Sunday, June 15, 2025

TBCD FATHER'S DAY 2025

 









































Compiled by:-

KHALVONTAWI MEDIA 

--- Voice of the Voiceless ---


Appreciation to Mizo Zirlai Pawl, Gujarat

Dear Mizo Zirlai Pawl, Gujarat.

I would like to express my heartfelt appreciation for your extraordinary kindness and selflessness in taking care of our daughter (L) Lamnunthem @Anun Singson. Your organization stood out as the sole pillar of support in this difficult time, and your actions brought solace to the family.

Your dedication to serving the community, even in the most challenging situations, is truly commendable. Your efforts demonstrate the values of compassion, empathy, and humanity that your organization embodies.

Please accept my sincerest gratitude for your kindness and support.
May your organization's spirit of service and compassion continue to inspire others.

Sincerely,
Lalmalsawm Singson(Grandfather)

WAP 

TTC-GHQ Condolence Message: Lamnunthem Singson, Air India

LUNGHEMPINA
The 14th June 2025

Ng. Lamnunthem Singson

Vannoi mihem ten, hitobang thilsoh gimnei hung lhung inte tia koima lungthima ana umponte..

Nachang nahilou vangin, inam sunguva hitobang toset lhunni hin kachanu ittah u Chanu changkhat Ng. Lamnunthem Singson nahung jao thuthang ahung lhun in na Minam sungleh Nam pumpi jouse din lunglai thimpi ajingin, kamchenga seijoulou pohnatna kahin phong uve tikal seiding akineitapoi.

Pathenin i minam sunguva thepnaleh chihna, melhoina chuleh chihtheina'n eiphungvuh mai taohen tihi TTC-GHQ Pathen henga kataonau toh kilhonin, nadalhah insung mite, khosung-vengsung leh Houbung sung Pathenin nahinvet suipeh mai tahen!!! Pa kom'ah nomin choldo tan, kahin lhauve banjal in !!

Sd/-
(Y.T HAOKIP)                        President, TTC-GHQ.

Pate Ni | S Geltui

15.06.2025

Pate Ni Message 2025 ✍️ Pastor Thangdoulal Suantak

Thupatna
Pate ni na zang masa pen ahihleh Nupi khat ahi a, amin ahihleh Mrs John Bruce Dodd ahi. Amah pen America gamsung a Washington kichi bial in a huamkhak na sung a om Spokane kichi town khat ah a na teeng hi. Hinu pen Pate Ni na pankhia leh na zang masa penpen nu ahi a, ama'n bangchibang a ana patkhiat e?, chih i en diing uh hi.

Kum 1909 hunlai ahi a, May kha a Nute Ni kizakna Saptuam khat ah, Mrs John Bruce Dodd zong a va kikhawm hi. Hua kikhopna a, Pastorpa thugen, "Nute itna" chih thupi a zaakna tungtawn in a Pa itna a ngaihtuah khia hi.

Amah pen a neulai in a nu in a na sihsan hi; tualeh a nu in a sihsan hunlai in, a pasal (Mrs John Bruce Dodd pianna pa) in a kep diing in ta (naupang) guk a tawh a nusia hi. Innsung a nu pen omkei lezong, a pa in bukimtak in a tate guk teng, Khristian innkuan hoihtak bang in a enkol hi.

A unau ua hoihtak a, a khantouhna diing ua a pa kipumpiakna leh a nasepte ngaihtuah in khasetak in a om a, tuachiin biak-inn sung a, a touna mun ah, a pa pahtawina saang pen piak diing ngaihtuahna a nei a, tualeh leitung pumpi a pate tengteng zong pahtawi diing ahihdante a ngaihtuah hi.

Tuachiang in a teenna uh khopi, Spokane Ministerial Presidentpa kimuhpih diing in Mrs John Bruce Dodd a kuan a a kiang ah, "Kum teng a Nute Ni simsial in Nute i Nute uh i phawk or i ngaihtuah khia gige uh hi; hichibang mah a kum teng a i Pate uh i phawk or i ngaihtuah khiat gige na diing uh ni khat na guat diing ahi; hua pen Saptuam zousiah in Pate pahtawi n ani a, a zak chiat diing uh ahi," a vachi hi.

Tuachiin Spokane Ministerial Presidentpa'n a thugen pen a na pomsak a, June Pasianni a thumna pen Pate Ni hita diing in a guat a, hua pen Mrs John Bruce Dodd pianna Pa Birthday ahi.

Tuachiang in Spokane khopi a Mayor (Spokane khopi council chairmanpa) in hih Pate Ni thu a na zaaktak in, Pate Ni zak chiat diing in thusuah a bawl hi.

