Sunday, April 20, 2025

TBC (ABA) EASTER FEAST

 S.GELTUI VILLAGE



NGOIPHAI

TANGNUAM




Delhi

Compiled by:-
KHALVONTAWI MEDIA

🙏🙏🙏🙏🙏🙏


WKZIC: CONGRATULATIONS 🎉 : DAVID L. HAOKIP

Ref.No.175/WKZIC-GHQ/(PR)/2023-25                                                                     
"CONGRATULATIONS"
         April 20, 2025

Mr. David Jangminlen Haokip,
              PhD Scholar

'RECONSIDERING ETHNIC IDENTITY': "The Colonial Construction of Kuki-Chin Sub-Nationalism Across Bangladesh, India and Myanmar"
                    In
NATIONAL INSTITUTE OF ADVANCE STUDIES (NIAS), BENGALURU (INDIA)
                    &
Co-Convenor, WKZIC Bengaluru (India) Former Joint Secretary, WKZIC-GHQ.

WKZIC-GHQ, Songpi-Lamka, Kuki Hills, extends its warmest applause and congratulatations to you on being selected as a SPEAKER in the prestigious 'PANEL SESSION E7' on "COLONIAL AND POST COLONIAL BORDERS", to be held at the Central European University, Budapest, Hungary, from April 23-25, 2025, organized by the Association for the Study of Ethnicity and Nationalism (ASEN)/ London School of Economics & Political Science, in association with the Nationalism Study Program, CEU Budapest._

This esteemed recognition is a testament to your scholarly excellence and expertise in the field. We are proud to have you as part of our WKZIC family and look forward to your insightful contributions in Budapest. Once again, congratulations on this remarkable achievement !

Best regards

Sd/-(SAMUEL T. ZOU)                                                         General Secretary                                                                     

Sd/-(DR.TS HAOKIP)
President 

KANGGUI-LAMKA ROAD

Kanggui to Lamka lampi,  jing (21.4.25) a pat angaiya banga kihong pan kit tading.

KReF KIPAPINA THUTHOT

20th April 2025
Kuki Reformation Forum  (KReF) in ka member chanpi  uleh kaki sonpi ulah a khat - *Mr. David Jangminlen Haokip,* PhD Research Scholar National Institute of Advance Studies (NIAS), Bengaluru (India) in  Central European University, Budapest, Hungary mun a 'Association for the Study of Ethnicity and Nationalism (ASEN)/ London School of Economics & Political Science (LSEPS)' leh "Nationalism Study Programme, CEU Budapest"  tithokhom a abol u  'PENAL SESSION E7' a "COLONIAL AND POST COLONIAL BORDERS" topic toh kisaiya SPEAKER khat hinadinga kouna ahung channa chungah KReF member hon Kithang-Atpina Sangpen leh Kipapina Chungnung Nam Mipi hetding in kaphong un ahi._

_Gl. David Haokip Chungmang Pathen in mapui jing henlang lolhing tahin nangma Academic Career leh Kuki Nampi a ding in Phattheina jouse toh kahin taopeh uve._

Sd/-(SS BAITE)
Secretary, KReF

Sd/-(LALPU KIPGEN)                                                      Vice-Chairman, KReF 

Manipur: 7 KCP militants arrested, Arms Revovered

🚨 7 KCP (PWG) Militants Arrested in Heirok; Arms Recovered, Khun ngakpa Must Not Be Defamed

In a late-night joint operation, #Thoubal CDO and CRPF units arrested seven members of the banned outfit #KCP (PWG) from YBC Club near the SDC office, #Heirok Part III. The operation began around 2:20 AM based on a tip-off. The operation involved CRPF Sector QAT, Range Imphal QAT, QATs of the 109, 69, 66, and 86 battalions, and a company of A/99 Rapid Action Force (RAF).

📌 Arrested Individuals:

1. Waikhom Tinku (28), s/o Waikhom Ranjit Singh

2. Md. Riwas @ Pat, s/o Md. Rafique, Porompat, IE

3. One juvenile (15 years)

4. Angom Bobi @ Wataba (33), s/o Angom Imo Singh, Nongada

5. Ningthoujam Choaba Singh @ Hingchaba (38), s/o Ningthoujam Kulabidhu, Thongju

6. Laishangthem Tomba @ Thabal, s/o L. Dasu Singh, Thoubal Leishangthem

7. Md. Sirajuddin @ Kham (45), s/o Md. Ito, Phoidel Moirangpali

📌 Items Recovered:

♦️Weapons: 1 INSAS LMG, 2 INSAS rifles, 1 Carbine (3 mags), 1 MA3 MK-11 rifle, SLR and .303 ammo

♦️Ammunition: 76 rounds (5.56), 69 rounds (9mm), .303 and SLR rounds

♦️Equipment: Mobile phones, radio sets, charger units, pistol holsters, uniform items, ID cards

♦️Vehicles: 1 Honda Activa 6G (blue), 1 Chevrolet Beat (MN01S-6442)

♦️Other: KCP-PWG badges, propaganda materials, Nepali and Indian currency, debit card, blank cheque

📌 Clarification on Khun ngakpa:

During the operation, some locals tried to obstruct the forces with stone-pelting. Non-lethal means were used to disperse them, and a few security vehicles were damaged. The situation is now under control.

It must be clearly stated that the #Khun_ngakpa, known as local village volunteers defending their communities, should not be defamed or equated with armed gangs that loot and terrorize the public. Linking these arrested KCP (PWG) militants to the Khun ngakpa will wrongly criminalize genuine village volunteers and undermine the role they play in safeguarding their localities.

Further investigation is ongoing.

~ WAP

Zo Army Condolence: Kap Za Muan (17)

ZO ARMY
20/04/2025

Condolences
Tonzang kikaapna ah ZO galkaap in gam leh lei ading luguh phum tah

Tonzang khuopii ZRA leh SAC MAH te in galsiimh kia zie kikaapna tuzingmawng in pieng a tuami kikaapna sungah CDF-TONZANG. ZO galkaap Ka Za Muan, Geelzang khuomi, kum (17)  in pupa zunsa gam leh lei a ding sisan buoh in anuntatna phal tah hi.

