiphuah April, 1993 ahi.  Ahi  a,  hiai  hun  in  leng  Pawlpi  structure  bangmah  bukimtak  a  lepfel  ahi  nai  kei.  Huchi‟n  KIA Chairman  Pu  Brangsai,  Chief  of  Army  Staff  Pu  Zawmai  leh  Foreign  Secretary  Pu  Zongkhra  te toh ka kimu ua, a  siam un a  hon deihsak mahmah  uhi. Lamka  ka  hong  tunkik  un,  New  Lamka  YPA  Hall  lui  ah  heutu  tamtak  paikhawm  in, report  piakna  leh  ZRO  structure/body  bawlfelna  kinei  hi.  

Heutute‟n  hamphatna  hon  pia  ua President  hihna  ka  let  banah,  Pu  Thanglianpau@Daniel  Thang  in  Vice  President,  D. Kamsuanthang,  Gen.Secretary,  Thangzakhum,  Fin.Secretary  chihte  guan  masak  ahi. Mobilization  leh  awareness  campaign  patngal  ahi.  Gam  leh  nam  it  tuailai  bangzah  hiam  in gamnuai  zuan  ngal  ua,  Pu  Kaizasang  makaihna  toh  training  kibawl  in,  huchi‟n  Zomi Revolutionary  Army  (ZRA)  hong  piangkhia  hi.  Kum  Sept,  1993  in  Delhi  ah Thanglianpau@Daniel  Thang  toh  ka  hoh  ua,  India  Government  kiangah  dawlkhaat  kiseplut  hi. Tua  dawlkhaat  ah,  're-unification  of  all  Zomi  of  Burma  and  India  into  one  political  unit'  chih thulu kipansan hi.   Mobilisation  bawl  na  ah,  tribe  tuamtuam  heutute  ki  lutchilh  masa  hi.  Hiai  hun  a  hon malakpih  Pu  L.  Chinkhanlian,  Editor,  Manipur  Express,  Pu  Kapchhung,  Gen.President  YPA GHQ,  Pu  Chin  Ngaihpau,  Gen.Secretary,  YPA  GHQ,  Pu  S.  Chinzalam,  Pu  N.  Thangchinhau,  etc te  manghilh  theih  vual  ahi  kei  uh.  Tribe  sung  mobilization  gahsuah  in,  kum  1995  in  STC(SNC), VPC(VNO),  PTC(PNC)  leh  Teddim  Chin  Union  (TCU)  te‟n  Charter  of  the  Zomi  Re-Unification Organisation  suaikai  a  sasin-salung  nekhawm  in  Pawlpi  namkipna  leh  minam  adia  panlakna  hon neitou ngekngek uhi.  Tuni chiang  in tribe  9 bang  in sasin-salung  nekhawm  in Zomi  movement ah i  semkhawm  theita  ua,  kipahhuai  kasa  mahmah  hi.  Huchi‟n  Manipur  ah  ZRO  tuh  Zosuan  tribe tuamtuamte  (tribe  cheknokte  ka  chihsek ahi)  khaikhawmtu  hongsuakta hi. I  theih  chiatsa  bang  in,  Pawlpi  lamzangtak  a  paitou  kimlai  June  24,  1997  a  KNF(P)  te‟n Saikul  khuami,  minautang  10  hon  kaplup  sak  chiang  in  buaina  meikuang  hong  kipankhia  hi.  

I sanggam  te‟n  hiaidan  a  hong  dou  hial  dia  gintakna  bangmah  a  kineihlouh  ziakin,  buai  kipat  chil in  vanzat  bangmah  kineilou  hi.  Himahleh,  Burma  a  sanggamte  toh  kithuzak  in,  a  neu  a  lian,  a  nai a  gamla  a  om  Zomi  te  i  panghuan  ua,  gamtang  thei  zawdeuh  a  i  om  chiang  in  balance  of  power hong  omthei  in,  huchi‟n  Oct,  1998  in  unau  kal  a  kilemna  (Kuki-Zomi  Peace  Accord)  i  bawl  thei uhi.  Hiai  peace  accord  thutuun  poimoh  mahmah  ahihleh,  nomenclature  thu  a  kuamah  ki  imposed khum  louh  ding  chih  leh  tax  leng  forced  a  kingetlouh  ding  chihte  ahi.  Hiai  buai  hun  in  Zomite‟ Pathian  i  samkhawm  ua,  Saptuam  te‟  thumna  leh  panlaknate  manghilh  theih  vual  ahi  kei  hi.  

Kum 1997-'98  buaina  ah  si  leh  mang  tampi  i  om  a,  poi  mahmah  in,  khasiathuai  mahmah  hi;  himahleh, Pathian  in  hiai  buaina  tungtawn  in  Zomite‟  kipumkhatna,  khovel  theih  a  Zomi  puanzakna, Pawlpi hatzawksemna leh Zomi  movement  suhattu hong  suaksak maimah  hi.   Tamtak  ten  Zomi  sihpih  a  hinpih  ihihdan  phoklou  in,  tuni‟n  Pawlpi  bang  i  dem  ekek  ua, heutumasate‟  vision  leh  kalsuannate  bangmahlou  in  i  koih  uhi.  Pawlpi  Kivaipuakdan  leng  theilou i  hia  ahih  keileh  kitheih  mohbawl  i  hia  chih  ding  khop  in  i  phengpaita  uhi.  

Ettehna  ding  in, Pawlpi  kiphuhkhiak  chil  in  tribe  te  pansan  pipen  a  kinei  mah  ahi.  Ahi  a,  Pawlpi  pen  armed  group khat  hong  hih  chiang  in,  civil  organization  toh  kalsuan  kikim  himahleh  pumkhat  suaktheilou  hi. Civil  organization  or  Tribes  ten  leng  Pawlpi  a  tanvou  a  neih  ding  ahi  chihthu  hong  ginkhiak tunglai  in,  ken  bel,  tanvou  leh  mohpuakna  tonkhawm  gige  ahi  (power  and  responsibilities), thautawite‟  kalsuanna  teng  kou  leng  ka  mohpuakpih  ding  uh  na  chihtheih  uleh  hoihlua  ahi, himahleh,  huai  hizenlou  a,  policy  kibang  a  kalsuankhawm  in,  tribe  teng  Council  khat  nuai  ah kikhaikhawm  leng  hoihzaw  ding  ahi,  ka  chi  hi.  Huaimah  paisuak  in  Zomi  Council  (apex  body  of Zomi  CSOs),  i  bawlkhia  ua,  federal system  a  zui  hi.  Pawlpi‟n bel  Presidential form of democracy zui  in  tunitan  i  paitou  tadih  hi.  

Pawlpi  a  semtute  minam  adia  hinna  phal  a  kipiate  hi  a,  CSO  lam bel  huaidan  hilou  hi.  Hiaite  banah,  ZRO  in  Kivaipuakna  Daan  (Constitution)  hoihtak  kinei  a  kum teng  in  Annual  Assembly  kinei  gige  a,  huai  hun  ah  Annual  Audited  Statement  velkhawmna, Annual  Budget  approve  na  leh  maban  kalsuan  dingdante  kikupkhawmna  neih  zel  ahi.  Kum  nga (5  years)  dan  teng  in  General  Assembly  kinei  a,  Assembly  palai  paikhawmte‟n  (CEC  member leh  Cabinet)  President  ding  telna  kinei  zel  hi.  A  kallak  a  President  deihlouhna  leh  muanzoh louhna  omkha  thei  chihziakin  Impeachment  clause  leng  Constitution  ah  ki  omsak  hi.  Hiai  dante zuilou in  President khekkhiak or paihkhiak theih hilou hi. 

SoO  LEH UPF HONG PIANKHIAK DAN Tuma  deuh  a  JK  Suan,  New  Lamka  kichi  khat  in,  „Pu  Calvin.H  makaih  in  UPF  (United Peoples‟  Front)  kichi  minvuah  in  kum  2005 in  India  Army  te  toh  SoO  suai  kaih  in  om‟  hon  chitel a,  nak  diklouh  lua  ahi.  UPF  hong  piankhiakna  dia  khuampite  Pu  Zoramthanga,  Hon‟ble  CM, Mizoram,  Pu  Thanglianpau,  President  ZRO  leh  D.Kamsuanthang,  Ex-Gen.Secretary,  ZRO  te  ahi ua,  huai  hunlai  in  Calvin.H  ichihte  "chiak  chiak"  chilai  ahi  uh.  UPF  malam  in  leng  IPRA  chih kipankhia ahi.  A hun hun  a  heutute  zahtak a  contribution a  neihte  uh  theihsiam  kisam hi. 