A khonunglam in Spokane a om Governor in zong, Spokane khopi a Saptuam in Pate Ni a zak diing uh thu a na zaa a, tuachiin ama'n zong state pumpi a Pate Ni zak hi diing in thusuah a bawl hi.

Hichibang a Pate Ni thu a kithanlai in William Jennings Brrant in America kivaihawmna Senate ah, Pate ni pen, National Holiday hi hen, chi in agenda khat ah a pua a, tuachiin kum 1924 in, America gam ah, Pate Ni pen National Holiday hi diing in thuphuan a omta hi.

America president a 30na Calvin Coolidge in, "Innkuan zousiah in Pa pen a zah ua a pahtawi chiat diing uh ahi," chi in, June Pasianni thumna pen Pate Ni hi diing in a namdetna thuphuan a bawl hi.

 Hichih hunlai a kipan in leitung pumpi, a diak in Khristiante lak ah Pate Ni pen, kilawpna leh thanuamna liantak tawh zakh in a omta hi. Tualeh Mrs Dodd (Mrs John Bruce Dodd) pen a lungtup America mipite'n taangtunpih ua amuh ziak in a kipak mahmah hi. 

A khonung in Mrs John Bruce Dodd kiang ah, 'Pate Ni zakh ahihna ah bang kisamlai nasa a?' chi in mite'n a dong ua, amahnu'n 'Pata Ni chiang in innkuan in Biak-inn kikai kim chiat henla, Pate a diing in silpiak neu-khat chiat piak hihenla, tualeh i pate uh kiang a i gen ut, i na gen ngailouh thu manpha khat chiat bek genna om leh," chi in a dawng hi.

Hih ni pen Saptuam in Pate zahna leh pahtawina ni, 'Pate Ni' chi a, a na zak uh ahihna ah, pate a diing diak in, hih ni pen a thupina ni uh ahi hi.

Tuni a 'Pate Ni' zang a kikhawm i hihna uah, ei Pate'n zong i etthak diing ua poimawh a om hi. Huate Pastorpa a kipan in i na ngaikhia diing uh hi.

🧑‍💻TONGKUP-ZAITHA💪

THUPI: PA CHITAH & A MUOPHUONA ~ Pastor Dr Thangboi Zou

JUNE-15, FATHER'S DAY

Tangtel: "Tualeh nou Pate aw, na tate uh, suhlungthah sih unlen, Mangpa thununna leh thuhilna ah entup zaw un"_ (Ephe. 6: 4).

*I tangtel a kipan point 2* kikum khawm vai ei, tuate ahileh:

a) *Tate suhlungtha lou ding*: "Nou Pate aw, na tate uh suhlungtha sih un" (Ephe. 6:4, Kol. 3:21).

Tamna Laisiengthou tang kipete giel in agetnuompen ahileh, _"Tate Pasian deina banga kep zing ding"_ chi ahi. Eph. 6:1-3 na sungah Tate'n nu leh pa thu man ding dan agen masa hi. Paul in Ephesa Hattuom a Pate kunga aget thupipen ahileh, _"Tate tunga nu leh pate mohpuohna khu, i tate Mangpa thununna leh thuhilna a etkawl ding ahi"_ chi ahi hi. 

*Thupil khat* in, _"Tate toh hun zatkhawm khu tate tunga Sum tampi seng sangin ahoizaw hi"_ chin agen hi. Tulai Pa (nulepa) tampi'n a tate laisiemna ding bou abuoipi ua, athupipen leh amanpha pen a Hagaulam hinkhuo ding buoipi nu leh pa avang mama hi. Pa innsung apat vamang tampi igam in ineita uhi. *Pasian in Kumpi Hezekiah* kunga, _"Na innsung siemtup tan dam joulou a shi ding na hita hi"_ chin (2Leengte 18:5). Aman a mohpuohna innsung sangin a gamsung leh mipite agelkho zieh hidia suikhiet ahi hi. *Ken P. Canfield* in, _"Pa tahtah ten Pa chi khu hina min maimai in a gel sih ua, nasep theina in azang uhi"_ chin agen hi. Pa khu hina (Title) hilou in mohpuohna ahidan agetnuomna hizaw bou hi. *Laibu Khat* in, _"Ei Khristian Pate vang Ta neiding mai hilou in, Hagaulam a i tate enkawl ding (spiritual fathering) a mohpuohna pieh a um ahi"_ chin akigiel hi. *Gordon MacDonal* in, _"Khovel a Pa tampi a um a, hinanleh innsung enkawl tahtah pa tawmnou ahi, ta nei dinga nupa hina a sepding uh Pa zousie in atheisuoh ua, hinanleh Pa tahtah hina khu tahsa lam a ta nei guoh ahi sih hi"_ chin anan gen hi. *Job* in, _"Zingmawng tengin a tate adin Maitam abawlpi zing hi"_ (1:5). Pate aw, tunin na tate kepdan pilvan hun, na ta hina chiA na moh phawphaw leh na tate delmang na hi kha thei (zaw ding) hi. Tua ziehin Pasian deina banga lungkim sah ding khu kizil tavai.