Kikaapna sungah ZRA te (3) si uh hi. Tudong kikaapna nasietat in pieng lai hi. 

ZO ARMY
EASTERN COMMANDER

~ TAHAN POST
🔵🔴🔵

Kuki-Zo Link Road Tax tamval ~ Sasang Haokip

Lamka leh Kanggui kikah hihen lang, Lamka leh Moreh kikah hijongleh road tax kilah namun hi atamval in mipi te dinga hahsat na lentah um ahitai. Hiche thuhi lunghan'a kinah ding hilouvin, alamkai ho leh thunei vaihom hon, jatdang namdang hilou inam mipi, isopi hahsatna hohi avetpieh diu ngai ahibouve. Mipi ngailu lou chu nam ngailu kiti theilou ahi, hijehchun, mipite hahsatna hohi thilneo in gelpieh ji pou hite.

~Sasang Haokip

Src: Kukiland India 🇮🇳

Zou tangval in Kickboxing ah Gold Medal sa'ng

WAKO India Kickboxing Federation theipi na leh Khidderpore Utsav te saina nuoi ah Apeisa date 15-17 April, 2025 sungin India a dinga akhat veina *'The Pro National Open Kickboxing India League'* kichi Kolkata, West Bengal munah ana um a, Shillong apat Zou Tangval *THANGGOULIAN* S/o Pa Zamsut in 71Kg Category ah lawchinna ngah in Gold Medal 🥇toh in Shillong hing kileta hi.

Tv Thanggoulian khu apeisa hunah jong National level leh International level a kickboxing toh kisai kitaidemna tuom tuom ah ana kihal zing a, medal tuom tuom jong ana sang ngai ta hi. 

Tv Thanggoulian in tambang lawchinna ahing mu na tungah ZYO Shillong in Patatna sangtah aki pia a, maban ah jong lawchinna ahing mu tou ding i deisah thu i phuong uhi.

Kalaisai! Pasian hoi hi!

Information & Publicity
ZYO Shillong

ZOGAM | TONZANG KIKAPNA AH EIMI 1 SI

20/04/2025 (Sun): CNA'F' sawltak leh khutzatte'n tawp sawm tuan lo in talpan' deuh² zawsop uh ahihman in kikapna sutzop in ana om nawn a, thu kiza dan in, Eimi khat in anuntakna ana piakhia hi.

Thu kiza dan in, tuni zingsang lam in kikapna kipan a – hih kikapna ah, CNA'F te' sawltollol, gaalmatawng a azat uh CDF-Tonzang/ CNF-Zou/ Zou Galkapte' lam pan Kap Za Muan (kum 17) in hong nusia hi.

Midang si leh liam zong om ding a lam-et hi in, ahizong kiteltak in kithei nai lo lai hi. Kap Za Muan ahihleh Gelzang (Myanmar) khuami ahi hi.

Ei leh ei kido' a, ei leh ei i kithah a bang lawhtaak ding om hiam? Hong kingaihsun un, sanggam Zou Galkapte, ahun om lai hi. Hih CNA'F te' kheemsa brainwash sa a bangtanvei om'sawm?

POV: STOP THE WAR CNA'F/ CC Ngongtat Damiah!

©𝐙𝐨𝐠𝐚𝐦 𝐈𝐧𝐒𝐢𝐠𝐡𝐭

Mizoram Salvation Army Easter Sunday 1967 | Photo

The Salvation Army ten Mizorama Easter Sunday varṭiana Lal Isua Thawhlehna Hriatpuina - Tawtawrawt Rimawi nena an puanchhuah thin hi kum 1967 aṭanga bulṭan a ni a. Kumin hi kum 58 he rawngbawlna an kalpuina a lo ni ta a ni.

Thlalak a lang te hi Commissioner Chianghnuna leh a hote an ni e.
//Jerry Vanchhawng 

~ Zoram Voice

Delhi Condolence: Dr. Rev. Enn Za Sian (69) passes away

CBA Delhi, senior Pastor in a pawlpi, Delhi CBA nusia in Pa kiang a na zotsanta hi.
     Rest in Peace.
———————————

Dr. Rev. Enn Za Sian (kum 69) h/o Nu Lalsanhim

CONDOLENCE PROGRAM

Amun : EBCC basement, Sec 1A, Nasirpur, Dwarka
Ahun : 7:00 PM
Ani         : 20th April. 2025 (Nipini/Sunday)

Hun uk / ap : Upa Tual Za Kam
Thugenna 1. Inntekte
        2. Executive Secretary, CBA
                        3. Pawlpite
Khamuanna thugen leh thungetsakna : Pastor N. Lam Za Thang, Local Pastor
Thu tomno genna :
Hunkhakna : Upa Carey Tuang

-Emmanuel Church, CBA Delhi

CONDOLENCE: CHINLIANMUNG | MISSION VENG

YPA LAMKA UNIT
           ✝️🆂 🆄 🅽 🅽 🅰✝️(14)
        SIHNI : 20-04-25
-MIN      :CHINLIANMUNG
-S/O       :KHUPKHATPAU
-KUM      : 27
-NATNA : ACCIDENT
-SAPTUAM :LBC -EBCC H/L
-VENG  :MISSION VENG
-ZONE : 6
✝️.  TUNI KIKHOP TAWP CHIANG IN HANTAWH AHI DING. NUNGAK TANGVAL ATAM THEI PEN KUAN CHIAT DINGIN IKITHEISAK AHI.
✝️✝️ Lusuun/Anuutsiat innkuanpihte   suunpihthu i puang ahi.
✝️✝️  Tuni nisim 20th April  in  YPA L/U leh LBC-EBCC HL saptuam    Innteekna in Lamka hanmual ah  vuiliam hi ding.
✝️✝️ zone 6 leaders , nungak tangval leh Val upa ten sii inn delh chiat ni.
✝️✝️ RECEPTION ah tuding Zone-6 Val-Upate'n chiamteh chiat ni.
✝️✝️ Sii-inn Lenkhawm  OM TA DING ahihna ah nitak 6:30pm -8:00pm kikal in nungak/tangval,nupi/papi atam thei lam lenkhawm chiat ding in ikitheisak ahi.
   Toupa'n si suun innkuanpihte  khamuanna toh ompih zelta hen.
                                   