Kum  2000  lakvel  apan  tawlkhat  Phaijang  helpawl  in  naktakin  hon  nawk  ua,  huai  hunlai mah  in  heutu  tuamtuam  apan  Manipur  context  a  political  demand  neih  ding  pressure  hong  hat mahmah  hi.  Himahleh,  a  chil  in,  Pawlpi‟n  bel  Manipur  context  kia  a  demand  neih  lemtang kisalou  hi.  Consultation  bangzah  vei  hiam  neih  ahih  chiang  in,  i  thiltup  pipen  nelhsiahna  leh taihsan  ding  chihna  hilou  in,  Manipur  a  buhpang  lei  khat  neih  ding  chih  thupukna  om  ziakin, 2005  in  Ministry  of  Defence,  Govt.  of  India  toh  Ceasefire  agreement  kinei  masa  hi.  Hiai  suai kaihpih  te‟n  political  table  tan  kon  tunpih  ding  uh  a  chih  ziakin,  amau  leng  tunitan  hong  angvan mahmah  uhi.  Political  solution  neih  baihlam  zawkna  ding  ngimna  banah  solution  omleh  a hamphatpih  thei  dingte  laka  armed  group  tuamtuamte  toh  kalsuankhawm  ding  chih  Government lamte  deihdan  ahih  ziakin  IPRA  bawlkhiak  masak  ahi.  Huai  zoh  kum  2006  in  UPF  phuhkhiak  hi a,  founder  President  Pu  Thanglianpau  ahi.  

UPF  sunga  kipawl  khawm  group  tuamtuam  te‟n  issuebased  a  pankhawm  ding,  nomenclature  thu  buaipih  masaklouh  ding,  Manipur  a  political  status khat  neih  theihna  dia  kalsuankhawm  ding  chihte  tup  pipen  in  kinei  hi.  Huchi‟n  kum  2008  in  UPF leh KNO  min  zang  in tripartite SoO  suai kaih ahi. SoO  Preamble  toh  kituak  political  demand  bang  hoihpen  ding  hiam  chih  Pawlpi‟n consultation  kineizui  ngal  a,  Study  Team  kibawlkhia  in  amau  te‟n  Assam,  Meghalaya  leh Mizoram  khong  va  khodak  uhi. 

 Amaute‟  recommend  dungzui  in,  Manipur  tribal  te  adia Autonomous  State  status  (Art.244A)  hoihpen  leh  thil  hitheipen  ahi  chih  a  kimuhsuah  ziakin  ZC in  ATS  demand  na  Government  ah  submit  ngal  hi.  Hiai  pen  UPF  level  ah  leng  kikupna  omtou tou  a,  huchi‟n  UPF  mah  in  leng  ATS  pen  AHS  a  khek  in  Autonomous  State  demand  hon lemsakpihta  uhi.  KNO  in  bel  Kuki  State  demand  paipih  uhi.  Huai  hunlai  in  UNC  te‟n  Alternative Arrangement  (AA)  demand  bawl  uhi.  Tribal  teng  paikhawm  theihna  dia  Kuki  leh  Naga  kikal adjustment  kibawltuah  zek  poimoh  a,  tua  ding  in  nakpitak  a  panlak  ahi.  

Himahleh,  kum  2015  a Naga  leh  Govt.  of  India  in  Framework  Agreement  hon  bawl  guih  leh,  Naga-te  leng  hong    kituam zial in  ei agenda  ah hon  lunglutpih nawn  kei  uhi. Kum  2015  a  3  Bills  buailai  in  UPF  leh  KNO  in  leng  State  Government  in  hon  bawldan lungkimlouh  lahna  leng  hi  ding  chi  in  common  political  demand  ding  in  fullfledge  Statehood  ki thukim  uhi.  Manipur  a  Congress  ministry  in  political  Talk  a  nelhsiahdan  leh  3  Bills  hon bawlkhum  dante  uh  thangpaihhuai  sa  in,  UPF  heutute‟n  leng  BJP  uliante  toh  kihoulemna  chikhat hon  bawl  uhi.  

Tua  ah,  BJP  in  Manipur  a  ministry  a  bawlkhiak  ngeingei  leh  BTC  model  with  6sc hon  bawlsak  ding  uh  chih  ahih  banah  Interlocutor  hon  guansak  ding  uh  chih  ahi.  Manipur  ah  BJP ministry  hong  dingkhia  ngut  a,  kilemna  omsa  bang  in  Interlocutor  ding  piak  in  i  om  a,  political talk  leng  hon  patpih  uhi.  Himahleh  TC  demand  toh  kisai  serious  talk  kipanzok  theilou  hi,  aziak bel,  Government  in  KNO  leh  UPF  te  TC  demand  a  paikhawm  dia  hon  deih  banah  KNO  in  Kuki TC  chih  dia  hon  ngiat  ziak  un  kihoulemna  omthei  zawklou  hi.  

A  tawptawp  in  KNO  leh  UPF  te TC demand  ah hong  paikhawm  thei ua, huchi‟n  Draft TC demand  government kiang  a  submit  ahi. TULEL A  I  BUAINA  Political  Talk  nanung  pen  ah  Pu  AB  Mathur,  Interlocutor  in,  „tu‟n  zaw  na  document  uh  a kimta,  final  decision  bawlthei  ding  UPF  Chairman  leh  KNO  President  te  Talk  a  hongtel  teitei ding  uh  ahi‟  achih  apan  i  sung  ah  setan  hong  kilang  hi.    

ZRO  President  hih  ut  tenten  khat  leh UPF  Chairman  hih  ut  mahmah  dang  khat  hong  pangkhawm  ua,  i  sung  hong  kilok  panta  hi. January  21,  2019  a  ST  Thangboi,  Secretary,  UPF  toh  kaki  houna  ah  hiai  dinmun  a  chiang  mai. Pu  Kamkhanpau,  President  ZDV  in  hon  theihpih  hi.  Hiai  bang  a  buaina  omtheih  kal  ngaklah  a panla  den  leh tosawntu om  ahihdan leng  haih  vuallouh ahi. Calvin.H  in  amah  thutum  a  Cabinet  Emergency  meeting  a  sapa  Thanglianpau,  President, ZRO  stepdown  dia  Cabinet  5  te  suai  a  kaihsak  khit,  a  ninawn  zingkal  in  Khupthang  ka  inn  ah hong  vaklut  in  thil  omdan  hon  hilh  hi.  Ken  leng "Thanglianpau"  siat  leh  phat  i  theihsa  vek  hi  a, bang  chi  phut  na  hi  ua,  bangziaktak  a  hichi  gamtat  na  hi  ua‟  chi‟n  ka  dong  hi.  Ama‟n,  "Calvin.H in  ka  innbawl  laklawh  lua,  zou  nuam  a  President  kianga  Thanlon  lama  contract  work  ka  nget  leh aw"  chi  a  lah hon pelou.  Behiang  PS  bawlna  ka  nget nawn leh  huai  leng  Rs.80 lacs kia  hon pezel, heh  mahmah  ka  hi‟  a  chi,  chi  hi.  Khupthang  mah  in  leng,  "ei  leng  Cabinet  khat  kihi  a  i  Zi  te'n bazar  a  mehzuak  mai"  chi‟n  gen  beh  hi.  Ken  leng,  „khai  aw,  taget  aw,  sum  kituh  na  hi  maimah  ve ua  le  maw‟  ka  chi  hi.  Manlou  a  tul  guang,  sumulou  a  dial  hokna  om  ahi  peuhmah  hi.

Lianmuanthang  Valte  thahsom  chih  apan  foreigner  case  tan  ah,  aziak  leh  zar  ding  phuaktom toutou  lel  uh  ahi  chih  chiang  mahmah  hi.  Tuni  a  i  buaina  uh  mimal  duh-amna  ziak  himasa mahleh, political solution  i  neih ding  dalna  a  ziak lianpen ahi. Calvin.H  in  tuma  deuh  a  JMG  Chairman  address  a  a  laigelhna  a  "Thanglianpau,  the  selfstyled  leader  of  the  ZRO/ZRA"  a  chih  mokpen  diklou  ahi.  Pu  Thanglianpau  pen  Kachin  state  a ZRO  ainah  phahtute  laka  khat  hi  a,  founder  Vice  President  ahih  banah,  kum  1996  apan  Manipur pansan  a  I  Zomi  movement  a  kiheltou  den  heutu  khat  ahi.  

Kum  1997-‟98  buaiven  kuan  lam  in, New  Lamka  YPA  Hall  dim  phitphet  a  kikhawm  Saptuam  heutu  leh  Minam  makai  banah  Pawlpi sung  a  workerte  deihna  banga  ZRO  President  hihna  Thanglianpau  kianga  ka  piak,  Phamsa  Rev T. Jamkhothang  in  a  luzanga    khutnga  a  thumna  toh  a  namdet,  ama  ut  thu  leng  hilou  a  President mohpuakna  piaka  om  ahi.  Hiai  bangteng  ahih  nunga,  bang  dia  Calvin.H  in  self-styled  President chi  khonung  thei  mok  ahia?  Thanglianpau  in  President  ahihnung,  amah  khazapna  nuai  a Calvin.H in mohpuakna  tuamtuam lentou a,  special treatment piaktouh ngitnget hizaw  lou hiam?   