b) *Pasian thu toh Thunun ding* (Eph. 4 b): 
Tamin agetnuom pen ahileh, _"Lamdih a pui ding"_ (discipline) agetna ahi. Laisiengthou in tate Pasian deidan a kepding ahidan agente ahileh: 
i) Na tate aneulai un Pasian kungah ap in (1Sam. 1: 28, Luk 2:22), 
ii) Na taten abawl zousie uh Pasian in chiemte/ melchi ahidan hil in (Late 139: 1-2). 
iii) Pasian in na tate a itdan, amaute adia tupna nei ahidan, hil in (Luk 1:13-17, Rom 8:30, 1Pet. 1:3-9),
iv) Na tate Pasian deidan in aum na uai, a Ginna uh ahatzing na dingun, nang khu a etton ding in um inlen, itna leh lainatna toh kem in, chin Paul in agen hi (Phil. 1:27).
  
*Gary Chapman* in, _"Tate etkawlna ah kangtalai lim 2 toh gente hi, tuami ahileh thuhilna leh zilsahna ahi a, atai hoi theina dingin kangtalai thau khu itna ahi. Bang chi bang zilsahna nei zong lei, na tate'n na itna atheichet lou uleh aphatuom lou asuo ding hi"_ chin agen hi. 

*Chuck Swindoll* in, _"Tate hoilouna khu Hattuom akingoh a, tami sih dih hilou ahi. Na innsung a na thuzawlou zieh hizaw bou hi. Eiten innsung a i thuzawlou i tate khu hattuom Lamakaite'n (Pastor, Upate) athuzaw ding dia i ngaisut na uh pen adihlou ahi"_ chin agen hi. Na tate na innsung a na thuzaw ngeingei leh heimun ah um ulezong na thuzaw jou dinga, nanleh na thuzawloute Pastorte, Evangelistte leh Pasian nasemten theitop hing suopi nan ulezong, nisim a a umpi nang apan pan nalapia mateng kikhel lou ding uhi.  *Dr John R. Rice* in, _"Ka tate piengthalou pia zinei-pasal nei a ka hakhiet sangin, piengtha uh henlen shi uleh ka deisah zaw hi"_ chin agen hi. Nang nan ate nakepdan toh bang chi na sah ei? Miten atate pientha ding ngaikhaw mama uhi. Nang na tate sangin SUM ngaikhaw na hi zieh a na tate piengtha lou uh hileh hi.

*Akhupsitna*:  Pi John Bruce Dudd piena Pa hoina, chitna te zieh in leitung miten Pate Ni zat ding ahi chia apuokhiet ngam laiin, nang na taten nang a pat bang azil khie uai? Noah in, _"Tuizin akipat a innsung mite ahunkhie hi"_, Nang Sietna akipat na innsung mite (adia in na Tate) na hunkhe jou diei? Kingaitua pha in. *Kumpi Hezekiah* khu agam leh Nam adia dia Pa chitah, etton tah ahi, nanleh Pasian in, "Hezekiah na innsung siemtup tan, dam doh joulou a shi ding nahi" chin agenpi hi. Pasian in "Khotang leh Chi-le-Nam sangin Innsung ngaikhoh zaw ahidan" aching mama hi.

*HINNA TANGHOU*
_Devotional Message 2025_
*Pastor Dr M. Thangboi Zou*

Father's Day | Zuapa ~ David Tuang

💠💠💠 ZUAPA 💠💠💠

💪 Zi leh tate' ading ahih nak leh tha leh ngal siit loin, a hanciam den ZUAPA ahi hi.

💪 Haksatna leh lauhuaina tampi om mah ta leh zi leh tate' ading ahih nak leh nawk ngam lah aneilo ZUAPA ahi hi.

💪 A sep, a bawlnate ah Zi leh tate' lungnopmawh ding ut loin, a nopna teng bek gen in, a haksatna taktak teng a imcip den ZUAPA ahi hi.

💪 Zi leh tate'n a telkhialh ding zah dongin, na khatpeuhpeuh a lei ngamloh hun zong om thei zel a, tua pen a taktak in, a neihzah uh tel lua mahmah ahih manin sum leh paii a zek ziahziah ngam lo ZUAPA ahi hi.