Sd/-
Info & Publicity
YPA LAMKA UNIT 

Saturday, April 19, 2025

ZRA -EC ten Opium An Ching Lo

CNA kaihhruai CJDC chuan 12 April 2022 khan ZRA-EC hi Terrorist Organization ah an puang a ni. Ti chuan Chin state atanga ZRA-EC nuaibo tumin hma an la nghal char char a. Mipui vantlang in kan hriat theih chin ah CNA leh a hnungzuitu te hian Spring Revolution hnu ah vawi 24 lai va kal chilh in an va kap a ni. CNA hmunpui hi Hakha district Thantlang township ah a om. An inkahna hmunte chu Tedim district ah vek a ni thung. Heng CNA leh a hnungzuitute hian Falam district pelh daiha awm Tedim district chu Hakha district atangin an va run vang vang tihna a nih chu.

Chin state map kan han en vang vang chuan tute kha nge midang area -a va kala buaina va siam tih a chiang hle. He thil thup nan leh mahni thiam inchan nan CNA/CDF te hian dawt tinreng in ZRA-EC an puh hming chhia a ni. Mipui zinga an dawt thehdarh hmasak ber chu ZRA-EC te hi foreigner an nia, Chin state atanga um chhuah an ngai tih hi a ni. Amaherawhchu India lama ZRA ten Manipur state sorkar leh Central sorkar nen Tripartite agreement an sign tawh avangin Burma ah an lut ngawt thei lo tih mi a nileng lo chuan an hria. KNA pawh India leh Burma ah an awm veve ang hian ZRA pawh India leh Burma ah om ve in Burma lama om te hi ZRA-EC tih bik an ni. Chin state ah Zomite hi population ah a tam ber ni-in ZRA-EC hi Zomi hnam sipai an ni. He thu hi mipui nawlpui chuan an hre lawk lova, an han hriat meuh chuan CNA/CDF ten dawt dang an lo thehdarh leh hman tawh a ni.

CNA/CDF te dawt thehdarh pahnihna chu ZRA-EC te hi Border Guard Force (BGF) an ni tih hi a ni. Hei hi media platform hrang hrang a thehdarhtu ber chu CDF-Hualngo hruaitu Puitea hi a ni. Mi thenkhat chuan an awih hman a, mahse BGF chungchang an han chhui tak tak chuan thudik hailan in a lo awm ta. BGF scheme hi ZRA-EC din hma September 2010 khan an lo titawp tawh zuk nia. Chuvang chuan dawt dang thehdarh leh in ZRA-EC te hi Pyusawhti Militia an ni an han ti leh a. He thu hi Zofa Journal chuan a thehdarh nasa hle. Pyusawhti Militia te hi Budhist sakhaw zuitu kawl hnam extreme ho -ni-in sipai bang te an ni nawk hlawm. Chuvangin ZRA-EC nen sawizawm chi a ni lo. He an dawtsawi in kum li a liam hnu pawhin a finfiahna engmah an nei thei lo. Thawk dun chu nise an thu leh hla newspaper, radio leh television atangin kan hria ang tih hi mipui ngaih dan a ni.

Tuna an dawtsawi kal lai mek hi ZRA ten Opium an ching a, Heroin No.4 siamna factory an nei tih hi a ni. He thu hi Zofa journal neitu pa chuan Mizoram Youtuber te kaltlang in a thehdarh chiam mai. Mizoram-a hawng 440 man lai bawr vel lo ni bawk nen a thehdarh tu pawh tifuh a inti hle. An dawtsawi dangte kan 'debunk' tawh a, tun tumah hian he opium leh  heroin number-4 chungchang bik kan han debunk leh ang e.

Tonzang Township ah Opium chin a nih thu hi phat rual a ni lo. Shan state leh Kachin state ah te phei chuan hei aia nasa in chin a ni. Tonzang township-a Opium chinna hmunte hi "Zou Kual" leh "Thadou Kual" tia an sawina hmun a ni. Heng lai vela chengte hi Zou leh Thadou hnampeng te an ni. Heng lai vela Opium ching hmasatute chu Meitei helho hi an ni. Meitei helho chuan heng Zou leh Thadou tualchhung mite hi hnathawk atan an chhawr thin a ni. Spring Revolution hnu ah heng Meitei helho hi Khampat lamah an insawn a ni. Meitei ho an chhuah hnu May 2024 khan CNA leh CDF te chuan Tonzang la in tunthleng hian an la awp chhunzawm zel a ni. Khang Meiteiho opium chinna hmunte kha CNA/CDF te chuan an rochun ta a ni. ZRA-EC ten opium an ching lo reng reng, ching hman pawh an ni meuh lo.

Mizoram thenawm Chin Hills ah ZRA ten No.4 siam chhuahna Factory an nei tia Zofa Journal Page neitu in a sawi hi thil awih awm lo tawpkhawk a ni. Hei hi chu kan Mizo pui ngei te pawh in an awih meuh lo. Mizo zinga an nupa-a Spring Revolution a tel, Pi Jessica Lallianpuii chuan "Chin Hills ah No.4 an siam chhuak tih hi dawt a ni" ti-in ama' facebook (Jessicca LP) wall ah ngei a post a ni. Ani bakah hian Er. Tluanga Chhakchhuak, Myanmar Political Analyst chuan "Heroin No.4 hi Myanmar ram chin state atangin ZRA ten an siam chhuah a rinawm loh" ti-in a ziak bawk. Ani phei chu Myanmar sipai fapa ni-in Myanmar ram hrechiang tawk tura ngaih a ni. Zofate inpumkhatna duhtu Pu Fanai Kawllianhnuna pawhin "Kei chuan Chin Hills ah hian No.4 siamna khawl a awm lo bur, a awm lo hrim hrim ka ti duh ani" ti-in a ziak bawk. Heng Mizo ngei te thusawi hian CNA/CDF ten ZRA-EC an puhna chu a hnawl fithla thak a ni.