Lungthul  mutiny  ah  a  min  dawkkha  mahleh  ngaihdam  hi  a,  latest  Presidential  election  zoh  a Thanglianpau  in  Vice  President  mohpuakna  a  piak  zenzen  leh,  nahkhok  in  muvanlai  nou  a  khawi mah hong  bang  hizawlou hiam ? ZRO  in  Zomite  kigawmkikna  dia  theihtawp  suah  a  kum  25  val  i  panlaknate  lakah,  moral integration  tan  i  lawhching  mahmah  ua,  physical  or  geographical  integration  process  pai  lellel  in, political  integration  process  ah  i  luttou  theita  uhi.  Hiai  bangtan  i  tunlai  ua,  bang  dia  Pawlpi‟n tribe  teng  tokbuai  chi  a  ngoh  mokmok  thei  i  hia  ?  Bang  dia  haksapi  a  i  kaihkhawm  Zosuante khenzak  teitei  sawm  i  hia  ?  

Bang  ziaka,  Pawlpi,  ZC  leh  UPF  Kivaipuakna  Daante  palzut  zen  a gamtang  i  hia  ?  Bangziaka  Zomi  policy  kalh  zen  a,  gamke  khat  sunga  citizenship  issue  khawng vek  a,  India  Zomi  leh  Burma  Zomi  chih  khawng  genthei  mok  i  hia ?  Hehpihtakin  hichibang chindan  hon  tawpsan  un,  khangsawnte‟  hamsia  pozoulou  ding  na  hi  uh.  Armed  group  sung  ah Cadre  leh  Leader  dinmun  a  kibang  ngei  a  hia  ?  SoO  ground  rules  ah  Bangladesh  a  piang,  Burma a  piang  leh  India  a  piang  chihte  khentuamna  om  hia  ?  India  politician  tamtakte  Pakistan  a  piang ahihna uh question ahi ngei  a  hia ?  Hai leng  a  hun  phet om  a,  zuau gen in leng  a  phaktop nei  ahi. 

Tunitan  Pawlpi  kalsuannate  kidong  dialdial  masalou  a  thil  hih  tamlou  ahi.  ZYA  vai  bang leng  aleh  amak  in  tuni‟n  i  gen  ua,  adiktak  a  gen  in,  1997-‟98  buai  sung  teng  ZYA  panlakna  toh kep  tuakte  kikem  a,  vui  ngaite  kivui  ahi.  Huailai  apan  Zomi  sunga  sih  leh  man  hun  a  kisaidan khat  a  paikhom  ding  chihthu  omsa  ahi.  Hiai  toh  kisai  consultative  meeting  Muvanlai  Camp  mun a  neih  hun  a  PTC  HQ  heutute  thugen  khong  phokthak  huai  kasa  hi.  PTC  hiam  YPA  hiam  heutu kikhek  teng  a  minam  policy  khekzel  ding  chidan  i  hi  uhia? 

Tuni  chiang  in  Burma  a  Zomi  khua teng  ah  ZYA  unit  omsuak vekta a, Manipur  ah leng  ZYA Block 10 vel om  a, Unit 120 val nei uhi. Guite  kual  a  Paite  khua  20  khong  in  ZYA  mah  in  kana  kivaipuak  ding  uh  a  chih  ziak  ua, Pawlpi‟n  YPA  target  tuam  a,  Paite  hih  chimit  a  omta  hia  ?  ZYA  Unit  dang  100  val  te  Paite  khua hi selou uh  ahihlam  theilou  tel  i  hi uhia  ?  Mimal a  ZYA heutu ihih chia  ZYA gum mahmah,  YPA heutu  i  hih  chia  ZYA  doubawl  ekmok  chih  omthei  hia  ?  Re-unification  process  a  i  panlaknate hoih  i  sak  kei  leh  kikupkhawm  a  bawllem  theihlouh  a  om  kei.  

Hiai  khawng  neneuhte  kisiat kibalna  in nei kei ni. Hiai  mah  bang  in  ZoLLS  toh  kisai  leng,  thudik  theichian  loupi  in  numei  ak  gulmu  mah  i bang  kheukhou  uhi.  Consultative  meeting  deihna  banga  hong  kibawlkhia  ZoLLS  nasepte  tunung kum  50/60  bang  a  piching  pan  ding  thil  ahi  ua,  a  Member  te  leng  mi  muanhuai  leh  zahtak  tham ching  ngen  ahi  uhi.  Kei  leng  Adviser  ka  hihna  ah  a  nnasep  uh  ka  theihpihlouh  a  om  kei  hi. Kuamah  pau,  kuamah  lai  demna  leh  sukbei  sawmna  a  om  kei  hi.  I  phuahtawm  gam  gen  moklou  a i  theihsiamlouhte  a  kisaipih  heutute  kianga  kan  chet  ding  ahi.  

A  himhim  in  Pawlpi  sung  ah  leng pau  leh  ham  a  kideidanna  a  om  kei  a,  Zomi  pau  chihtuam  biik  leng  a  om  tadih  kei.  Pau  leh  ham huchituk  a  awlmohna  nei  i  hih  leh,  Bangalore,  Delhi,  Mysore  khawng  apan  Languistic  expert samkhia  zen  a  Seminar  leh  workshop  kisai  zelte  a  bang  ziaka  tellou  i  hia  ?  I  theihsiamlouhte bangziaka  amaute  dong  lou ?  Tua  documents  a  kaihkhopte  uh  leh  a  buaipih  lelte  bang  uh  en  ve ua,  pau  teng  kaikhawm  a  common  dictionary  a  bawlkhiak  dek  bang  uh  kuamah  kawktuam  nei ahi  sam  a.  Kei  mahmah  bang  leng  Chinzam  Tawmbing  Paite-English  Dictionary  pen  Zomi— English  dictionary  khat  dan  a  internet  khawnga  kapkhiak  dia  hoihsa  a  dawptu  in  ka  pangkha  hi. 

ZoLLS  mah bang  in  issue-base  CSO  i  phuhkhiak  bang  zah hiam leng  a  om  uhi. Khamtheih  guihtheih  doudalna  toh  kisai  bang  leng  ZRA  town  a  omte‟n  theihtop  suah  a pan  hon  lak  chiang  in  lawhching  mahmah  a,  himahleh,  key  supplier  tatakte  hon  sukkhak  dek chiang  un  kawikil  kil  hiam  apan  dalna  lianpi  a  tuaksek  uhi.  

Kani  khamna  toh  kisai  leng  Saptuam heutute‟  patauhna  zahtakna  toh  Pawlpi‟n  khamna  hon  bawl  uleh,  a  lehlam  a  Pawlpi  toh  mekmat teitei  i  sawm  ua,  kuate  hiam  sukminsiatna  di‟n  i  zangzel  ua  poitak  ahi.  Pawlpi'n  khamna  thu  a suahlai  a,  semsuah dia  mohpuakna  a  piakte  mah tuni a gensia tute  hilellou hia? Zomi  policy  mubanlou  a,  minam  itna  neukha  leng  neilou  te‟n  Pawlpi  kibukna  ding  in hong  zang  nawn  mahmah  kei  un.  

I  lungkimlouhna  leh  i  paidan  hoih  isaklouhte  kikup  khawm dialdial sawmlou a,  lemna  thugente  bang  i  nelhsiah laiteng  ei  a  diklou ihihlam  kiphawk huai kasa hi.  Pawlpi  i  chih  mimal  khat/nih  tung  ah  kinga  hilou  a,  Minam  leng  Pawlpi  khat  kia  tung  ah kinga  hilou  ahi.  Tuni  a  kha  7/8  kiphin  tute‟n  Minam  adia  kum  25  val  i  sepkhiaksa  teng  leitual denna  ihihlam  kiphawk  hun  lua  petmahta  ahi.  Minam  ka  it  chichi  khem  a,  Manipur  a  Zosuan teng  in  political  survival  i  neihtheihna  ding  chance  subuaitu  a  i  panzel  leh banglak  minam  it  kha  i hia ?  

A  Little  learning  is  dangerious;  a  Little  Knowledge  is  detrimental  for  the  future.  Kuapeuh Minam  heutu  hih  ut  in  Minam  itna,  theihna  leh  vision  thuah  in  road  map  hoihtak  nei  in  minam ma  hon  kai  unla,  heutu  masate‟  panlaknate  leng  zahtakdan  hong  thei  un.  Hehna  a  vaihawmlou  in, pilna  in  vai  hon  hawm  zaw  un.  Thudik  nelhsiah  leh  pialsan  lou  in  hong  pang  un.  ZRO kibulphuhna,  truth and freedom  ahi.