💪 Pilna siamna nei se ta kei leh zi leh tate' adingin ahih theihna khempeuh sunghkhia in a kipiakhia den ZUAPA ahi hi.

💪 Zi leh tate' ading ahih nak leh zum leh dai zong khual loin, mihai abat hun tamveipi a om ZUAPA ahi hi. 

💪 Zi leh tate'n a utut un aci phial zongin, itna tawh a maisak den ZUAPA ahi hi.

💪 Inn vai, lo vai leh zi leh tate' mai lam ding a ngaihsutsutna in ihmut zong a cim zo ngeilo ZUAPA ahi hi.

💪 A niampen pan a sangpen ah, khuamial sung pan khuavak sungah, haksatna pan nopsakna-ah zi leh tate a tunpih zawhna dingin a hanciam den ZUAPA ahi hi.

💪 Zi leh tate' adingin a nuntakna buppi kikham in, leitung nuntakna a dosak den ZUAPA ahi hi.

💪 A nuntakna hu abei dong( a lungtang a khawl ma teng) zi leh tate' adingin, a nuntakna buppi a suplawh ngam den ZUAPA ahi hi.

💪 Zi leh tate' ading ahih nak leh, a thuak ding leh a si dingin a baihsa-in a om den ZUAPA ahi hi.

👉 ZUAPA' ITNA na tel ni-in ama tungah lungdam ko in la, amah khasiasak ngei dingin na ki upmawh leh ama tungah mawhmaina ngen in. Nang tungah na ZUAPA' lungkimna pen khang tampi kizom na thupha ding ahi hi.

👉 Hih thu leh lim(photo) pen mikim adingin maan khin khollo kha ding hi. Ahang pen, Pa hoih pawlkhat a om mah bangin Pa ginalo pawlkhat na om thei zel hi. Hi bang Pa hoih na neih leh, Pa hoih hong pia Pasian tung leh na Pa' tungah lungdam ko hamtang in. Pa' ginalo anei na hih khak zenzen leh zong, na Pa' ading thungetsak den in. Bangbang ahi zongin na pa pen na pa mah hiveve a, na pa' sisan pan mahin apiang na hi veve hi.

Pa' khempeuh tungah cidam khansauna om ta hen. Amen 🙏

Khazih sungah, ✍️ David Tuang 

WAP

TBC (ABA) NAUPANG CAMP

CHIALNA
14th June, 2025

Amasa pe'n in I Toupa Jesu Christ min in Saptuam mite  chibai kung buk hi.
I biak Pasian in hunhoih, hunpha ahung piak leh a hung tung ding 19th to 20th June 2025 sung in Central Child Dept TBC - (ABA) te'n Naupang Camp, Gilead Tlang, Kawnpui ah *"Naupang te Jesu in hung iit hi"* Mark 10:14 chih thupi zang in kisai diing ahiman in saptuam sung a naupang te thanuam tak a hung pang chiat diing in iki ngen uhi. Tua le hih hun a pang diing in nu-le-pa te'n zong itate uh hung sawl chiat diing in zong iki ngen sawn sawn uhi.

Naupang Camp na man ziak in na tangtawn hinna diing kichian kha diing nahi.
Tua ziak in Naupang Camp Vaiguan manpha tak a la ah hung pang chiat diing in Central Child Dept sik-le-tang in chialna kung bawl hi.

*Naupang te Jesu in hung iit hi*


Chialtu
Sd/-
(T. HANGSUANLUN)
Chairman
Central Child Dept. TBC (ABA) 

Saturday, June 14, 2025

Sunna: Nu Manngainiang

14/06/25
Tu mama in
Nu Mangngainiang
W/o Pa Thongkholian/M/o Hangpu mate in ahing muolliam San ta hi. Tu le Tu in Rengkai Zion veng atenna inn mun ah ahing mualliam San ta hi.
Rip 🕊 

Holy Ordination: Santhosh John

You did not choose me, but I chose you and appointed you so that you might go and bear fruit. (John 15:16)

Dear ...,

God willing, I will be ordained as Deacon (Shemmaash) of the Malankara Mar Thoma Syrian Church on 24th June, 2025 Tuesday, 7.30 am at Kaithakuzhy St. Thomas Mar Thoma Church.  

I humbly invite your presence and prayers as we gather for this sacred occasion.     

Regards                                                                             
Santhosh John

---------------------------------------------------
📍 Church Location: https://maps.app.goo.gl/P3nUZU8FRYwNPcnH6 

Sunday, June 8, 2025

THUPI: PENTECOST EFFECTS | By: Nu Neiching

(Acts 2:1-41) 

Penticost thu (what had happened) i thei chiet ta ua, tunin eite kungah Penticost ang tung nai chilam enkhom va ui chi ihi. 