Zofa Journal in ZRA-EC Operational area atanga Heroin Number-4 Mizoram a lut ang a a sawi pawh dawt a ni. Mizoram a heroin number-4 phurhluh te hi Chin state atang ni lovin Kawlphai lam atanga rawn lut an ni zawk asin. Chin state chhungah pawh ZRA-EC te duty lohna hmun zelah an kalpui a ni. Chin state an rawn luh hian CDM-Siyin te duty na hmun Taingen an rawn paltlang hmasa ber a ni. Tichuan rawn kal zelin PDF-Zoland duty na Tedim rawn paltlangin CNA te awmna Lentlang lam an pan a. CDF-Hualngo check-gate Hmuntekawn paltlang leh in MEDF te duty na New Haimual kaltlangin Tiau an rawn thleng ta thin a ni. Tiau ah hian CNA, CDF-Hualngo leh Hualngo Police an duty a ni. Tiau atang chuan ramri hrul a khua Zimte, Bukphir leh Fartlang ah te semdarh in Mizoram an rawn luh pui ta thin a ni. Engtiang in nge check-gate heti zozai an rawn paltlang theih tih hi ngaihtuah tham tak a ni. Engapawh chu nise Mizoram dep ral lehlam ah khian tute nge cheng tih mi a nileng lo chuan kan hre mai awm e. Khawmawi nu No.4 nena man chungchang ah pawh sawi neuh neuh a awm kha. Khing mite tham lungawi theih an nih chhung chuan Mizoram ah No.4 a rawn lut zel ang.

CNA/CDF te dawtsawi dikloh lia mipui in kan hre chho zel a. Hemi avang hian anmahni support tu thenkhat chuan an ring ngam tawh lo. Tunah pawh hian eng dawt thu nge an rawn sawi leh ang aw tih hi mipui in an ngaichang mek a ni.

~ ZOMI INFO

ARMY RECRUITMENT RALLY

ARMY LUNGLUT TEN NGAIVEN UN

36 AR HQ Veng leh 37 AR Khuga Dam khat pen pen ah jingkal lang dah 10:00AM apat 2:00pm kikal sung in  documents poimo te uh tawi in nava ki register thei ding uh hi.

Document Poimo Te:
1. Aadhar Card
2. Passport
3. Mobile No
4. e-mail/ Gmail
5. Class  10 Admit Card & Mark Sheet (Certificate)


Thei Ding A Poimo:
1. Last date : 10th April 2025
2. Age Limit: 17-21
3. Registration Fee: ₹250/- only 

ZORAM THAR: NEW ZORAM

Aizawl April 19, 2025: Zoram Thar Zofate Lairelna Inpui chuan vawiin hian thuthar thehdarhtute kawmin Thawhtanni hian Zofate Pathian Biak Inpui sakna tur atan ban phunna hnatlang an ko tih an sawi.

Hnatlangah hian Zohnahthlak zawng zawng thawkchhuak turin an sawm tih sawiin, a hmuna hnatlang thei lote pawh hnatlang thawhlawm hmangin a hnatlang theih tih an saiw bawk.  Banpui hi 50 phun phawt tur a nih thu leh, ban pakhat man chu cheng sing nga anga chhut a nih thu sawiin, an President Rev. Dr. Zaichhawna Hlawndo leh an Ziaktu Lian Nl. Lalruatfeli Hlawndo-te chuan Zofate Pathian Biak Inpui hriattirna (awareness) leh hnatlang thawhlawm lakkhawmna (fundraising) USA a Zofate hnenah neih an tum tih an sawi bawk.

#ddnewsmizoram
📕📔📗

KKK: CONDEMNATION

Pastor kisan isuh boi phah u hitam. 

ZSF INVITATION

19.04.2025

Friday, April 18, 2025

Lamka Town -- night view

Lamka Zogam 📍😍 

~ Zogam E&E Update

MARK HAOKIP IS BACK TO JAIL! 😥

Sopi Mark Thangmang Haokip Special Judge NIA Imphal West in janhi Bail akon alhah doh chu Case adang khat jeh in mat ahi kit in, Jail in koi ahi kit tan ahi.

Hiche hi Hena sa sa a kibol ahi. Amasa chunga jong hitia hi abol sao ahi. Pu mark Haokip chu ahin kho a dinga Jail ahi. Amatsah jong Eimi ma2 ahi. kuki te milung thim se te mipha lou te ihio ve.

SA jong del del jong leo hen aguh a sum kilah a inn chen kisem na nei jong um ta mei thei ahi.

thil bol thei aum e iki tha u, aching khat aum leh iki tha u. Pu Mark Haokip jong eima hon iki joh doh u. Meilhei ten anop2 adei2 a aki bol u ahi.

Is there no Kuki-Zo to help him?!
Copy&paste

April 18, 2025

~ EIMI WAP
📕📔📗


‎ 

ZOMI EDMUNDIANS CABINET 2025-26

Cabinet Members for the term 2025-2026

PRESIDENT - Benjamin Khamkhual (B.Com 4th Semester)

VICE PRESIDENT - Hausianniang _(B.Sc 4th Semester)

SECRETARY - Thangrousang (B.Sc Computer Science 4th Semester)

FINANCE - Mangsianhoih (B.Com 4th Semester)

Congratulations to all the Newly Elected Cabinet Members of ZOMI EDMUNDIANS for the term 2025 - 2026.

BTT
🔴🟡🟢 

ABVP visits ZSF GHQ

Zomi Students' Federation General Headquarters.

Dear @ABVPVoice,

Thank you for taking the time to visit us in Lamka and for listening to our concerns and grievances with sincerity. We look forward to continued collaboration in our shared pursuit of justice, peace and lasting prosperity.

BTT
🔴🟡🟢
 

A PROUD MOMENT: PM Modi

A proud moment for every Indian across the world!

The inclusion of the Gita and Natyashastra in UNESCO's Memory of the World Register is a global recognition of our timeless wisdom and rich culture.

The Gita and Natyashastra have nurtured civilisation, and consciousness for centuries. Their insights continue to inspire the world.

@UNESCO

~ Prime Minister Narendra Modi




👍👍👍👍👍👍👍👍

Saikul Police Station: Notice

Why only in the Kuki area? 

Thangkhal Traditional Dress: Puanzal

Nuten TBC women khompi a khanglui Puanten bawl ding chia thu pass natoh kiton in a Puanjzal pen kizou in a deiten TBC office a va leithei gige ding ahita chih ikitheisah uh hi. Tualeh apuanten zong adial toh tu in kibawl in kipan ta hi aneinailou ten tuban a office a ung ombaih tading hi.