 Pathian in Zomi  leh  Zogam vualzawl zel hen.
*******

Khallai FC Players list for the 1st NIANGZEN TROPHY 2019


The 22 Man Squad
KEEPER
Thangmuansang 
John Paukhanlun

DEFENDER
Khamkhanthang
Paukhothang
Paudemlian
Suanliankhup
Pautulthang

MID-FIELDER
Pausuanlun(C) 
Khaibiaklian
Thangkhankhual
Pauminlun
Dalsianthang
Genmuansang
Lellunthang
Pautungnung
Kaplianlal

FORWARD
Pauminthang
John Khuphauthang
Babulal
Pausianlal
Nehlun
Khamginlian. 

Manager : T.Mungnou Thangkhal
Asst.Manager : Khupdoulian Kipgen 
Coach: Ginsuanhang
Medic : Mungkhanthang and Khupzading. 

             (LUNGKHAT)


KHALVONTAWI
Information For All Thangkhal

Thursday, June 6, 2019

ZSF Press Statement

Zomi Students' Federation (ZSF) GHQ extends full support to KSO General Strike.

Wednesday, June 5, 2019

TBC in one day Seminar nei ding


Lamka, 2019 June 5: Thangkhal Baptist Church in Hong tung ding date 8-June-2019 (Saturday) in TBC Central Church Tuibuang biakinn a, "The role of Youth Leadership in the Church" chi thupi pansan in one day Seminar zingkal lam dak 10:00am apat in 2:30pm tan nei ding uhi,  Hih hun a Resource persons in 1.Rev.  Ginkhankap 2. Pastor S. Hangmuanlian, Youth & Mission Director TBC,  leh 3. Pastor T. Chinminlian,  Executive Director TBC, te pang ding uh a,  Nitaklam dak 3:00pm in paikhawm mipi tengin itna Ann kuang umm khawmna zong nei ding uhi. 

KHALVONTAWI
Information For All Thangkhal

Tuesday, June 4, 2019

DoNER Reviews Projects of North East and Future Plans


Rs 11 crore released by North Eastern Council for JNU Hostel for students of North east 
NEW DELHI, 03 JUNE 2019 – The Union Minister of State for Development of North Eastern Region (IC) Dr Jitendra Singh chaired a review meeting with the officials of Ministry of Development of North Eastern Region (DoNER) and North Eastern Council (NEC), here today. The Secretary, Ministry of DoNER, Dr Inderjit Singh, Secretary NEC, Shri Ram Muivah were present during the meeting.
The Union Minister of State for Development of North Eastern Region (IC) Dr Jitendra Singh chairing a review meeting with the officials of Ministry of Development of North Eastern Region (DoNER) and North Eastern Council (NEC), in New Delhi on June 03, 2019. The Secretary, Ministry of DoNER, Dr Inderjit Singh and Secretary NEC, Mr Ram Muivah are also seen.

The officials briefed the Minister about the progress made on the ongoing projects in the North Eastern region of India. He was also briefed about the upcoming initiatives and projects to be implemented in the region.

During the meeting, Dr Jitendra Singh was informed that an amount of Rs 11 crore has been released for the construction of JNU hostel for north eastern students in Delhi. The tendering by CPWD is in process. This is the first of its kind hostel in JNU. 
The hostel will have 224 rooms and accommodate 424 students. Out of 224 rooms, 24 rooms have been assigned for Divyang students. The remaining rooms will be occupied by equal number of boys and girls i.e 200 boys and 200 girls. The four storey hostel will be built in approximately one and a half acre area. The construction work will start in the coming weeks. He was also informed that the hostel for North Eastern girl students, which was inaugurated by Prime Minister in Bengaluru recently, has also become functional. In addition to these hostels, the land acquisition process has started for the Rohini hostel for North eastern students studying in colleges and institutions related to Delhi University and Rs 2.5 crore has been released to DDA. The hostel will be built in an area of about 5 acres.
The status of the North Eastern Cultural and Information Centre to be set up in Dwarka in New Delhi, was also discussed during the meeting.  The estimated cost of the project is about Rs. 50 crore. The Minister said that this Centre will act as a cultural and convention/information hub of the North Eastern Region in Delhi. It will be constructed at par with the international standards and will have a library-cum-reading room with material on North Eastern Region, an art gallery showcasing the North East.
Dr. Jitendra Singh said that the development of north eastern region has been the priority for the Government under the leadership of Prime Minister Shri Narendra Modi. The Government will make all efforts for the implementation of ongoing development projects in North East and will take measures to introduce new projects for the benefit of people of North East. He added that the ministers will soon start their visits to North east region to have a first-hand knowledge and ground realities of the people there.
***

Tuesday, May 28, 2019

UZO-USA Recognition Award: Rev Dr Mang Do Thang - Zo Bible Translator

 UNITED ZO ORGANIZATION
MINAM HAMPHA
U.Z.O.
U.S.A.
Estd. 2005
Recognition Award
Rev. Dr. Mang Do Thang
(BSc; B.D; D.Min)

Hinkhuo Lamlah Sienmang Tongdam
Late 119:105; Josh 1:8

For your passion & dedication to translating the Bible to our ZO language. This is awarded to honor your perseverance in giving the word of God to our ZO people, in order to know, Love, and Serve God

Mang Lian Hau
Secretary U.Z.O. U.S.A.

Lian Thawn Thang
President U.Z.O. U.S.A.
May 26th, 2019

Friday, May 24, 2019

PM receives congratulatory telephone calls from world leaders

New Delhi, 23 May 2019 Prime Minister Narendra Modi received congratulatory telephone calls from leaders across the world including from Ms Sheikh Hasina, Prime Minister of Bangladesh; Jigme Khesar Namgyel Wangchuk, King of Bhutan; Dr Lotay Tshering, Prime Minister of Bhutan; K P Sharma Oli, Prime Minister of Nepal; Mr Ibrahim Mohamed Solih, President of Maldives; Mr Ranil Wickremesinghe, Prime Minister of Sri Lanka; Mr Vladimir Putin, President of Russia;  Mr Emmanuel Macron, President of France;  Mr Abe Shinzo, Prime Minister of Japan; Mr Scott Morrison, Prime Minister of Australia; Mr Pravind Jugnauth; Prime Minister of Mauritius; Mr Mohamed bin Zayed, Crown Prince of UAE; and Mr Benjamin Netanyahu, Prime Minister of Israel on the victory in the General Elections 2019.


Photo: Israel Prime Minister Benjamin Netanyahu

Warmly felicitating the Prime Minister, the leaders expressed the view that the historic mandate reflected the abiding faith of the people of India in the leadership of the Prime Minister Shri Narendra Modi.

Expressing his gratitude for their compliments and good wishes, the Prime Minister said that the general elections embodied the strength of Indian democracy, which is the world’s largest.  He thanked the global leaders for their cooperation in developing mutually beneficial bilateral relations and multilateral cooperation, and expressed his desire to continue to work further with them in fostering even stronger ties.

The Prime Minister has also expressed his gratitude to several other leaders who have extended their felicitations to him over social media and other means. [PIB]

Modi wave takes BJP 8 to 14 seats in northeast, NDA tally 17




Agartala/Guwahati, 24 May 2019 Powered by the "Modi wave", the Bharatiya Janata Party (BJP) was alone set to win 14 of the 25 Lok Sabha seats in eight northeastern states, against 8 in the 2014 polls. 

With three NDA constituents - the Nationalist Democratic Progressive Party (NDPP) of Nagaland, the Mizo National Front (MNF) in Mizoram, the National People's Party (NPP) in Meghalaya - winning three seats, the tally of National Democratic Alliance (NDA) would be 17 against 11 in 2014 Lok Sabha polls.

On the other hand, the Congress, which had a strong base in all the northeastern states but currently no government under its rule in the region, had won or was set to win only four seats (three in Assam and one in Meghalaya) against eight in 2019.

The counting of votes, which started at 8 a.m. on Thursday morning, was on till midnight in many of the region's 25 Lok Sabha seats.

In Assam, the ruling BJP had either won or was leading on in nine Lok Sabha seats, while the Congress won or was ahead three seats this time like in 2014, including Kaliabor which was won by former Chief Minister Tarun Gogoi's son Gaurav Gogoi. However, All India Women Congress President Sushmita Dev lost her Silchar seat to BJP's Rajdeep Roy.

The Assam-based All India United Democratic Front, which had won three seats last time, was leading in only one seat -- Dhubri -- where party supremo Badruddin Ajmal was in the fray. In the tribal-dominated Kokrajhar constituency, Independent sitting Lok Sabha member Naba Kumar Sarania is leading with a significant margin over Pramila Rani Brahma of Bodo Peoples' Front (BPF), an ally of BJP in Assam.

Like outgoing Lok Sabha, the two BJP allies, the BPF and the Asom Gana Parishad (AGP), would be no representation in the Lok Sabha this time too.