Hamkitheituo na leh hamkitheituo nonlouna khu Pasian  nasep ngen ahidan bible apat imu uhi. 

Ham kitheituo louna..... 

Babel a ham kibang innsang lamkhomte, ahamte uh suhbuai a om in, akithei tuo tasih ua, Tuaziehin  inn lamkhom theinonlou in top mai uhi. 

Ham Kithei tuona....... 

Pentecost nin ham kithei tuolou, gam tuamtuam miten athugente uh amau ham chiet in azathei ua, Pasian thu kigente theisiem uhi. 

Eiten Penticost tundante a story in i thei ta ua, eima kungah Penticost (hagau piehna) ang tung tai chipen kisuichien dinga sil poimo mama ahi. 

I kunga Penticost ang tun chiengin, ham leh pau a kikhenna/ kidaidanna, kimudana te bei in, khat leh khat iki theisiem ta ding uhi. 

Ham leh pau zieha iki theisiem lou laisie un Babel mun ah inn ilam nalai ua, i innlam uh aki zouthei sih ding hi. 
I kunga Penticost ang tun chiengin ham leh pau zieha iki buainate uh bei in, Jesu à tatna ziehin  lungsim munkhat puo in athuchiemte i zuita ding uhi.

Ahileh,

Q. Bang ki chileh i kungah  Penticost ang tung thei diei? 

Peter gensah vai..... 

Kisia in lunghei unlen, na khelna uh ngaidam ahitheina dingin Jesu Christ Min in Baptistma tang chiet un, tuachin hagau Siengthou silpieh na tang ding uhi. *Athuchiem* (Jesu thugente) *khu nouma adingin zong, na tate uh dingin zong, gamlatah a omte dingin zong, Mangpa Pasian in ahat poumate adingin zong ahi,* chi ahi. 

Kingaituoding:

Q. Jesu thuchiemte i tangta vuai? 

= Athuchiemte i tanna uh khu Jesu thupiehte i zuina ahi. Athupieh/ Athuchiem khu Ama gingta zousie zui dinga pieh ahi. 

Tuabanga Jesu thuchiemte jui pouma ten Penticost zang ta uhi. (hagau Siengthou tang uhi) 

 Penticost zang ta miten Jesu thuhilna dungjui in, asil neite uh apoimo bang zel in midangte toh kikop zel uhi. Midangte khotuo in panpi ding uhi. (Acts 4:25) 

Panpi ngaite panpina khu kumton Lenggam i luotheina dinga Van a Pa thuchiem ahi chi Jesun hing hil uhi. 
(Mat 25:34-36) 

Hattuam masaten tuabangin ana jui ua, tasamte ana kipanpi tuo uhi. (Acts 2:25) 

Pentecost nia Hagau Siengthou tang miten    hangsan tah in Jesu thu leh athuchiemte a tangkoupi ngam bangun, Jesu  gingta a, athuchiem zuimi te i hangsan ua, Athupieh te dinpi in ijui ngamta ding uhi. 

Adiehin tuhun, i gam, imi isaten  hasatna athuoh hun laitah in.......

Q. Nang nasil neite bangjat midangte na ki koppi tai? 

= Adiehin tuhun khu I sil neite hawm hun ahi. Eite kungah zong  Penticost tungsah va ui. 

Kumchin a Pentecost program zang tute lah ah, Babel lai banga ham zieha kitheituo nonlouna  innlamtu kitam mama ding hi. 

Awle, 

Penticost lai banga khat leh khat thugente kitheisiem hun ahita a, isil neite midangte tahsap awng huhna dinga zah hun zong ahi. 

Ham zieha midangte daidan/ muda/ tuambawl/ subuaitu nahileh Penticost nang kunga hing tung nailou china ahia, Babel mun buaina ah na awh a, na innlam(hagau inn) na zouthei sih ding hi. 

Na nei na lam mi tasamte adinga phallou OR  midangte deisahna neilou mi nahileh Penticost zangkha nailou nahi a,  Pentecost tundan theipitu hinanleh chin zong nang kunga hing tung nailou hi ding hi. 

Eima mimal tung chiet ah Penticost hing tung ta hen aw. 🙏🙏.

WAP

FIR Copy: Against 3 Arambai Tenggol leaders



 

GAMLEI LELLIANG🎙️V. Nunlian

Paite Puandum leh Zomi Puandum gawmkhawm in "Gamlei Leliang" shooting zouta. KIGAWM ding mah ngai poimoh ka hihman in koi peuh ah kihel, khentuam omlou in ahon zang ut khempeuhte zat din om ing. Khenkhat ngaih in alanglang a kizat pen chihtak louhna bang kha ding hi. Himahleh kei muhdan in khentuam omlou a nasep pen haksa mahmah mahleh ka chihtakna hi.