~ Nu B. Chinglam

Date:
28.04.2025
Compiled by:-
KHALVONTAWI MEDIA
🙏🙏🙏🙏🙏🙏🙏

KOM CULTURAL DRESS

This is 𝗞𝗼𝗺 𝗖𝘂𝗹𝘁𝘂𝗿𝗮𝗹 𝗱𝗿𝗲𝘀𝘀.
How can they be Naga?

Thadou, Koireng, Kom, Chiru, Kharam,Aimol have a same cultural dress.

Furthermore, linguistically the KOMREM i.e Kom, Koireng, Kharam, Chiru and Aimol have 90% close dialect speaking of Kuki-Chin family.

~ KUKI NEWS📫 

PASTOR 1 AKHE KITAN, ALIAM-ABAAI 5 OM

Zanni, April 17, sun nai 2:00 pawl in CB in alaak khitsa mun ahi Matupi ah SAC in vanlam pan _bomb_ tang 3 khiat ahihman in Pastor khat kihel in mi 5 liam in, avekpi phial un naakliam mah² uh ci hi.

Pastor pa bel akhe kitan in tu in emergency in kikem ci hi. A liam 5-te' lak ah 3 pen Pastor pa-te innkuan sung pan, ci sawn² hi.

Matupi khua pen 2024 June kha in CB in alaak uh hi in, tu'n khuasung mite hong om kik ta uh hi. Vanleng bel minute 10, 15 hal bang in leng² ciin khuasung mite in gen uh hi.

©𝐙𝐨𝐠𝐚𝐦 𝐈𝐧𝐒𝐢𝐠𝐡𝐭

HUNDAMPA ANNUAL UH ZION KULHPI SUNGA ✍️𝓡𝓮𝓿. 𝓜𝓪𝓷𝓰𝓶𝓲𝓷𝓵𝓾𝓷

𝕲𝖆𝖒𝖉𝖆𝖆𝖎 𝖆 𝖐𝖎𝖐𝖔𝖚 𝖆𝖜
April 18, 2025#52

HUNDAMPA ANNUAL UH ZION KULHPI SUNGA
✍️𝓡𝓮𝓿. 𝓜𝓪𝓷𝓰𝓶𝓲𝓷𝓵𝓾𝓷.

Misiangthou leh Dihtat chu na nual va, tualthatpa chu na kawmva piaah na ngeen zawta uhi. Hinna Lal chu na that va; hizongleh Pathian in Amah chu misi lah apat a kaithou kiit a, hu heetpihtute ka hi uhi.
Silbawlte 3:14-15

Good Friday Chibai.
Tuzingkaal hoihtah hung muhsatu i Lalpa min phatin um ta hen. Tuni ka sermon diing outline ka hung gialdoh hi.

I hundampa tunga vaidih akihawmkouh daan i heetchiang deuhdeuh leh hasiat ahuai deuhdeuh hi. Eite ahung it jiaha nual leh atunga vaihawmna dih aumlouh daan na sim himhim in.

Khovel a thuah hahsa peen chu vaihawmna dihlou(injustice) leh nual aum (rejection) ahi.

Manipur sawlkar nuaiah vaihawmna dih kimulou jiahin seperate administration i delh uhi.

Khovel a vaihawmna dih peen leh hoih peen ah JESUN vaihawmna dih amu sih hi.

Judate court um daan i en khawm diing uhi.

SENHEDRIN COURT
Members 23 um na ahi a, hia member diingin juda te daan by heart asawi thei jiahjiah mi chouh ahi diing ahi.
Hi senhedrin court chu jaan laiah hawngtheih louh ahi.

(_Huleh Jesu mantute'n Amah chu siampu lalpeen Kaiapha inn a daanjilsahtute leh upate umkhawmna ah a pui uhi_.
Mathai 26:57
 
Huin ama'n, "Hupa chu ka he sih!" chiin haamsia kilohin akichiamta hi. Huleh aah akhuang pah ngaal hi. Huleh Peter in Jesu thusoi, "Aah khuan main thumvei na hung kiheetmohbawl diing," a chih chu a hung hedohta a, huin polam ah a pawt a, hah kahin a kapta hi.
Mathai 26:74-75

Zaan a court hawngtheihlouh himahleh i Lalpa diingin daan loutahin akihawng hi.

THE GREAT SENHEDRIN
Hi the great senhedrin chu Mosi in members 70 ana dindoh paitou jeelte ahi. Amah toh member 71 ahi uhi.
Hia membership hithei diingte chu Siampu a kum 40 beeh pangte chouh ahi diing uhi.

Khovel pumpi a court hoih peen leh dih peen ahi.

(Khovel a court hoih peen leh dih peen ah hundampan vaihawmna dih amu jou sih hi.)

MITHAH CAPITAL PUNISHMENT PIAH THEIH DAAN

A heehtute (accuser) minih apha ngeingei diing ahi.
(Matthew 26:59-61)

Accuser chu neumei leh naupang ahi theih sih diing uhi.

Heeh aum (accused) chu dihlou mah ahi chih muhdoh ahihleh aheehtuten suangin asep masa diing uhi.

A heehna uh dihlou ahi chih amuhdoh ule aheehtute chu suanga sehlup diing ahi.

I hundampa chu aheehtute dihlou ahi chih muhdoh himahleh suhlupin aum sih uhi

Thutanna (action) la na diingin nikhat sung angaah diing uh ahi. Husungin thudang ahung piangthei hi.

Jingkaal a hung hihin siampu lalte leh vaantaang upate zousiah Jesu thahna diingin akihoukhawm uhi. Huin Amah chu akaan zohun, a pui va gamoptu Pontia Pilat kawmah a pekheta uhi.
Mathai 27:1-2

I Lalpa tunga thutanna in nikhat jong ngalouin zingkaalin pilat kawmah suhlup diingin piahkhia in aum hi.

Members mi 71 ten angaihdaan uh nikhat sungin aheng thei uhi. Himahleh angaihdaan uh chu thadiing leh thahlouh diing ahi chi asoidoh uh daan in aphallouh ahi. Midangin amah ngaihdaan akikoppih kha diing uhi.