The ruling BJP set to win both the Lok Sabha seats in Arunachal Pradesh -- Tapir Gao (Arunachal East) and Kiren Rijiju ((Arunachal West). The BJP wrested the Arunachal East from the Congress while the party retained the Arunachal West constituency.

The highest ever record margin of my win in Arunachal Pradesh is overwhelming! I'm touched by such love & blessings by the people of Arunachal Pradesh. I thank hon'ble PM @narendramodi ji for the visionary guidance who galvanized the mood & hope of the people.  - Kiren Rijiju (twitter page)
In its maiden victory in Tripura's Lok Sabha battle, the ruling BJP, which in alliance with the tribal Indigenous People's Front of Tripura, wrested power in the state in the 2018 Assembly polls, is on the verge of winning both the state's two seats.

In Manipur, both the Inner Manipur and Outer Manipur seats were wrested by the BJP's Rajkumar Ranjan Singh and Naga Peoples Front candidate Lorho S. Pfoze respectively from the Congress.

In Meghalaya, former Union Minister and National People's Party (NPP) candidate Agatha Sangma won the Tura Lok Sabha seat, while sitting Congress MP Vincent Pala retained the Shillong seat.

Sangma, the younger sister of Chief Minister Conrad Sangma and daughter of former Lok Sabha Speaker late Purno Sangma, defeated her nearest rival and former Chief Minister Mukul Sangma of the Congress by a margin of 63,775 votes.

In Sikkim, putting up a stunning electoral performance, the Sikkim Krantikari Morcha (SKM) nominee Indra Hang Subba wrested state's lone Lok Sabha seat from ruling Sikkim Democratic Front defeating Dek Bahadur Katwal by a margin of 11,585 votes. [IANS]

Resounding Modi wave as BJP secures 303



New Delhi, 24 May 2019 The BJP's resounding victory in the Lok Sabha elections that saw Prime Minister Narendra Modi make headlines across national and international dailies and also paint a vast swath of the mainland saffron brought in its wake some outstanding results from a number of states.

In the final tally that the Election Commission continues to update the most striking numbers for the Bharatiya Janata Party were in West Bengal, where they decimated the Mamata Banerjee led ruling dispensation Trinamool Congress. To the eight years of Trinamool at the helm the Amit Shah-led BJP pulled up the biggest upset, falling just short of three seats to the TMC's figure. The final tally of 42 seats: BJP- 18, TMC- 21, Congress-3.

In Uttar Pradesh, the saffron party made a huge comeback improving its tally to 62, the SP-BSP Mahagathbandhan managed 5 and 10, respectively, while Congress somehow was spared the royal humiliation, as UPA chairperson Sonia Gandhi's Rae Bareli seat remained with the party,while others got 2.

Maharashtra where the ruling BJP has not had a very happy bon homie with its ally Shiv Sena, it managed 23 seats, while Sena 18, Sharad Pawar led NCP got 4, Congress won the lone seat in Chandrapur defeating Union Minister Hansraj Ahir, and others two.

In Bihar, the BJP-JD-U, got 17 and 16 respectively, while the Congress again managed only one seat that of the Kishanganj constituency. The others bagged 6. The biggest upset was for the jailed RJD supremo Lalu Prasad, whose Rashtriya Janata Dal could not manage even a single seat amid the bickering among his sons.

In the national capital and Uttarakhand, it was BJP all the way as it managed all seven seats and five seats.

It sweeped Gujarat, Haryana and Himachal as well, bagging all 26, 10 and 4 seats, respectively.

In both Madhya Pradesh and Rajasthan, BJP fell short by a single seat of a complete sweep.

The Congress' humiliation was completed with Madhya Pradesh joining the other heartland states bowing to Modi brand of "nationalism"

BJP won 28 of 29 Madhya Pradesh seats and 24 of 25 in Rajasthan. Barring Chhindwara that returned the sole Congress candidate Nakul Nath, the BJP swept all including the Guna seat held by Congress General Secretary Jyotiraditya Scindhia.

The Congress' presence in the north was only defined by eight seat win in the Captain Amarinder singh led Puanjab, where the BJP and Akali's managed two seats each. The Arvind Kejriwal led Aam Aadmi Party was one of the greatest casualties, that manged only one seat by Bhagwant Mann in Sangrur.

In the Northeast, Assam where BJP got 9 seats, Congress 3, while other 2. In Arunachal Pradesh and Tripura, the BJP emerged as sole winning party as it bagged both seats in both states. In Manipur the saffron party got 1, while the second seat went to others.

In the South, the BJP could not open its account in Kerala, where Congress bagged 15 of the 20 seats, the grand old party's only saving grace as their party chief managed to hold on to the Wayanad seat with record margin, after losing the family borough Amethi to BJP's Smriti Irani in a see-saw battle. The Left got one seat with the CPM winning Alappuza and other managed 4.

In Tamil Nadu, the DMK made a comeback with 23 of the 38 seats in contention, as voting was cancelled for the Vellore seat. Congress won 8, while the AIADMK managed only one. While the BJP could not open its account in the state, the others got 6.

In Jammu and Kashmir, though, the BJP riding on the Balakot airstrike bagged 3 of 6 seats, while the rest went to others. Mehbooba Mufti's PDP and Congress could not open their accounts.

In Odisha the battle went to the wire, but the Naveen Patnaik led BJD bagged 11 of 21, while BJP make gains with 9 seats bettering its previous hold and the Congress got one. [IANS]



Friday, May 17, 2019

In Loving Memory of Mamang Guite

OUR beloved brother, Mr. Gousaunmang Guite — fondly known as Mamang — was someone we affectionately called Bose Mang, because he always had a leader’s heart. He liked to imagine leading all his close friends under his “supreme command.”

I still remember him joking, “When I become a police officer, I will always check you guys. Your vehicles will be inspected properly!” It was his playful way of showing us his “authority.”

Mamang was hardworking and humble, with a heart full of kindness and a love for jokes that always made us laugh.

Sadly, illness took our dear Bose Mang from us, and on May 15, 2019, he left for his heavenly home in his village, Zahong.

Rest in peace, Mamang. We will deeply miss you: our affectionate, loving Boss of the good days.

 
🙏😭R e s t  in P e a c e! 😭🙏
Mangpha, Mamang!

~ Bruce K. Thangkhal
Bengaluru, Dated: 17th May 2019
*****************
**********************


Friday, May 3, 2019

TBC in One Day Seminar nei ding


Lamka 2019, May 2: Thangkhal Baptist Church (TBC) Central Youth Department saina nuai a Hong tungding date 4 May 2019 (Saturday) in, Thangkhal Baptist Central Church Tuibuang a Zingsanglam lam dak 10:00am apatin Nitaklam dak 3:00pm tan, One Day Discipleship Seminar, nei ding uh a, Resource Person in Evan. Damkhothang in pang ding hi. Progrmamme te appna Pastor Thanglet in nei ding a, hun tawp a Hangkhankhual Chairman TBC-YD in Presentation nei ding a , Rev. Chinminlian Executive Director TBC in Thumna tawh Seminar khakna nei ding hi.

MG Thangkhal
Admin ~ KHALVONTAWI

KHALVONTAWI
Information For All Thangkhal

ZRO/ZRA IN KITHUAHKHOMNA PROGRAMME NEI


Tuni, May 2, 2019 in ZRO/ZRA GHQ in Zomi Council, Zomi Frontal Orgs, CSOs, Intellectuals, Social workers, Zomi Chiefs, Church Leaders leh National Workers apan heutu tuamtuamte toh kithuahkhawmna hun zang uhi. Hiai kikhopna KC Smack, Secretary, GAD in makaih a, Pu Thanglianpau, President; Pu John K. Ngaihte, Chairman, ZC; Pu K. Guite, Adviser ZRO/ZRA; Ketheos Zomi, Secretary, MEA banah, Pu Kamkhanpau, President, ZDV te'n thugenna leh Report a neih banah, Pastor Genliankap Vaiphei, Chaplain, ZRO/ZRA in Pathian thutak genna leh annkuang latna nei hi. 