"Tuunnu gamlei, na vontawite, hambang huai in, tuibang hon gawm in" chih la toh gamlei hon awi ding hi ung. 

THE ZOLAND TIMES

Pentecost Day Message for Unity in Lamka: Empowered by the Holy Spirit | Pakhim

On this Pentecost Day, June 8, 2025, let the mighty power of the Holy Spirit (Acts 2) shatter all barriers and unite all Zo people—under the nomenclatures Zomi, Kuki, Hmar, and tribes including Paite, Zou, Simte, Vaiphei, Gangte, Kom, Thadou, and others—for political unity in Lamka!  

Tribal Unity: The Holy Spirit's power, uniting diverse nations (Acts 2:5-11), breaks tribal divisions, joining Zomi, Kuki, Hmar, Paite, Zou, Simte, Vaiphei, Gangte, Kom, Thadou, and all others as one, for a shared political vision.  

Linguistic Harmony: As the Spirit enabled all to hear in their tongues (Acts 2:4), its power unites our dialects, from Thadou to Paite, into a single, powerful voice. 

Cultural Solidarity: The Holy Spirit's fire merges tribal traditions with Pentecostal faith (Acts 2:44-45), breaking cultural divides to forge one Zo identity. 

Social Equality: The Spirit's outpouring on all (Joel 2:28-29, Acts 2:17-18) destroys class barriers, ensuring every tribe—Zomi, Kuki, Hmar, and beyond—stands equal in governance. 

Religious Unity: The Spirit's bold witness through the apostles (Acts 2:14) overcomes religious divisions, uniting Zomi, Kuki, Hmar, and all tribes in shared faith. 

Geographical Connection: The Holy Spirit's global mission (Acts 1:8) breaks borders, linking all Zo tribes and nomenclatures for a unified political stand. 

Intergenerational Bond: The Spirit's gift to young and old (Acts 2:17) unites elders and youth across tribes, breaking age barriers for progress.

Call to Action: This Pentecost, let the Holy Spirit's power (Acts 2:38-39) crush division among Zomi, Kuki, Hmar, and all tribes, inspiring us to demand a united administration that uplifts every Zo person. Empowered by the Spirit, we are one in Christ! #ZoUnity #Pentecost2025 #LamkaUnited

PAKHUM 

~ WAP

Mark doesn't Matter 

~ WAP

Who's your favorite Miss World? 👑

2025 – Opal Suchata Chuangsri 🇹🇭 Thailand
2023 – Krystyna Pyszková 🇨🇿 Czech Republic
2021 – Karolina Bielawska 🇵🇱 Poland
2019 – Toni-Ann Singh 🇯🇲 Jamaica
2018 – Vanessa Ponce de León 🇲🇽 Mexico
2017 – Manushi Chhillar 🇮🇳 India
2016 – Stephanie Del Valle 🇵🇷 Puerto Rico
2015 – Mireia Lalaguna 🇪🇸 Spain

Src: #missworld / social media

KUKI REPATRIATION 2967-1973: Lenin Haokip

Kukis Repatriated to their native place in the year 1967-1973 are not Refugees

The repatriated indian Origin in the year 1967-1973 are not refugees or illegal immigrants. it's merely radical Meitei and accomplice, false narratives to manipulate Kuki history

The radicalized Meiteis tarnished the image of Kuki as refugees which in fact are not refugees or illegal immigrants. They are repatriated Indian Citizens, who fled into Kabaw valley (Now, Myanmar) during 1956-1966 from Ukhrul, Senapati & Tengnoupal Districts due to Naga Militants (NNC-Tangkhul Region's) excessive harassment on innocent and an unarmed Kuki civilian Villagers and assassination of Kuki leaders and Chiefs.

Altogether 60 Kuki Chiefs and leaders were assassinated and 46 Kuki villages were uprooted from 1956 to 1988 by Manipuri Naga Militants who later came to be known as National Socialist Council of Nagalim, Isaac-Muivah (NSCN-IM) on 30 April, 1988.

The Government of Burma in the year 1967 conducted Khadowmi Operation to flush out Indian citizens from Burma and sent back all Indian who fled into Burma from Manipur. 

This repatriation of Indian Citizens from Burma(Myanmar) was conducted with the mutual approval of Government of India & Government of Manipur and Government of Burma respectively. 

These repatriated Indian citizens were provided reliefs by the Govt of India through Govt of Manipur vide D.C.No. B-R/DC/1314-6, 6th June, 1968. 