Huin siampu lalpeen in a puan abotkeeh a, "Pathian a soisia hi! Heetpihtu dang bang diing i chi nalai diai? Ngai un, Pathian a soisiatna chu tuin na jata uhi. Bang na chi ngaih viai?" a chi hi. Amah un adawng va, "Si taah ahi," a chi uhi.
Mathai 26:65-66

Siampu lalin daan phallouhin amah ngaihdaan kikoppih diingin campaign a bawl hi.

Suhlup diing leh suhlup louh diinga vote khiah ahih chiangin anaupang peenin vote akhemasa diing ahi. Huchilouin amah sanga lian jaw ten athu joh kha diing uhi.

Members 71 khatten solid a sita mah ahi. Chia vote akhiat ule vaihawmna dihlou ahi. Mikhat beehin hehpihin ngaihdam hi hen achih theihlouh leh vaihawmna chu cancel kiit a nidanga ngaihtuah kiit diing ahi. Ajiahchu vaihawmna chu mite hinna latu diing hiloua hundamtu diing ahi.

Himahleh i Lalpa tunga chu solid in Akikou va cross a kilhbeeh diingin angen uhi

Judate daanin heetpihtute jiahah suhlup diing chih laiin Jesu chu mah thu soi jiahin siamlouh atang sah uhi.

Hizongleh Jesu chu a haam keei sih hi. Huin siampu lalpeen in a kawmah, "Pathian hing min in ka hung kichiamsah ahi: Pathian Tapa Khrist na hih leh hihlouh hung hilh in," a chi hi. Jesu'n a kawmah, "Na chita hi. Ahihvaangin, ka soi kiit ahi, tunung chiangleh Mihing Tapa chu Silbawltheihna jiatlam a tou a, huleh vaan meipi tunga hung na mu diing uhi," a chi hi. Huin siampu lalpeen in a puan abotkeeh a, "Pathian a soisia hi! Heetpihtu dang bang diing i chi nalai diai? Ngai un, Pathian a soisiatna chu tuin na jata uhi.
Mathai 26:63-65

Pastor Thanggur in:
Buuhna ahung siamva zion kulhpi sunga, chinglouin ngai teitei uh, vai dihin hawm nuam sih uh, i Lalpa tunga chu…
Tunin i nichin hinkhua vah juda vaihawmtute bangin i Lalpa I nual jing uhi.

~ SIMTE CORE

PAHTAWINA LAIPI: PU THANG LIAN PAU GUITE


B.Minbang na pluglai ah e namcih lai-ah,
Luntawi heisa tung sunni bang tang aw ee.

A. Ngalliam vontawi Zogam salpha tang bang na dam aw.

B. Tangbang na dam in pianna gamlet zunsiam vontawi kll bang khang hen aw.

GLOBAL ZOMI MOVEMENT SUPPORTER

Australla and New Zealand Zomi Movement Supporters

 ZRAZNV Supporter Canada

Zomi Re-unińcation Organization International USA

 ZRA/ZNV Supporter EU -UK

Zomi State Fund International China

ZRA/ZNV Supporter Singapore

Zomi State Fund International Malaysia

ZRAZNV Supporter South Korea

ZRA/ZNV Supporter Myanmar

ZRAZNV Supporter India

~ ZOGAM E& W UPDATE
🔴🟡🟢

The sizes of Nails and Hammer used at the time of  Jesus's Crucifixion

The iron nails 💅 used to crucify Jesus were likely around 5 to 7 inches (13 to 18 cm) long, with a square shaft about 3/8 inch (10 mm) thick. The hammers used to drive the nails would have been relatively small, hand-held tools, not the large, heavy hammers used in modern construction.
👇
Here's a more detailed breakdown:

Nail Size: The nails were tapered iron spikes. While some theories suggest different numbers and placement of nails (3 or 4), the general consensus is that the nails were driven through the wrists or hands and feet.

Nail Material: The nails were likely made of iron.

Hammer 🔨 Size: The hammers used to drive the nails were likely smaller than those used in modern construction, suitable for a more precise and controlled driving of the nails. 

WAP

Thursday, April 17, 2025

Lamka Accident

 17.04.2025






Details awaited..

~ EIMI W/A


THANGKHAL THEOLOGICAL JOURNAL

KV NEWS

ZSF GHQ: PUBLIC APPEAL

PR

C TE’N ‘SIALSA’ KHAM MAH²

17/04/2025 (Thu): Phaiza khuakhung, Dampi leh Tuisanzang lamkabom, a om C te leh Tuisanzang khuagal ah a om C te'n mun tuam² ah _mine_ (bomb) siah kawi² in khuakiim khuapam mite' kiang ah *Sial, Bawng, Sakol* peuhmah in asiikkhak leh sum _Tengh_ 5 kong gaam ding uh hi ci hi.

A tak² in bel gan in asiikkhak ding mah in asiah uh hi a, _bomb_ bel ging zel² cih khualam a omte'n gen uh hi. Bek tham loh, ameh ding un zong gan kaplum ziau² in gamsung ah avun, alu cih bang tam mah² hi ci uh hi.

Agamtatdan uh pen naak hehhuai lua mah² hi. Khualamte zong gamsung kipai ngam meng² lo hi ci lai² mawk hi.

©𝐙𝐨𝐠𝐚𝐦 𝐈𝐧𝐒𝐢𝐠𝐡𝐭

ITLF PRESIDENTS PRESS RELEASE

ITLF Presidents Press Release - 17 April 2025 

KSO GHQ Hosts ABVP Leaders in Lamka

The KSO-GHQ warmly welcomed four ABVP leaders today at its office in Lamka. Among the dignitaries were Shri Kamal Nayal, North East In-charge, and Shri Bhagavat, Manipur In-charge. As a mark of respect and cultural pride, the guests were honored with traditional Kuki mufflers.

A productive discussion was held concerning the issues faced by Kuki students. The ABVP leaders acknowledged the issues raised and assured the KSO-GHQ of their commitment to resolving them.