Thugen tamlou laksawn:-

i) Pawlpi kiphuhkhiak kum 25 chinna Silver Jubilee 2018 kum a zang a, Pathian kianga Kipahthugenna mipi toh neikhawm ding chih i lunggeelna ahih laitak a, eisung a pawlkhat in kiphinna hong neih pen poi mahmah hi. Jubilee i lop theihlouh poilua himahleh, huai sanga khokzaw bel, Political issue toh kisai high level Talk nei a, i demand toh kisai Clause by Clause a genkhawmta ding i chih laitaka buaina hong om pen poisau mahmah ahi. Bangteng hileh, Pathian in hong nusialou a, tunitan i panlaknate uh vuaksuaklou a, Talk zong i neihzawm nawn pah uh lamet ahi.

ii) AB Mathur in Kangpokpi hongpha ding ahihdan leh Pawlpi toh leng kimuh a lunggulh dan hong zaksak ziakin, amah toh dt. 30th April nitak in Classic Hotel Grande, Imphal leh 1st May in Kangpokpi ah  kihouna kinei tuaktuak hi. Aman i buaina digest mahmah a, kilemna omtheih khak leh chi in, amah toh  President leh Calvin H toh kihouna dt. 2nd May zinglam dak 10:00 am in atungna Hotel a neihtuam ding proposal hon bawl ziakin kikuan nawn a, himahleh, Calvin.H in kimuhkhawm a houlim ding a utlouh ziakin, hong tellou hi. Himahleh, Pawlpi toh dakkal nih vel houlimna kinei nawn hi.

iii) Calvin H in amah hihkhelh ahihlam phawklou a, AB Mathur' peace meeting a nelhsiah banah, 2018 a Church leaders leh ZC in kimuhkhawma lemna neih ding proposal  a bawlte a nawlkhin ziakin poi i kisa mahmah hi. Lemna leh Muanna nawlkhin lou a delh a i delh ding hizaw hi.

iv) Tunitan i buaina toh kisai, Pawlpi'n action langamlou sa a hong iplah mahmah tampi na om uhi. Kou mah zong ki iplah tham ka hi uh. Pawlpi paidan ah Coup sawmna pen capital punishment piaktheih gige mah ahi, himahleh, Joseph in amah thutum a, amah zuaktu a sanggamte tunga phuba lalou a, Pathian a ngakzawk mah bangin, Pathian tunga ki aaplai mah ahi. Banah, Action i chih chiang in thagum  suahna kia genna hipahlou hi. I sanggamte hong kisiik theih khakleh chi a i panlakna(action) tampitak tunitan lawhching tou ngitnet lai ahi.

v) Tua kiphin i lawmte'n Govt of India toh i kipoimoh tuahdan leh i kalsuan dante theilou uhi. Amaute'n mi khutzat ahihlam uh zong kiphoklou uhi. Tutung buaina a kihelkha layer/team 4 bang pha a, ei lawmte pe'n Team 4na bang lel ahi uh chih mipi'n i theihsiam kisam ahi.

vi) Naupangte stipend toh kisai Calvin. H in ZRA, ZDV leh ZRF cadres te a ding a lakkhiak zong diklou ahihdan Govt in theichianta uhi. Tunung sotlou in Designated Camp a om naupangte kiang a hawmkhiak ahih i lamen ua, tua ding mah a pan kila ahi. Pawlpi'n designated Camp 3 i neihte lakah, Calvin.H residence telkhalou ahi !!

vii) AB Mathur kiangah Pawlpi sung buaina conspiracy thuktak om ahihdan detail in kihilhchian a, aman leng pomsiam mahmah hi. Political solution daltute'  khutzat in kuamah hong om nawn mahmah kei un, na buaipih ding pentak uh buaipih khalou na hi uh, chi hi. Pawlpi pen Constitution nei a kivaihawm ahihdan leh mimal khat/nih ziaka khut lumleh bang theilou ahihdan  zong a theichian mahmahta hi.

viii) Pathian in lamdangtak a hongpi zel ahi. Kuapeuh in i hihtheihna lam chiat ah thasial hetlou in panla zel ni. Manipur context a i demand uh TC i muh chia, eimah nopsakna ding himailou a, Pathian gam nna thovengtak leh thakhauh zaw a isep theihna ding tupna ahih ding ahi.

Compiled by: 
I & PR, ZRO

Thursday, May 2, 2019

Ni 15 sungin TTO Unit 7 Election neih ding

Lamka 2019, May 2: Thangkhal Tribe Organisation General Headquarters saina in, Hunpaisa in TTO Unit 14 Election neih zoh in om ta a, May 15 tan in TTO Unit 7 Election neih pih kik ding uhi. TTO General Headquarters in, Unit 7 a Election Commissioner ding TTO GHQS  sung a Member bang zah hiam tawh TTO Sub-Committee apatin mi guan in om hi. Unit 7 teng Election neih zoh chiangin mun tuamtuam a TTO Unit honna leh Election kitelna paipih tou jel ding uhi.

TTO M. Tanglian Unit
1. Khaikhanhau Member TTO GHQs (Chief Of M. Tanglian)
2. Nengmuanlal Info. TTRDC

TTO T. Teikot Unit
1. Ginsuanlal Secretary TTO ( Chief of T. Teikot)
2. Ginlunthang Joint Secretary TTO

TTO T. Khajang Thangkhal Khua Unit
1. Khaiginthang info. TTO (Chief of T. Khajang)
2. Thangchinkhai, ADVISER TTO & Founder TTO

TTO M. Buangmun Unit
1. Langkhenpau Chief of M. Buangmun
2. Thangkhanmang President TTO (Chief of Kamhang)

TTO S. Geltui & S. Belbing Unit
1. Ginsuanlal Secretary TTO
2.  Kammuanpau Member TTO (Chief of MT Geltam)
3. Nengmuanlal Info. TTRDC

TTO S. Munhoih leh S. Zezaw Unit
1. Thangkhenhang Chief Of S. Zezaw (Info Secy. TPC)
2. Ginlunthang Joint Secretary TTO
3. Khaikhanhau Member TTO (Chief of M. Tanglian)

TTO Hiangdung Unit
1. Ginlunthang Joint Secretary TTO
2. Kammuanpau Member TTO (Chief of MT Geltam)

Admin inbox KHALVONTAWI

KHALVONTAWI
Information For All Thangkhal

Wednesday, May 1, 2019

GSO-GHQs Election Result

The Gangte Students' Organisation, General Headquarters (GSO-GHQ) election for the term 2019-21 was conducted today at New Lambulane, Imphal at 11:00am under the supervision and direction of the election commission chaired by Pu Lamboi Gangte, MDC.

The Oath of Affirmation was administered by Lungin Gangte, EM to the newly elected members in the presence of various Gangte civil organizations.

1. President: Manglien S. Gangte
2. Vice Presidnt (Administration) : David L. Gangte
3. Vice President (External) : Paulallien Gangte
4.GeneralSecretary: Ngam S Gangte
5. Joint Secretary : Henlienthang Gangte
6. Finance cum Treasurer: _
Jennifer Gangte
7. Education Secretary: _
SN Jamboi Gangte
8. Asst. Secy., Education: Malsawmkim
9. Secy., Social & Culture: 
Richard Gangte
10. Secy., Inf. & Publicity: Lamsanglun Gangte
11. Asst., Secy. Social & Culture: _
S. Thomas Gangte
12. Secy., Games & Sports: _
Soilalzawm Gangte
13. Secy., Moral & Religion: _
Satkholal Gangte

Secretary Organisation:
1. Benjamin Gangte
2. Zalenmoi Gangte

Executives:
1. Zamminthang Gangte
2. Sangkhum Gangte
3. Zoukim Gangte
4. Khailalson Gangte
5. Thempi Mate
6. Rachel Gangte

Election Commissioner


Sd/-
Election Commissioner
Lamboi Gangte
         
 Sd/-
Returning Officer
Lungin Gangte.

KHALVONTAWI
Information For All Thangkhal

Sunday, April 28, 2019

Ni 3 sungin TTO Unit 14 Election neih in om


Lamka, 2019-April-28: Thangkhal Tribe Organisation General Headquarters saina  in, Date 26-28 April 2019 sungin, TTO Unit 14 Election neih in om hi, Election neih a om TTO Unit te ahih leh, Kum 2019-2021 sung vai pua ding telna TTO GHQS te lamkaihna nuai a neih in om hi. Maban a TTO Unit Honna sutzom jel ding uhi.

TTO GHQS apat, TTO Unit Election neihpih ding a kalsuante.
1. Khaikhanhau Memeber TTO (Chief of M. Tanglian)
2. Khaiginthang Info. TTO GHQs (Chief of T. Khajang)
3. Thangkhanmang TTO President (Chief of Kamhang)
4. Ginsuanlal Secretary TTO GHQs (Chief of Teikot)
5. Kammuanpau Member TTO GHQS (Chief of MT Geltam)
6. Kapsuanlian Member TTRDC
7. Khupgohlian Member TTO GHQS
8. Nengmuanlal @MG Thangkhal, Information & Publicity. Thangkhal Tribe Recognise Demand Committee.

Thangkhal Tribe Organisation Tuibuang Unit.