However, those original settlers of Kabaw (Kubo) valley were made to stay back in Burma by the Burmese Government. It is also brought herein, to note that there were also Manipuri Naga Indian Citizens who were repatriated refugees in 1967.

The word Repatriated means "returning to their country of origin." Radicalized Meitei and Ashang Kasar, self style Indigenous Forum Manipur, Sapamcha Jadumani, self style Federation of Haomee, should understand each word and utter their narratives carefully. 

~Lenin Haokip


Src: 👇Kukiland: Facebook page

Hetna Belap: COPYRIGHTS IPIHAM? ~ Dr TS Haokip

Copyrights kitihi thusim-lasim hihen, thu le la, Arts hihen Philosophy leh Quotations leh thil dang dang hijong leh abolho/ asemho hetpehna ahilou leh lasemho,  thusim-lasim jihho mimal thuneina @ Copyrights jana pehding tina ahi.

Copyrights iti manchah ding ham?

Thusim-lasim leh Articles, Documents, Arts, Designs etc etc ho imanchah nom leh Copyrights regulations juiding tina ahi.

Chomlam tah a eiho level/ standard/ status a hetthei dinga anoiya banga hi Copyrights bolding tina ahi.👇

# Mikhat or midang Article or Thusim ahilou leh Arts ham Design ahilou jongleh Quotation leh thil dang dang imanchah nom leh anoiya banga bolding ahi.

i) Courtesy: ..... abc or zyz tichu akilahdoh na mun leh lekha or Writer ho min sutpeh ding ahi.

ii) Reference: abc or xzy ..
tia ilahdohna lekhabu or writer ho min suhmang louding ahi.
iii) Sources: abc or zyz ... tia sutding/ minphah ding ahi.

Keima mimal a seiding in ka "ARTICLES leh WRITE UPS" phachompi ho, a writer keima minho kilahdoh a, ama a dan dan a, bol a Group tamthim hi achesa kum 10 sung ah hin tamthimpi ahung umhi, hethem loujeh ahidan kahin mudoh toh kilhon a, chunga chomcha kisei hokhu chepi ding ahidan hung kitahlang ahi.

With regards,
Dr. TS Haokip, Activist. 7th June, 2025.

~ KReF 

Kuki Flag & its Significance

~ KUKI TIMES

Zomi ladies with Zomi Puan

~ The Zoland Times

Saturday, June 7, 2025

Suangdoh: TUKAAL KHOSUNG THUPIANGTE | by Nu Vungzaniang

1. Lou haamkhoh atam jaw in panta, tukaal in lougiak bang jahhiam om, guah a juk jeljel jiak in loukhoh nongkai.
2. World Environment Day in Suangdoh H/S Campus ah singnou suan uh.
3. Kaikho-En Academy Staff-te'n a omna uh kikhekkualna thupitak nei uh.
4. Ningani (05.06.2025) nitak in EBCC Peniel, Kanaan Veng, New Lamka pan Tuailai pawl (BYF) in i saptuam vehna ong nei uh.
5. Pa Pauneng in Sakhi khat man, thu kija dan in aman Sakhi 2 manta chi hi.
6. Tuni in i khosung ah ZYA Committee-te'n a Pisa uah a van neihte uh hahsiangna nei uh.
7. Tuni Kiginni a hih toh kiton in, lougiakte ong pai siausiau uh.
8. Kiginni ahih toh kiton in, i khosung, alang alang ah annsukkhawl in ann hek jaihjaih hi.

07-06-2025 | Saturday
©𝐙𝐨𝐠𝐚𝐦 𝐈𝐧𝐒𝐢𝐠𝐡𝐭

TUINING KHODOU PAWI 1982

Zomi Khodou Pawi at Tuining. 21st April 1982

Zo/Zou Tribe, Zomi ma ihi! 

~ WAP

Tungzang leh Tuithang khua

Tungzang leh Tuithang a CC/ CNA te – ei' kap kul lo, taaimang ta uh.
Zogam Tangvalte – mun hoih tak kila suak tading hi💪🙏

Zogam ei'a hiven, kuan ong tuh zo mawk ding?
Tha saankhawm ni, Zogam Tangvalte aw...🤍

07-06-2025 | Saturday
©𝐙𝐨𝐠𝐚𝐦 𝐈𝐧𝐒𝐢𝐠𝐡𝐭

Phainuam Pasalphate

Lest we forget! 