Department of Information & Publicity
KSO General Headquarters 

Centre Submits Forensic Report on Biren Singh’s Alleged Role to Supreme Court

Centre Submits Forensic Report on Biren Singh’s Alleged Role in Manipur Violence to Supreme Court

New Delhi: April 17, 2025: The Centre on Thursday (April 17, 2025) informed the Supreme Court that a forensic report on the authenticity of leaked audio clips alleging the role of former Manipur Chief Minister N. Biren Singh in the ethnic violence in the State was ready and would be filed shortly in a sealed cover

A Bench headed by Chief Justice of India (CJI) Sanjiv Khanna took note of the submissions of a counsel appearing for the Centre and the State government to this effect and deferred the hearing on a plea filed by the Kuki Organisation for Human Rights Trust (KOHUR) in the week commencing May 5.

The counsel said the report from the Central Forensic Science Laboratory (CFSL) will be filed by Solicitor General Tushar Mehta and sought an adjournment, saying the law officer was unavailable at the moment.

Earlier, the top court sought a sealed-cover forensic report from the CFSL on the authenticity of the leaked audio clips alleging Mr. Singh's role in the ethnic violence that began in May 2023.

KOHUR, represented by advocate Prashant Bhushan, had sought a court-monitored SIT probe into Mr. Singh's alleged role.

The state is gradually limping back to normalcy and we will keep it (the matter) on hold at the moment," the CJI had said, adding he would see later whether the top court or the high court should hear the case.

The solicitor general agreed with the observations.

Mr. Bhushan termed the contents of the audio leaks a "very serious matter" and said Mr. Singh was purportedly heard saying that Meitei groups were allowed to loot arms and ammunition of the State government.

"I have annexed transcripts of tape recordings," he added.

The solicitor general said the petitioner had "ideological inclinations" and there was a report by a committee of three high court judges which stated that there were efforts to keep the "pot boiling".

"A truth lab confirmed that 93% it is the voice of the chief minister," said Mr. Bhushan, "and truth labs are far more reliable than the FSL reports."

The law officer, however, questioned the veracity of the truth lab report.

On November 8 last year, a Bench headed by former CJI D.Y. Chandrachud directed KOHUR to produce material to indicate the authenticity of some of the leaked audio clips.

Mr. Bhushan had said he would also file a copy of the tape in a CD format.

SG Mehta, however, said the plea could be filed in the high court under Article 226 of the Constitution.

More than 260 people have been killed and thousands displaced since the ethnic violence broke out between the Imphal valley-based Meitei and neighbouring hills-based Kuki communities in May 2023.

The clashes began after a 'Tribal Solidarity March' was organised in the hill districts to protest against an order of the Manipur High Court on the Meitei community's demand for Scheduled Tribe status.

Mr. Bhushan alleged that the recorded conversation prima facie showed the complicity and involvement of the State machinery in the violence against the Kuki community.

He said the clips had "disturbing conversations" and Mr. Singh could be heard instigating the violence and protecting the attackers.

KOHUR's plea alleged that Mr. Singh was instrumental in "inciting, organising and thereafter centrally orchestrating the large-scale murder, destruction and other forms of violence against the Kuki-dominated areas in Manipur".

"Petitioner is praying for a court-monitored investigation by special investigation team into the leaked audio tape clips as there is clear and strong prima facie evidence showing involvement of the highest functionary, i.e., chief minister of a State. The investigation would need to unearth the conspiracy which appears to involve the highest functionary of state," it said.
Mr. Singh resigned as the chief minister of Manipur on February 9, amid rumblings within the State BJP and growing demands for a change of leadership.

👇The Free Press Journal

ZRA-EC te hi Pyusawhti Militia an ni lo

KUM 2021-a Myanmar sipai sorkar in thuneihna an pawnglak hnu ah dawt thuthang a tam hle. CNA hnuaia thawk CDF-Hualngo ten Zomi hnam sipai ZRA-EC chu dawt tinreng in an puh hmingchhia a ni. Chung an puhnate chu a dik tawk lohzia kan hai lang zel dawn a ni. Tun tum ah chuan CNA leh an supporters media ten ZRA-EC Pyusawhti anga an sawi a dik lohzia kan sawi ang. He inpuhna a thawh hlawk ber chu CDF-Hualngo hruaitu Puitea hi a nim ai awm e. Hepa hi CNA ten an sawi duh chiah loh thilte an sawi tir thin ni-in alang. Kawltawng, Lai tawng leh Mizo tawng ten ZRA-EC chu a chhe thei ang berin a puh thin. Vaurawng Zuunthil leh platform hrang hrang ah dawt a sawi fo thin. Puitea uipa khawi ngam ti hiala an sawi Jone-a chuan Zofa Journal, All Chin Zofate ah te-a lo thehdarh zel bawk a. Hei bakah Rihlipui Post pawh hi Puitea dawt sawina platform tia hriat a ni. Hetiang dawta inpuh hming chhiatna hian Zohnahthlakte inpumkhatna a tichhe thei a ni. Rambuai lai tanrual a ngaih laia unau CNA/CDF ten buaina siam zawnga hma an la fo thin hi a zia lo hle. 

Pyusawhti Militia-te Chanchin 

Pyusawhti tih hian sipai thlawptu militia network kum 1955-atanga Myanmar- sorkar tana lo thawk te a kawk a ni. U Nu-a pawl ten inthlan na a rorel lai Anti-Fascist People's Freedom League te tihbuai nana an in kha a ni. Kum 1962-a thuneihna pawnglak a nih hnu ah ama' militia system hmangin a thlak a ni. Mahse kum 2000 chho vel khan he thumal hi a rawn lang leh a. Saffron Revolution-2000 vel khan sorkar thlawp tura sipai lakchawp sawi nan hman a ni. 

Kum 2021 hnuah Buddhist nationalist, junta loyalist leh sipai veteran te telna village volunteer thenkhat chu Pyusawhti angin an rawn lang leh a ni. State Administration Council (SAC) chuan training neihtir in ralthuam an pe bawk. Sipai indaihlohna hmunah te chuan an chhawr mai thin. Thuhretu atan an hmang tangkai hle bawk. Official chuan "People's Militias" ti-in an vuah a ni. Kawl hnam zinga extremist group Patriotic Association of Myanmar te nena thawk dun in, sipai tur pawh tihluihna in an la mai thin. Pyusawhti militias te hian junta sipai nen tangdun in resistance force te an do thin a ni. 