President:   : Khuplamthang
Secretary:   : Pauthang
Finance -Cum- Treasurer:   : Lianminthang
Information & Publicity:   : Lal John
Cultural & Custom:   :  Khupmuanlal

MEMBER:
1. Mangkhansuan
2. Mangmuanjam

ADVISER
1. Upa Thangsuanhang
2. Upa Kampau

Thangkhal Tribe Organisation, Khuangmun Unit

President:   : Khuplianpau
Secretary:   : Khupmuanlal
Finance:   : Semtinsei
Information & Publicity:   : Mangkhansuan

MEMBER:
1. Lamminthang

Thangkhal Tribe Organisation, Kamhang Unit

President:   : Kaisuankhai
Secretary:   : Kuankhomang
Finance:   : Khaimuanlal

MEMBER:
1. Lianneihau
2. Khaiminthang

Thangkhal Tribe Organisation, Tangnuam Unit.

President:   : Pa Thangliansuan
Secretary:   : Tg. Pausuankhai
Finance Cum Treasurer:   : Pa Kamsawmthang
Information & Publicity:   : Tg.Khailianmang Thangkhal
MEMEBER:   : Pa Paulianmang

TTO Tangnuam Unit Office:  : Upa Hangkhankhup inn.

ADVISER
1. Pu Hangkhankhup
2. Pu Laanghaulian


Thangkhal Tribe Organisation, Gangpimual Unit.

1. President:   : Upa Khupdoulian
2.Secretary:   : Chinzathang
3. Finance Cum Treasurer:   : Upa Khualsuanmung
4.Information & Publicity:   : Kapminthang
MEMBER:   : Kapmuanlian

Thangkhal Tribe Organisation Lanva Unit.

President:   : Pautulthang
Secretary:   : Thuambiaksang
Finance Cum Treasurer:   : Haukhanlam
Information & Publicity:   : Langkhansiam

MEMBER
1. Mercy Vunglianching
2. Mawithianhoih
3. Paumuanlian

ADVISER
1. Pa Suankhanlam
2. Pastor Thangnou

Thangkhal Tribe Organisation, Thangkhal veng (New Mission veng) Unit

President:   : Khamsianlun
Secretary:   : Manglun
Finance Cum Treasurer:   : Kaplianlal
Information Secretary:   : Thangsuanlam
MEMEBER: Khupminthang

Thangkhal Tribe Organisation, Ngoiphai Unit

President:   : Pa Thangzalam
Vice President:   : Pa Chinsuankham
Secretary:   : Paumuanhang
Asst. Secretary:   : Pa Khaikhanlian
Finance Cum Treasurer:   : Khamsuanhang
Cultural & Custom:   : Kamsuanthang
Information Secretary:   : Pa H. Khaizamang
MEMBER: Pautungnung

ADVISER 
1. Pu T. Kamminthang
2. Pu Kamkhanmang Ex-President TYO GHQs

Thangkhal Tribe Organisation, Thangkhal Veng, Lamjang Unit

President :   : B. Khupchinmang
Secretary:  :Thawngsuanpau
Finance Cum Treasurer:   : Kaisuanmang

Thangkhal Tribe Organisation M. Saaljang Unit

President :   : Lunminthang
Secretary :   : Thanghaulian
Finance Cum Treasure : Suanliankhup
Information Secretary:   : Lammuanlal
MEMBER:   : Pausianmuan
ADVISER: 1. Thangkhanlian Chief of M. Saaljang

Thangkhal Tribe Organisation, Onkap Veng Unit

President :   : Upa Chinsuanmang
Secretary:   : Khailianmang
Finance cum Treasurer :   : Upa Kamkhansuan
Information :   : Hangmunthang
MEMBER 1. Thangzamuan

ADVISER:
1. Khupsuankham
2. Chiin khan nuam

Thangkhal Tribe Organisation, MT Geltam Unit

President:   : Genliansang
Secretary:   : Dongmuanlal
Finance Cum Treasurer:   : Manbiakching
Information:   : Daiminthang
MEMBER Pauliansiam

ADVISER 1. Kammuanpau Chief of MT Geltam

Thangkhal Tribe Organisation, T. Kotlian Unit

President:   : Hauchinpau
Vice President:   :Langsuanthang
Secretary:    :Lamkhanmuan
Joint secretary:    :Pauhaulian
Finance cum Treasurer: T.Soimuanzakap
Information & publicity:   :Hangsuanlian
Member: 1. Zamliankhup
                 2. Lianthansang
ADVISER: Pu Chinminthang Chief of T. Kotlian

Thangkhal Tribe Organisation, Phaibem Unit
Pa T. Chinlunthang Delegate.


Sd/-
MG Thangkhal
News Editor, KHALVONTAWI

KHALVONTAWI
Information For All Thangkhal

Wednesday, April 24, 2019

TTO Unit Election neih ding

Lamka 2019-April-24: Thangkhal Tribe Organisation General Headquarters in, Mun tuamtuam a TTO Unit te Election neih pih ding hi, TTO Unit Election neihna hun a TTO GHQS ten makaih ding uhi. 

Date 26-April-2019 (Friday) Thangkhal khua 2 a TTO Unit Election neih pih ding uhi.

1. TTO Kamhang Unit Election neihna hun a Moh pua ding.
1. Khaiginthang, Information & Publicity TTO GHQs (Chief of T. Khajang)
2. Kammuanpau Memeber TTO GHQs (Chief of MT Geltam)

TTO Tuibuang Unit Election neih pih ding.
1. Khupgohlian Memeber TTO GHQs
2. Khaikhanhau Memeber TTO GHQs (Chief of M. Tanglian)
3. Thangsuanmuan Memeber TTO GHQs

Tua banah, Date 27-April-2019 Zingsanglam dak 7:00am in, TTO Lanva, Gangpimual leh Tangnuam Unit te neih pih ding uhi.

KHALVONTAWI
Information For All Thangkhal

Thangkhal veng Sign board tak khia ding

Lamka 2019-April-24: Hiangtam Lamka/Mual veng Hausa Pu Thangkhosuanmung, Member of District Council (MDC) Theihpihna tawh Hiangtam Lamka nuai a veng om, New Mission veng chi min voh a om pen, Thangkhal Veng, Hiangtam Lamka, Ccpur chih ding hita hi. Hih Thangkhal veng pen ahih leh, Mission veng sak hi a, Hun paisa, Kum paisa in New Mission veng chi min voh in ana om hi, Hiangtam Lamka huap khakna sunga ana om hi, Mipi te'n New Mission veng chi nawn lou a, Thangkhal Veng, Hiangtam Lamka, Ccpur chi ta dingin, Thangkhal veng lamkai te apatin Zaksakna om hi.

Thangkhal veng, Hiangtam Lamka hita a, Sign board a zong Thangkhal veng, Hiangtam Lamka chi tak khiat hita ding hi. Zingchiang (25-April-2019) Zingsanglam dak 6:00am in Thangkhal Veng, lutna bul a mipi thei ding in tak khiat hita ding hi.

Sign board a ki gelh Welcome to Thangkhal veng, Hiangtam Lamka, Ccpur

KHALVONTAWI
Information For All Thangkhal

ZBCM LUNGDAMPIH MAHMAH NA


Kawlgam a ZBCM ( Zomi Baptist Convention of Myanmar) pen Asia gambup kipawlna APBF( Asia Pacific Baptist Federation) in asanna uh April 3,2019 ni-in tangkona neikhia ta uh hi. Asia gambup sanna tungtawn in hongtungding July 11-12,2019 ni ciangin Leitungbup kipawlna BWA( Baptist World Alliance) in sanna nei topah ding uh a, tuasanna ah Kum 2017 lai in ZBCA in Full membership ngahkhin ahihmanin tun ZBCM pen BWA ah kipsakna. dingin ZBCA in Lungkimpihna vote khiathei ding hongsuak ahih manin Topa geelna lamdang isa mahmah hi. 

BWA Khawmpi July 7-12,2019 sung Bahamas gam Nassau khuapi ah tungding a tualai ah ZBCM pen BWA in Fullmembership piakna neiding hi. Biakna vaitawh kisa in leitungbup level ah USA leh Kawlgam pan in ZOMI ten Officially in gam leh minam aitangin thu sungthei , pulaak thei ziahziahding suakta ihih manin Zomi te hong aituambawl Topa tungah ilungdamna lian mahmah hi.

ZBCA pen NABF(North America leh Canada) pan BWA ah kum 2017 in Full member ngah khin ta hi. 

ZBCM pen APBF( Asia Pacific Baptist Federation) pan BWA ah kum 2019 ciangin Full member angahding ahihi.

BWA Khawmpi Leitung gam 125 te Mai ah Zomi ten Zola sa in, Zola awi in Zongeina puante silh in Topa min iphattheih hunding hongtung to ta ahih manin Zomi te adingin Topa hunlap mahmah ahihmanin i Lungdamna ipulaak phapha hi.

Lungdampih mahmahna tawh,

Rev. Pau Khan Khai
General Secretary
ZBCA
April 3,2019.