~ TGO MEDIA

KUKI RISING FOOTBALL ACADEMY HEAD OFFICE 

KUKI RISING FOOTBALL ACADEMY HEAD OFFICE 

WAP

LOKLAIPHAI FRONTLINE RELIEF

Lamka, June 5, 2025: Tuni zinglam 7:30 am in, Loklaiphai frontline volunteers a ding neek-leh- taak piakkhiakna, Zomi Council Relief Committee in, a nuai a bang in nei hi:
1. Rice
2. Dal
3. Chana
4. Matar
5. Essential oil
6. Sugar
7. Salt
8. Soap
9. Toothpaste
10. Toothbrush
11. Potato
12. Onion
13. Turmeric powder
14. Ngathu
15. Mosquito repellent
16. Tea leaf
17. Dishwash
18. Surf
19. Eggs
20. Garlic

Media & Publicity
Zomi Council 

WKZIC writes OPEN MEMORANDUM to NIA

Ref.No.63/WKZIC-GHQ/(Memo)/2023-25
                                                               
"OPEN MEMORANDUM"                        The 6th June 2025

To,

The District and Sessions Judge, Designated Special Court for National Investigation Agency (NIA) Chrachandpur, Manipur.

Subject: Strong Resentment over the Arrest of Mr. Kamginthang Gangte of Moreh for suspicion in the killing of Chingtham Ananda Kumar, SDPO Moreh on the 31st October 2023, and Selective Blindness towards Arambai Tenggol (AT) leaders and Chief Mr. Korounganba Khuman, Vide, FIR No: RC-03/2024/NIA/IMP, Dated, 9/2/2024 PS: NIA Imphal district, Imphal West;

i) Indian Penal Code, 1860: Sections 147, 148, 149, 186, 188, 307, 379A, 395, 504, 505, 506, 34.
ii) Unlawful activities (Prevention) Act,1967: Section 18.
iii) Official Secret Act, 1923: Section 6(1)(a).
iv) Arms Act, 1959: Sections 25(1-B).
v) FIR No.1345(11) 2023  at Porompat, PS, Sub-Division Porompat, District, Imphal East, Manipur, dated, 1/11/2023.

Respected Sir,

We express  strong resentment over the the Arrest of Mr. Kamginthang Gangte at around 3:00 PM on the 5th June 2025 from his residence at Mission Veng, Moreh,Tengnoupal district by the Assam Rifles and NIA, on suspicion in the killing of SDPO Chingtham Anand Kumar in 2023, while keeping silent in the case of Arambai Tenggol (AT)  Chief Mr. Korounganba Khuman and others who were responsible for the killing of hundreds of Kukis.

It is really surprising that the security forces and NIA have so far not been arrested Mr. Mairembam Ramesh Mangang who beheaded by cutting the neck of Mr. David Thiek in the most humiliating manner on the 2nd July 2023, whose picture is pasted here for the information of SF and NIA officials.

According to the 'Ukhrul Times/UT Desk', dated, the 31st October 2023,  SDPO Lt. Chingtham Anand Kumar was given Rs. 50,00,000/- (Fifty Lakhs Rupees) as ex-gratia, whereas S.I Onkhomang Haokip (Epao@ Chronicle News Service & Imphal Times News, February 11, 2024) who was killed by a Sniper while on Official Duty at Chingphei was given only Rs. 10,00, 000 (Ten Lakhs Rupees) to his next kins as ex-gratia. This clearly shows "Meitei lives five times precious than Kuki lives, and Kukis lives 5 times lesser than Meiteis in the eyes of the Government of Manipur, who also freely given out 6,000 Arms and 60,000 Ammunitions to Arambai Tenggol (AT) militants from the state Armoury of Manipur for total elimination of the Kukis in 2023"._

We, therefore urge the Central and State  Security Forces and NIA Officials  to arrest as quickly as possible the killers of  S.I Onkhomang Haokip and give the due amount of Rs. 40,00,000/- (Forty Lakh Rupees) to his family members and arrest  Mairembam Ramesh Mangang, Korounganba Khuman and Robin Mangang AT Sekmai and other aggressors, than arresting victimised and defender Kuki Village guards who guarded their homes, villages and family._

Sd/-
(T. SAMUEL ZOU)                                  General Secretary                                                                       

Sd/-
(DR.TS HAOKIP),
President

Copy to:
NIA (National Investigation Agency)b Headquarters, CGO Complex, Lodhi Road, New Delhi – 110003, for kind information and necessary action(s).

~ WKZIC 

KHALTAL CHANNEL thusuah toh kisai a Hilhchetna leh Mohpaihna 

KHALTAL CHANNEL thusuah toh kisai a Hilhchetna leh Mohpaihna 

Featured Post

KHRC Condemns CM's Churachandpur Helicopter Visit

Lamka, July 4, 2026: The Kuki Human Rights Council (KHRC) has strongly condemned the Government of India for facilitating Manipur Chief Min...

Recent Posts