ZRA-EC te Pyusawhti an nih loh zia

Zomi Revolutionary Army Eastern Command (ZRA-EC) 2021 Myanmar Military Coup hma daih a din a ni. 2021 Spring Revolution hnu a ding ve chauh PDF/CDF te nen hriat pawlh tur a ni lo. ZRA te thiltum chu ram thendarh a awm Zomite inawpna pakhat hnuaia awm leh a, mahni a ro inrel hi a ni. 

ZRA-EC sipai te hi Budhists sakhaw zuitu an nih loh avangin Pyusawhti an ni lo tih a chiang hle. Pyusawhti te hi a tlangpui in Kawl hnam kal firfiak ho kan tih tawh kha. ZRA-EC ten Burma sipai atangin political support leh ralthuam an dawng ngai lo. Hualngo Puitea te puhna anga Pyusawhti a tang chu nise an inremna thuthziakte chu newspaper, radio leh television-ah te a darh chiai chuai ang. Chu bakah ZRA-EC te hian silai tha tak tak an keng ferfur tawh ang. Zomi ten ZRA-EC support nan sum an thawh khawm pawh a ngai tawh lo bawk ang. Pyusawhti an ni lo tih a chian leh zualna chu CNA kaihhruai CJDC/Chinland Council sipai ten ZRA-EC kal chilh a vawi 24 lai an va kahna ah te SAC sipai te chuan vawi khat mah chhan ta'ng e an la ti lo. Heng CNA te dawtsawi hi kum li a liam hnu ah pawh a finfiahna a om chuanglo. Awih awm deuh turin documents lemte an siam vel mai mai a ni. An dawt sawi a awih awm lo viau a an hriat hnu ah dawt dangah an pakai leh zel mai thin. 

He dawta inpuhna hi CNA leh an hnuaia thawk CDF ten ZRA-EC tihhming chhiat an tumna a ni. Anihna takah chuan an mahni CNA zawk hi a ni sipai nena NCA sign tu zawk chu. Kha agreement kha official a tihtawp a la ni lo. Chubakah CNA ten thapui thawh in SAC an do tawk lo. SAC do tak tak tute chu PDF leh CDF te hi an ni zawk. Kum 2025 Chin National Day pawh Hakha khawpui ah SAC leh CNA ten an hman dun nghe nghe kha. CNA lam hian SAC an thawhpui tih a lanna dang chu an hruaitu Henry Vanthio te, Dr. Ngun Cung Lian te, Dr. Hmu Thang ten SAC sorkar atangin hlawh an la la tlat. Tunah pawh thawhhona tha zawk neih tumin Dr. Sui Khar ten hma an la mek a ni. SAC hruaitute leh CHRO hruaitu Salai Bawi Lian Mang chu tunhma deuh khan Bangkok ah an inhmu bawk. Chuvangin he dawt a inpuhna hi "zawngin ama' ngum khak a hmu lova, a thiante ngumkhak a nuihzat" tih ang vel a ni. 

CNA leh CDF ten ZRA-EC te Pyusawhti tia an puh chhan chu Pyusawhti chhuan lama civil mite chunga tharum thawh an duh vang a ni. Hei hi hun kal tawh an lo chetzia atang pawh hian alang chiang hle. CNA/CDF te hian ZRA-EC nen an indo apiangin civil mite chungah an tuan thin. Kum 2021 khan Haimual khaw thar-a EBC Pastor Khup Khan Langh chu manin a fapa kut an thlak hrep tawh. Khaw chhung mite Bike engemaw zat an man sak a, tun thleng hian an la pe let leh lo. Kumin (2025) ah pawh Bukphil leh Ngalbual khua atangin civil mi 12 lai an man kha. Chu bakah Tungzang khaw ram an halsak hrep bawk. Nakzang leh Buangmual khua an hal bawk a ni. 

Pawi ta ber chu dawt sawi ngam an awm chuan finfiah lem lova lo awih tawk an awm hi a ni. CNA te dawt phuahchawp avangin Chin state hmun hrang hrang ah buaina a thleng mek a ni. Entirnan, Maraland ah chuan CNA politics tha lo avangin Mara unaute mahni leh mahni an inkap anih kha. Tedim district a cheng Zomi hnampengte inkar ah pawh divide-and -rule policy an hmang a ni. ZRA-EC an va kah chang hian Zomi ve tho heng PDA-Tedim, CDF-Tonzang etc. te kawng kawhhmuhtu ah an hmang thin a ni. CNA chuan an hnuaia thawk CDF te chu ral hmatawng a an hman thin avangin inkahna a thi pawh CNA aiin CDF an tam zawk zel a ni. He thu hi Zotung nu valai pakhat in a sawi chiang hle. 

Pyusawhti militia te hi SAC te puibawmtu ralthuam keng pawl an ni. Mahni hnam tana tun hma atanga lo thawk tawh ZRA-EC nen tehkhin ngawt chi an ni lo. Myanmar rama tualchhung indona a zual zel avangin media platform leh civil society-te chuan hetiang thu dik lo hi an hnawl zel a, report rintlak takte chauh puan chhuah thin a pawimawh hle. Myanmar lam Zomite thendarh tumin unau CNA ten dawt chi tinreng an phuah a ni.  An mi hman CDF-Hualngo hruaitu Puitea hian a dawt sawi engtikah tak sim ang maw?

ZRA-EC hi Pyusawhti militia an ni lo. Zomi nationalist movement kalpui tang tang a, an mipuite humhim leh an political destiny ti hlawhtling tura inpe te an ni. Hetiang hi an background a nih laia pro-junta pawl pakhat Pyusawhti militia anga lo puh hmingchhiat ngawt hi thildik a ni theilo hrim hrim. Hawh u, dawt phuahchawp in thudik a khuhbo i phal lovang u.

Source:
#Zomi4Zogam

KSO CCPUR: TANUSHREE & GOGOU

KSO Ccpur statement regarding Tanushree and Gogou (driver)
📕📔📗 

Featured Post

KHRC Condemns CM's Churachandpur Helicopter Visit

Lamka, July 4, 2026: The Kuki Human Rights Council (KHRC) has strongly condemned the Government of India for facilitating Manipur Chief Min...

Recent Posts