Monday, April 22, 2019

TBC Kamhang in Easter Sunday

Lamka 2019-April-21: Thangkhal Baptist Church, Kamhang khua in, Easter Sunday 2019 Thupi takin zang uhi, Easter Sunday ni zingsang in, Devotion Upanu Manniang in makaih ah, Sun dak 10:00am in Progrmamme zakna nei uhi. Progrmamme hunsungin Pa Lianneihau Member Mission Department Kamhang TBC in makaih in, Nu Khamngaihching in Pasian kiangah aapna nei a, Phatna laa Nu Niangneilhing in nei in, Maitam mipi in a tawi khawmte Pasian kiangah Aapna kuankhomang Vice Chairman, Local Church Committee in nei in, Phatna laa, Child Department Kamhang TBC in Pasian phatna laasakna nei uh ah, Pastor Thanglet, in 'Thoh kikna' chi thupi pansan in Pasian thugenna nei in, hun tawp a Doxology in hun zou uhi, Nitak in khua sung mipi in, Itna Ann kuang umm khawm na zong nei uhi.

Media KHALVONTAWI

KHALVONTAWI
Information For All Thangkhal

Rev. Dr. Pumzathang | Message - Thangkhal missionary Pi Thuangkhongai

Rev. Dr. Pumzathang in a Nu neu Pi Thuangkhongai si a message apiak pen ahi.

Pi Thuangkhongai ahih leh Thangkhal kual a Missionary Pastor Thawngluan zi ahi hi.

Ka it uh Nu aw. Kha na kiak sim thu ka zakin,  ka Pa Pastor Thawngluan(The Apostle to Thangkhal) in a sih dong a Pathian nna asep laia a sponsor Saptuamte khuapi Philadelpia, Pennsylvania State, USA a Toupa naseema a ka om laitak a ahong hong tun khel khel in dahna leh kipahna(mixed feelings)tak tawh lai kon gelh hi. 

Bangalore, India a ka omlai uh hileh hongpai ka sawm uh hi-a, tua tuipi gal a kipan a hong pai zoulou ka hihman un poi leh vangsia ka kisa uhi! Tutung Nipikhawl (summer) sungin America ah ka tate & tute toh hun ka zat ban uah, Saptuam mun tuam tuam a thugenna hun ka neih manin ka omlel uhi. Ahihhangin a hon itte I inkuan, insak inkhang, i saptuam leh ka Pa tawh hatlou taka Gospel na puaklut uleh na vahvaihpih minam, Thangkhal Khristian te tawh na hun na nungpen khualzin na zangkhawm thei na hihziakun kipakin, ka lung uh a muang hi. Kon itlua ua, kon mangngilh ngeikei ding uhi. Na leitung kum Pathian hon phalsaktan zang khinta na hihman in khamuangtakin paita in. Ka lungkim na mahmah pen, hatlou taka Tangthupha ka pa tawh Thangkhal kual a na puaklut un gah suanga, Manipur leh India gam sung mun tuamtuam a Thangkhal Saptuam dingta a, amaute'n India mi Hindus & dawi-le-kau biate laka missionary sawl khiata uh chih ka theih a ka muh chiang in,"Toupa  nna nasepgimna uh thawnlou ahih man in" Pathian min ka phat uhi. Toupa'n thupina omkha a om leh Aman uun (tang) siang ta hen. Amen! 

Ka Nu Thuangkhongai a it asun, atu  ata, a inkuan, insak inkhang, a saptuam EBC, Dorcas Veng leh Thangkhal Saptuamte kiang ah Pathian a pan hehnepna leh kha muanna hongtung kim chiatta hen, chih ka thum na uh ahi. "Nu aw, na it ka pa, Pastor Thawngluan tawh Tangthupha ziak a na kalsuanna sulnung  teng uh: Khazang, Mulam, Khaukual, Mualpi, Mualsan, Panglian, Tanglian, Belbing, Hiangdung, Kullian, Lamzang, Ngawiphai, Gelzang, Mualtam leh Mata nusia in A honsampa, nna muanhuaitaka nasep uh Pa Pathian kiang ah non na paisanta uh a; a khua, amun amual leh na suul na khapte uh MUALTA hi! Ahihhangin nata,natute'n kon itna uleh na Tangthupha puak uleh na gen thute uh MUAL NGEILOU in gahsuah in pallun semsem ding hi! 

Hibanga Nu leh Pa manpha kon neihziakun hampha kakisa lua uhi." Lungmuangtakin ana paita in, Nu aw, kon itluat uh ka gen na un Paite Puandum in na luang kon tuam uhi..Nou Nupa mah banga Tangthupha gen a kalsuan lel, Na tate Rev Dr Pumzathang & Thanching Tombing, Philadelphia, Pennsylvania State, USA. Chiau I gal ah dawn bang kituakni, muanna Thianmang siang ah." 

Note: Hiai lai na sim khiat khit chiangun Niang Ngaih Lun toh Paite puandum in a luang ana tuam un aw hehpihtakin..

KHALVONTAWI
Voice of the Voiceless

Rev. Dr. Pumzathang | Message

Rev. Dr. Pumzathang in a Nu neu Pi Thuangkhongai si a message apiak pen ahi.

Pi Thuangkhongai ahih leh Thangkhal kual a Missionary Pastor Thawngluan zi ahi hi.

Ka it uh Nu aw. Kha na kiak sim thu ka zakin,  ka Pa Pastor Thawngluan(The Apostle to Thangkhal) in a sih dong a Pathian nna asep laia a sponsor Saptuamte khuapi Philadelpia, Pennsylvania State, USA a Toupa naseema a ka om laitak a ahong hong tun khel khel in dahna leh kipahna(mixed feelings)tak tawh lai kon gelh hi. Bangalore, India a ka omlai uh hileh hongpai ka sawm uh hi-a, tua tuipi gal a kipan a hong pai zoulou ka hihman un poi leh vangsia ka kisa uhi! Tutung Nipikhawl (summer) sungin America ah ka tate & tute toh hun ka zat ban uah, Saptuam mun tuam tuam a thugenna hun ka neih manin ka omlel uhi. Ahihhangin a hon itte I inkuan, insak inkhang, i saptuam leh ka Pa tawh hatlou taka Gospel na puaklut uleh na vahvaihpih minam, Thangkhal Khristian te tawh na hun na nungpen khualzin na zangkhawm thei na hihziakun kipakin, ka lung uh a muang hi. Kon itlua ua, kon mangngilh ngeikei ding uhi. Na leitung kum Pathian hon phalsaktan zang khinta na hihman in khamuangtakin paita in. Ka lungkim na mahmah pen, hatlou taka Tangthupha ka pa tawh Thangkhal kual a na puaklut un gah suanga, Manipur leh India gam sung mun tuamtuam a Thangkhal Saptuam dingta a, amaute'n India mi Hindus & dawi-le-kau biate laka missionary sawl khiata uh chih ka theih a ka muh chiang in,"Toupa  nna nasepgimna uh thawnlou ahih man in" Pathian min ka phat uhi. Toupa'n thupina omkha a om leh Aman uun (tang) siang ta hen. Amen! Ka Nu Thuangkhongai a it asun, atu  ata, a inkuan, insak inkhang, a saptuam EBC, Dorcas Veng leh Thangkhal Saptuamte kiang ah Pathian a pan hehnepna leh kha muanna hongtung kim chiatta hen, chih ka thum na uh ahi. "Nu aw, na it ka pa, Pastor Thawngluan tawh Tangthupha ziak a na kalsuanna sulnung  teng uh: Khazang, Mulam, Khaukual, Mualpi, Mualsan, Panglian, Tanglian, Belbing, Hiangdung, Kullian, Lamzang, Ngawiphai, Gelzang, Mualtam leh Mata nusia in A honsampa, nna muanhuaitaka nasep uh Pa Pathian kiang ah non na paisanta uh a; a khua, amun amual leh na suul na khapte uh MUALTA hi! Ahihhangin nata,natute'n kon itna uleh na Tangthupha puak uleh na gen thute uh MUAL NGEILOU in gahsuah in pallun semsem ding hi! Hibanga Nu leh Pa manpha kon neihziakun hampha kakisa lua uhi." Lungmuangtakin ana paita in, Nu aw, kon itluat uh ka gen na un Paite Puandum in na luang kon tuam uhi..Nou Nupa mah banga Tangthupha gen a kalsuan lel, Na tate Rev Dr Pumzathang & Thanching Tombing, Philadelphia, Pennsylvania State, USA. Chiau I gal ah dawn bang kituakni, muanna Thianmang siang ah." 

Note: Hiai lai na sim khiat khit chiangun Niang Ngaih Lun toh Paite puandum in a luang ana tuam un aw hehpihtakin..


KHALVONTAWI
Information For All Thangkhal

Featured Post

KHRC Condemns CM's Churachandpur Helicopter Visit

Lamka, July 4, 2026: The Kuki Human Rights Council (KHRC) has strongly condemned the Government of India for facilitating Manipur Chief Min...

Recent Posts